Unga med normbrytande beteende löper en relativt hög risk för en långvarig negativ utveckling. För att förhindra detta krävs tidiga effektiva insatser som i sin tur kräver tillförlitliga bedömningsinstrument som identifierar risker och behov hos unga med, eller i riskzonen för normbrytande beteende. Just detta är syftet med ESTER-bedömning. Föreliggande studies syfte var att undersöka interbedömarreliabiliteten av ESTER-bedömning inklusive en ny kandidatskala för riskfaktorerna . Två oberoende bedömare genomförde ESTER-bedömningar på journalmaterial tillhörande 30 tvångsomhändertagna flickor, 15-20 år. Resultaten visar en spridning mellan bristfällig till mycket bra interbedömarreliabilitet på de 19 risk- och skyddsfaktorerna i ESTER-bedömning, med få fall av total oenighet mellan bedömarna. En jämförelse mellan den befintliga skalan och kandidatskalan visade marginella skillnader. Vidare forskning av interbedömarreliabilitet för ESTER-bedömning bör testa skalorna var för sig och inkludera intervjuer som informationskälla. / Youths with normbreaking behavior is at higher risk for a negative development. To prevent this, there is a need for reliable assessments that can identify risk and need for youths with, or at risk for normbreaking behavior. This is the purpose of ESTER-assessment. This study evaluated the inter-rater reliability of two different scales in ESTER-assessment. Two independent judges conducted ESTER-assessment on case files of 30 institutionalized girls, aged 15-20 years. The results revealed poor to excellent agreement and few cases of total disagreements. The two different scales showed a minimal difference. In further research of the inter-rater reliability of ESTER-assessment there is a need for testing the two scales separately and to include interviews as a source of information.

Denna studie undersökte normbrytande beteende samt dess relation till föräldrars beteende. Syftet var att undersöka de två synsätten på detta förhållande som framgår i studier på ämnet, den klassiska bilden där det är föräldrars beteende som format ungdomars beteenden, samt en bild som kontemporära studier presenterat där föräldrarna responderar på ett normbrytande beteende genom att ändra sitt eget beteende. Studien baseras på en longitudinell datainsamling utförd i en medelstor svensk kommun, där ungdomar besvarat självskattningsformulär utformade att mäta normbrytande beteende samt deras föräldrars varma eller kyliga beteende. Resultatet av regressionsanalyserna visar flera signifikanta resultat över tid, både negativa reaktioner samt grad av kontroll från föräldrarna predicerade ett normbrytande beteende, medans ett normbrytande beteende exempelvis predicerade arga utbrott samt minskad värme hos föräldrarna. / This study examined juvenile delinquency and its relation to parenting behavior. The purpose was to examine the two differing points of view that is present when reviewing the subject, the classical point of view where it is the parent’s behavior that shapes juvenile delinquency, and the point of view presented in contemporary studies where the parents respond to delinquency by changing their own behavior.   The study is based on a longitudinal data collection performed in a smaller Swedish municipality, where self-report forms have been administered to the juveniles aimed to measure delinquency and their parent’s warm or cold behavior. The results of the regression analysis show multiple significant effects over time, both negative reactions to disclosure and degree of control from the parents predicted adolescent delinquency, and adolescent delinquency predicted angry outburst as well as a decrease in the level of warmth from the parent.

Bakgrunden till studien är den aktuella samhällsdebatten om ungdomsbrottsligheten och det ökade vapenvåldet i Sverige. Vi har valt att rikta fokus till den del av debatten som berör ungdomar. Syftet med studien är att undersöka viktiga faktorer och förhållanden bland ungdomar som riskerar att utveckla normbrytande beteenden, samt hitta förklaringar till de höga antalet dödsskjutningar. Undersökningen har gjorts med en allmän kvalitativ litteraturstudie baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet har analyserats med tematisk analys och det finns fem övergripande teman som kan relateras till uppkomsten av ungas normbrytande beteenden. Studiens övergripande teman är: normbrytande beteende, bostadsområde, socioekonomiska förutsättningar, utsatta områden och skolnivå. Den teoretiska utgångspunkten har varit social desorganisationsteori och stämplingsteorin.  Resultaten har pekat på att familjebakgrund, skolgång och bostadsområden är några viktiga faktorer som kan ha en inverkan på ungas välmående. Vi kan därmed dra slutsatser om att jämlika socioekonomiska faktorer kan bidra till att jämna ut olikheter mellan bostadsområden, samt skolors organisering och struktur. Det kan öka välmåendet bland unga, men också minska risken för att utveckla normbrytande beteende och därefter också brottsligt beteende.

Sexuella beteendeproblem hos barn är ett relativt outforskat område i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i åldern sex till tolv år och vilka insatser som finns att tillgå för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill även få mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjänstemän som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke.Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos både pojkar och flickor och att det både finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem på många sätt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende. Studien visar också att de insatser och den behandling som finns i Sverige för barn med sexuella beteendeproblem är begränsad och alla informanter som vi har träffat är överens om att mer bör göras för dessa barn.

I den här litteraturöversikten undersökte författarna hur forskningen ser ut kring familjers och terapeuters upplevelse av den evidensbaserade insatsen multisystemisk terapi (MST). MST är en av de strukturerade öppenvårdsinsatser som Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten ger som insats för barn och ungdomar med normbrytande beteende. Den forskning som genomförts är främst kvantitativ och har visat tvetydiga resultat kring insatsens effektivitet. Författarna belyser därför olika sätt att se på evidensbaserad praktik och varför kvalitativ forskning är ett viktigt komplement till all den kvantitativa forskning som finns om insatsen. Författarna sökte på kvalitativa studier från 2006 och fann slutligen 7 forskningsartiklar i de valda databaserna utifrån inkluderings- och exkluderingskriterierna. Efter en tematisk innehållsanalys kunde författarna identifiera tre teman; terapeutisk allians, förbättrade familjerelationer och nya färdigheter/motståndskraft. De teman som identifierats bildar en helhet som beskriver vad som händer i familjen när de får insatsen MST. Det är tydligt att när en positiv förändring uppstår inom ett område leder det till förändring och förbättring i ett annat område. Det verkar till synes vara en systemisk process där de olika delarna påverkar varandra och bidrar till en helhet. Sammantaget behövs dock fler kvalitativa studier för att identifiera vilka faktorer i MST som är viktigt för ett positivt utfall.

The aim of the study was to investigate social workers' conditions and experiences of working with children and adolescents who have a criminal and norm-breaking behaviour. This is to gain an understanding of social crime prevention and social services' work with the target group. We chose to use a qualitative method where we interviewed six social workers who work in social services with children and adolescents. When the interviews were completed, we analyzed them with the help of the qualitative content analysis which resulted in three themes: the target group's problems and its risk and protection factors, working methods and efforts within the social service, and the room for action and its impact on the work. When analyzing the results, we used our theoretical concepts, Bronfenbrenner's ecological development theory and the concept of action space, as well as the knowledge overview to create an understanding of the content of the interviews. From the results, it emerged that the perception of a criminal and norm-breaking behavior did not have a clear definition, and that the majority of respondents did not consider that they worked with crime prevention. They also considered that early intervention was effective, as well as working with the entire child's network where cooperation is an important component to achieve results. With regard to the room for action, they considered that they had a relatively large room for action, but that resources and politics set the mark on how large. In the conclusion, the importance of a functioning collaboration is highlighted and that the way of working differs depending on what the municipality's priorities look like, thus the political control becomes decisive in how the social service is able to carry out its activities. In this way, preventive work could have been developed if the conditions were the same in all municipalities.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polisen och kommunen i Karlskrona och syftar till att undersöka förskolepersonalens upplevelser om vilka utmaningar som förekommer på förskolor. Uppsatsen avser att identifiera utmaningarna för att sedan diskutera hur de kan komma att påverka ett barns utveckling och beteende. Rekommenderade åtgärder kommer sedan att presenteras, där resultaten från de identifierande utmaningarna kommer indikera på vad det förebyggande arbetet bör innehålla.Närmiljön, som bland annat inkluderar faktorer som familjen och förskolan, ses som en av flera viktiga nivåer i ett utvecklingsekologiskt perspektiv som kan komma att påverka ett barns utveckling och beteende. Ytterligare anses individnivån, som innefattar ärftliga och genetiska faktorer hos individen, samverka med de faktorer som återfinns i individens närmiljö. Samtliga av dessa faktorer kan ses som riskfaktorer, vilket i uppsatsen benämns som utmaningar. Dessa utmaningar kan i vissa fall även leda till en utveckling av normbrytande beteende i barndomen. Genom kvalitativa intervjuer och en systematisk textkondensering presenterar uppsatsen resultat om att barns och föräldrars neuropsykiatriska- och psykopatologiska åkommor, bristen av stödåtgärder samt avvisande- och okonventionella beteenden från barnets närmiljö kan komma att påverka ett barns utveckling och beteende. Uppsatsen redogör sedan för slutsatser där komponenter från universell-selektiva åtgärdsprogram har valts ut genom informationen om vilka upplevda utmaningarna som förekommer bland förskolorna. Likaså betonar uppsatsen vikten av förskolans roll i det förebyggande arbetet, där förskolan skall ses som en värdefull resurs för att förebygga ogynnsamma utvecklingar och beteenden hos barn samt hjälpa till att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap. / This essay is written on behalf of the Police department and county in Karlskrona. The essay intends to examine preschool staff’s experiences about perceived challenges in preschools at Karlskrona, which could influence a child’s development and behavior. Regarding the challenges that the result will present, the essay also intends to present how prevention against these challenges should function.The environment around the individual, that includes factors such as family and preschool, is seen as one of several important levels in a developing ecological perspective that may affect children’s development and behavior. Also, the individual level that includes hereditary and genetic factors, interact with the elements as found in an individual's immediate environment. Several of these factors can be seen as risk factors, or challenges, and can occur in both the individual and environmental levels. The challenges can also in some cases increase the risk for children to develop antisocial behavior. Through qualitative interviews and a systematic text condensation, the results in the paper presents that neuropsychiatric- and psychopathological challenges among children and parents, lack of support, and rejection as well as unconventional behavior from a child's immediate environment can affect children’s development of disadvantageous behavior. The results in the essay also presents conclusions based on the perceived challenges, and recommends components from universal-selective programs as the best long-term prevention against the identified challenges. Also, the essay emphasizes that the prevention should include preschools, and that preschools should be seen as a valuable resource to prevent unfavorable developments and behaviors in children as well as help parents in their parenting.

Syftet med studien var att belysa professionellas erfarenheter om preventionsarbete riktat mot ungdomsbrottslighet och annat normbrytande beteende, för att synliggöra utmaningar och möjligheter med preventionsarbete inom olika professioner. I denna studie syftas olika professioner till socialtjänsten, skola och polis. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där åtta professionella intervjuades. De intervjuade beskriver preventionsarbetet kring ungdomsbrottslighet och normbrytande beteende som präglat av relationsskapande arbete, tidiga insatser och samverkan. Det framkom i intervjuerna att bland annat sekretess och resursbrist var stora utmaningar i arbetet, samtidigt som samverkan och skyddsfaktorer så som välfungerande skolgång och en engagerad familj, möjliggjorde preventionsarbetet. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Hirschis teori om sociala band. Studiens resultat visar att professionerna beskriver sitt preventionsarbete som relationsskapande, samverkande och manualbaserat. Studiens slutsatser är att det preventiva arbetet behöver prioriteras för att kunna minska ungdomars brottslighet och normbrytande beteende, samt att det behöver prioriteras även i yngre åldrar. Vidare dras slutsatsen att samverkan och kunskaper om risk- och skyddsfaktorer ses som några av de mest väsentliga aspekterna i det preventiva arbetet.

Brottslighet är ett förekommande samhällsproblem i Sverige med påverkan på folkhälsan genom att bidra till ohälsa och ojämlikhet. Det hälsofrämjande arbetet bör fokusera på barn och unga i samhället och betraktas som en framtida investering, då tidigare forskning påvisar att normbrytande beteende i ungdomen kan leda till ett fortsatt kriminellt liv. Denna studie definierar ett normbrytande beteende som våld, stöld, skolk samt narkotikaanvändning och syftar till att undersöka förekomsten av normbrytande beteenden, men även huruvida det finns ålders-, köns- och socioekonomiska skillnader bland unga i Västmanland. Metoden har en kvantitativ ansats där data gällande ungdomar i årskurs nio samt andra året på gymnasiet inhämtats och analyserats från studien Liv och Hälsa ung 2012. Resultatet påvisar att majoriteten inte har ett normbrytande beteende, dock är det ett förkommande problem i Västmanland då studien uppvisar signifikanta ålders, - köns- samt socioekonomiska skillnader bland unga med ett normbrytande beteende. Sannolikheten för normbrytande beteenden är högre för unga med låg socioekonomisk tillhörighet. Resultatet överensstämmer med tidigare forskningsresultat vilket belyser dess relevans och behov av hälsofrämjande insatser för ungas hälsa. Den sociala utvecklingsmodellen är studiens teoretiska ansats som bidrar till att förklara uppkomsten av ett normbrytande beteende.

Att identifiera problemet är avgörande i behandlingen av ungdomar med normbrytande beteende, men för många av de bedömningsinstrument som används saknas utvärdering. När det gäller beteendeobservationer under en längre behandlingsperiod, tycks det vara särskilt ont om kvalitetssäkrade instrument. Det övergripande syftet för denna uppsats är att undersöka beteendeobservationer som utvecklats inom en longitudinell studie (Behandlings- och resultatuppföljning, BRU) vid SiS’ ungdomshem Stigby, och om dessa lämpar sig för att bedöma de inskrivna elevernas relevanta risk- och skyddsfaktorer och hur dessa förändras under vårdtiden. Undersökningen inkluderar 40 pojkar på Stigby i åldrarna 16-20 år. Resultatet består av två delstudier, där del ett undersöker instrumentets psykometriska egenskaper. De första analyserna av beteendeobservationerna visar att 21 av de 24 områdena är lämpliga för att mäta förändring över tid. Del två i resultatet undersöker förändring över tid under behandlingen på Stigby. På samtliga områden noteras att bedömningarna av problemets allvarlighetsgrad har minskat. Den föreliggande studien visar att beteendeobservationerna bör kunna ligga till grund för de utfallsmätningar som planeras i den longitudinella studien två och fem år efter avslutad behandling. / Identifying the problem is crucial in the treatment of adolescents with rule-breaking behavior, but many of the instruments used has not been evaluated. In the case of behavioral observations over an extended treatmentperiod, there seem to be especially short on quality assured instruments. The overall aim of this paper is to investigate the behavioral observations that have been developed in a longitudinal study (Treatment and monitoring performance, BRU) at SiS’ institution Stigby, and if these are suitable for measuring the clients relevant risk and protective factors and how they change during the treatmentperiod. The survey includes 40 boys in Stigby aged 16-20 years. The result consists of two sub-studies, where part one examines the instrument's psychometric properties. The first analysis of behavioral observations show that 21 of 24 areas are suitable for measuring change over time. Part two of the results examines changes over time during treatment at Stigby. In all these areas it is noted that the assessments of problem severity has decreased. This study shows that behavioral observations should form the basis of the outcome measures that is a part of the longitudinal study two and five years after treatment.