Denna studie granskar förvaltningsrättens barnperspektiv i sex domstolsbeslut då ungdomar dömts till tvångsvård enligt 3 § LVU. Studien syftar till att granska om förvaltningsrättens bedömningar är rättsäkra genom att analysera om barnperspektivet beaktas i besluten. Studien syftar även till att studera det tidigare forskningsfältet om tvångsvård av unga för att undersöka vilka effekter tvångsvård kan leda till för den unge. Genom en kritisk diskursanalys har domstolsbesluten analyserats utifrån teorier om makt samt barnkonventionens riktlinjer och föreskrifter. Vidare har tidigare forskning analyserats för att studera tvångsvårdens effekter på ungdomarna. Studien visar att tvångsvård kan leda till negativa effekter för ungdomarna. Vidare framkommer det i studien att barnperspektivets mångfacetterade karaktär kommer till uttryck i domstolsbeslutens olika tolkningar och konstruktioner, där rättssäkerheten gällande barnperspektivet har tolkats fått olika ställning i besluten. De olika konstruktionerna av besluten visar att det tycks finnas en problematik med tolkningen av lagtexten i förvaltningsrättens bedömningar och att barnkonventionens föreskrifter inte alltid användas i tillräcklig utsträckning. I beslutens komplexitet får barnet ibland både en objektsstatus och/eller en subjektsstatus. Barnets position under processens gång är därför en central fråga för att säkerställa ett rättssäkert barnperspektiv. / This study analyzes the administrative court and if they ensure the “child's perspective” when judging youths to compulsory care. This has been studied by reviewing CRC:s guidelines and if the court follows these guidelines and applicable laws in their decisions. The material that have been analyzed consists of six court decisions concerning youth that are convicted pursuant to 3 § LVU. The study also intends to see what effects compulsory care has on youth. The court decisions are analyzed through a critical discourse analysis based on theories of power. Furthermore, previous research is analyzed relating to the child's best interests and the consequences for youth being placed in compulsory care to see what effects it can lead to. The study has shown that compulsory care can lead to negative effects for the youth and that the child’s perspective has a multifaceted character which is reflected in the court decisions different interpretations and constructions. The various constructions in the decisions have shown that there seems to be some problems with the interpretation of the law and that the CRC's guidelines are not always used sufficiently. The complexity of decisions shows that the child at times is seen as both as an object and/or a subject. The child's position during the process is therefore a key issue to ensure a legally secure child's perspective.

Syftet med denna studie är att bidra till ny kunskapsutveckling relaterad till berättelser om hur skolpersonal kan bemöta elever med substansbruk och hur dessa bemötande kan påverka deras möjligheter till utbildning samt självutveckling.  Studiens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med tidigare högstadieelever som hade ett substansbruk när de gick på högstadiet och skolpersonal som har mött elever som har haft ett substansbruk. Ur resultatet kunde tre olika bemötanden urskiljas: skolpersonal som tog avstånd från elever som brukade narkotika; skolpersonal som öppet fördömde och tillrättavisade eleverna; skolpersonal som upplevdes öppna och villiga att hjälpa elever som brukade narkotika. Resultatet analyserades utifrån Meads (2015) ”the social self”. I analysen framställs det att de två första beteendena kan göra att eleverna får en mer negativ attityd till skolan, när elever upplever att de antingen blir ignorerade eller negativt bemötta kan det stärka deras negativa attityd till skolan och det kan hindra deras förutsättningar att ta till sig utbildning. Det tredje och sista bemötandet kan göra att eleverna får en mer positiv attityd till skolan som ökar deras möjligheter att ta till sig utbildning. Analysen av intervjuerna visar att skolpersonal som var personliga med eleverna och öppna för att lyssna in deras tankar kan ha större möjligheter att nå fram till eleverna. Resultatet av deltagarnas intervjuer visade detta och dessutom att det som eleverna lärde sig av skolpersonalen följde med dem många år senare och var en del i att de slutade bruka narkotika. / <p>Magisteruppsats pedagogik med inriktning mot Socialpedagogik</p>

This report examines the risk and protective factors that the students who live and attend school in a particularly vulnerable area have, according to the “school personnel”, that are linked to antisocial and norm-breaking behavior. A particular targeting has been made for the girl’s risk- and protective factors. Semi-structured interviews have been conducted at a school for children between 6-12 years old, which is presented and analyzed using a thematic analysis and literature. The report uses the ecological explanatory model as a theoretical background. The conditions are different for children living and attending school in a particularly vulnerable area, where the students risk factors significantly outnumber their protective factors, that increase the student’s risk of developing anti-social and/or norm-breaking behavior such as drug use, violence and criminality. School personnel are positive about their own work and the school's role as a protective factor but illustrate several challenges for their work. In the discussion, the student’s risk- and protective factors are problematized, and the Swedish language is presented to be the factor that has the greatest impact on the student’s future without antisocial and/or norm breaking behavior. / Denna rapport undersöker risk- och skyddsfaktorer, kopplade till antisocialt och normbrytande beteende, som skolpersonal identifierar hos sina elever, som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. En särskild fördjupning görs gällande flickornas risk- och skyddsfaktorer. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer på en låg- och mellanstadieskola, som redovisas och analyseras med hjälp av en tematisk analys och befintlig litteratur/forskning. Rapporten har den ekologiska förklaringsmodellen som teoretisk bakgrund. Förutsättningarna är annorlunda för de barn som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. Dessa elever exponeras för betydligt fler riskfaktorer än skyddsfaktorer, vilket ökar risken för eleven att utveckla antisocialt och/eller normbrytande beteende såsom droganvändning, våld och kriminalitet. Skolpersonalen förhåller sig positiva till sitt eget arbete och skolans roll som skyddsfaktor men belyser även ett flertal utmaningar i sitt arbete. I diskussionen problematiserats elevens risk- och skyddsfaktorer och det svenska språket redovisas vara den faktor som har störst betydelse för elevens framtid utan ett antisocialt och/eller normbrytande beteende.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda och analysera vilka faktorer socialsekreterare på mottagningsenheten för barn och unga beaktar vid bedömandet av inledande av utredning efter anmälan avseende ungdomsbrottslighet. Studien bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar på mottagning för barn och unga i socialtjänsten. Vidare analyserades samtliga intervjuer utifrån tematisk analys. Genom en tematisk analys visar det övergripande resultatet att brottets karaktär, föräldraförmåga, ungdomens beteende, tidigare kännedom och polisens beskrivning av ungdomen påverkar socialsekreterarnas bedömning gällande att inleda utredning på unga som begår brott eller är misstänka för brott. Socialsekreterarna i vår studie klargjorde att brottets karaktär var av betydelse vid bedömning om att inleda utredning, sett till brottets allvarlighet. Föräldraförmåga belystes som en faktor som antingen skapade oro hos socialsekreterarna eller minskade deras oro då föräldrarna uppvisade god föräldraförmåga. De beskrev även ungdomens beteende som en faktor som togs i beaktning vid socialsekreterarnas bedömning, men ungdomens beteende var av störst vikt vid mindre allvarliga brott. Tidigare kännedom om en ungdom resulterade i att socialsekreterarna många gånger bedömda att inleda utredning. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att socialsekreterarnas bedömning inte endast påverkas av själva brottet, utan en helhetsbedömning av faktorer runt ungdomen tas främst i beaktning. / The purpose of this essay has been to investigate and analyze which factors social workers, at the reception unit for children and young people, take into account when assessing the initiation of an investigation after a report regarding juvenile delinquency. The study is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers who work at reception for children and young people in social services. Furthermore, all interviews were analyzed based on thematic analysis which as an overall, results in showing that the nature of the crime, parenting skills, the youth's behavior, previous knowledge, and the police's description of the youth influence the social workers' assessment of whether to initiate an investigation into young people who commit crimes or are suspected of crimes. Moreover, the social workers in our study clarified that the nature of the crime was important when deciding whether to initiate an investigation, given the seriousness of the crime. Parental ability was highlighted as a factor that either created concern for the social workers or reduced their concern when the parents demonstrated good parenting ability. Similarly, they also described the youth's behavior as a factor, considering the social workers' assessment, but the youth's behavior was of greatest importance for less serious offences. Previous knowledge of a young person resulted in the social workers many times deciding to initiate an investigation. In short and based on the results, we could conclude that the social workers' assessment is not only influenced by the crime itself, but an overall assessment of factors surrounding the young person is mainly taken into account.