Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende. Höga psykopatiska drag tillsammans med god anpassning minskade normbrytande beteende. Sammanfattningsvis spelar skolan och föräldrarnas egenskaper roll för utvecklingen av psykopati och normbrytande beteende hos ungdomar.

<p>Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien. Behandlingen omfattade tio sessioner och ägde rum inom barn- och ungdomspsykiatrisk rutinvård. Hälften av pojkarna fick telefoncoachning mellan behandlingssessionerna. Resultaten indikerar en generell positiv behandlingseffekt samt en viss tilläggseffekt av telefoncoachningen som i övrigt visade sig vara billig och praktiskt genomförbar.</p>

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien. Behandlingen omfattade tio sessioner och ägde rum inom barn- och ungdomspsykiatrisk rutinvård. Hälften av pojkarna fick telefoncoachning mellan behandlingssessionerna. Resultaten indikerar en generell positiv behandlingseffekt samt en viss tilläggseffekt av telefoncoachningen som i övrigt visade sig vara billig och praktiskt genomförbar.

The purpose of this paper is to investigate how staff at secondary schools are thinking and reasoning about notifications to social services based on norm breaking behaviors in students. To find this out five qualitative interviews has been made with counselors in two public schools and three private schools in Örebro län. The results show that there is no clear definition of what norm breaking behavior is which making the reasoning difficult. There are clear procedures for the staff to dealing with norm breaking behaviors but they do not know when they will be applied. The decision to report behavior to the social service is usually not taken individually, it is a result of several people’s views and experiences. Private schools had better resources for preventing major norm breaking behaviors and therefore rarely needed to bring this debate. Keywords: Norm breaking behaviors, notification, school, notifiable, student health / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal på högstadieskolor tänker och resonerar angående anmälningar till socialtjänsten utifrån normbrytande beteende hos elever. För att ta reda på detta har fem kvalitativa intervjuer genomförts med kuratorer på två kommunala skolor samt tre friskolor i Örebro län. Resultatet visar att det inte finns någon tydligt definition på vad normbrytande beteende är vilket försvårar resonemanget. Det finns tydliga rutiner för att handskas med normbrytande beteende men man vet inte när dessa ska tillämpas. Beslutet om anmälan till socialtjänsten är oftast inte enskilt utan ett resultat av ett flertal personals åsikter och erfarenheter. Friskolorna hade bättre resurser för att förebygga allvarliga normbrytande beteenden och behövde därför sällan föra denna diskussion. Nyckelord: Normbrytande beteende, anmälan, skola, anmälningsplikt, elevhälsa

Syftet med den här studien är att generera kunskap om det pedagogiska bemötandet av barn med normbrytande beteenden samt hur förskolans fysiska miljö villkorar samspelet mellan barnen och även det individuella barnets agerande. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande: 1) Vilka strategier används i det pedagogiska bemötandet vid normbrytande beteende i förskolan? 2) I vilken mån villkoras samspelet av den fysiska miljön på förskolan? Vi har utfört en kvalitativ studie där det empiriska datamaterialet samlades in genom observationer och samtal. Datamaterialet har analyserats utifrån tre perspektiv: det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att pedagogerna använde följande strategier vid bemötandet av barn med normbrytande beteende: beröm, bekräftelse, tala barnet tillrätta, moraliserande tillrättavisning, ignorera oönskat beteende och att bekräfta barnets känslor. Resultatet visar också att miljöns utformning villkorar barns samspel. Både lokalernas utformning samt material som finns tillgängligt, påverkas av normer och regler som begränsar och möjliggör barns beteende.

Abstract Titel:” It's a wonder you've survived everything you've done "- a qualitative study of four young men's stories of going in and out of crime. Authors: Ahmed Abdi &amp; Therese Hildemar Institution: University of Gävle, Department of Social Work and Criminology, VT 2020.   Juvenile crime is a debated topic in society. The purpose of this study was to investigate the experiences of ex-criminals on the factors that have contributed to how they developed and got out of their criminal lifestyle. The study has been conducted by semi-structured interviews with four young men, former criminals. The results of the interviews showed that several factors worked together as to why the men developed a criminal lifestyle: growing up with a single mother, narcotics abuse, defective education and the feeling of wanting to belong to a community. The reason why these young men get out of criminality varies. Factors that did play apart were imprisonment, treatment of substance abuse or that they were no longer able to maintain a criminal lifestyle. The conclusion is that it is not possible to point out a factor as decisive, but there are various factors that play a crucial role in informants' development and termination of criminal behavior.

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende. Att få en större förståelse för barn med normbrytande beteende ur ett individuellt och miljöperspektiv. Vi har använt oss av tidigare forskning som handlar om normer, avvikande beteende och normbrytande beteende. Studien har visat att pedagogernas syn på normer i förskolan är regler och avvikande beteende. Att ett normbrytande beteende både kan vara barn som bryter mot uppsatta regler och barn som är tysta. Det har även framkommit i undersökningen att pedagogerna ser ett normbrytande beteende på ett individuellt respektive ett miljöperspektiv. Nyckelord: Barnet, miljön, normbrytande beteende, normer, regler.

Föreliggande studie beskriver de barn som upplevs ha ett normbrytande beteende i förskolan och som bemöts av uppfattningen och strävan från pedagogerna att barnets beteende bör förändras (Ohlsson, 2022). Enligt Lutz (2021) är pedagogernas förhållningssätt helt avgörande, där ett gott bemötande många gånger ökar barnens chanser att lyckas. Ett uppmärksammat problematiskt uttryck som studien grundar sin undersökning på, är pedagoger som enbart ser till barnets brister och drar direkt paralleller till att det skulle vara en bakomliggande diagnos på grund av barnets normbrytande beteende. Syftet är att bidra med kunskap om den påverkan ett specialpedagogiskt förhållningsätt har i mötet med barn som upplevs ha ett normbrytande beteende.  Metoden som användes i föreliggande studie var kvalitativa intervjuer utifrån fokusgrupper med urvalet förskolelärare. Resultatet bearbetades utifrån en tematisk innehållsanalys (Braun &amp; Clarke, 2006) och vilar på ett kategoriskt, punktuellt och relationellt teoretiskt ramverk med förankring i begreppen relationellkompetens och relations pedagogik. Studiens slutsats visar att å ena sidan är förskollärarna medvetna om betydelsen av ett gott förhållningssätt i mötet med ett upplevt normbrytande beteende i förskolan. Å andra sidan visar studien att, oavsett hur intresserade förskollärarna är av ett specialpedagogiskt förhållningssätt så lyckas de inte med att bemöta alla barns behov/svårigheter om inte förutsättningarna för det finns eller går att skapa. Det som förskollärarna eftersökte var kvalité i ledningen samt resurser och kompetensutveckling för att hantera och bemöta barn som upplevs ha ett normbrytande beteende. Konsekvenserna som uppmärksammats i studien är när personalen inte får det stöd som krävs, som tillräcklig specialpedagogisk kompetensutveckling eller tillgång till specialpedagog. Även andra faktorer som stress, stora barngrupper och för lite personal bidrar till att pedagogerna i förskolan inte alltid reflekterar över sitt förhållningssätt och dess påverkan i mötet med ett upplevt normbrytande beteende hos barn.

Studiens syfte var att undersöka förekomsten av narkotikabruk och upplevt utanförskaphos hbtqi-personer samt ett eventuellt samband mellan upplevt utanförskap ochnarkotikabruk. Empirin samlades in genom en surveydesign i form av enenkätundersökning i enlighet med den kvantitativa forskningsansatsen. Enkäten gav 64svar med ett bortfall på 6 personer som angav att de inte var hbtqi då målgruppen varhbtqi-personer. Datan bearbetades sedan i SPSS (Statistical Package for the SocialScience) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och två teoretiskautgångspunkter: Symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Resultatet av studienvisade att det förekommer narkotikabruk hos hbtqi-personer och att det finns ettsamband mellan narkotikabruk och upplevt utanförskap.

Title: Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior?   Zetterberg, E. (2015). Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden. Adolescent drug use is a threat to public health. Therefore it is important to identify how different factors interact in order to develop successful preventive interventions against youth drug use. The purpose of this study is to investigate the association of participation in organized extracurricular activity, future expectation and drug use. Method: The study is cross-section designed and based on the data material from the last survey, Life and Health Young in 2013 in Uppsala County. The study included 1648 high school students residing in the municipalities of Uppsala, Enköping and Älvkarleby (response rate of 60 %). The data were analyzed by bivariate and multivariate methods. Results: The results indicate that there is an association between participation in organized sports-related extracurricular activity, future expectation and drug use. Young people who have a positive expectation about their future have used less drugs (16%) compared with adolescents who have a negative future expectation (27%). Positive future expectation was also strongly associated with participation in organized sports-related extracurricular activity (both p&lt; 0.001). Conclusions: Being involved in organized extracurricular activity appears to be a determinant of a positive future expectation as well as a positive future expectation seems to be a determining factor for decreased drug use among adolescents. / Ungdomars narkotikaanvändning är ett hot mot folkhälsan. Därför är det viktigt att kartlägga hur olika faktorer samvarierar för att kunna utveckla framgångsrika preventiva insatser mot ungdomars narkotikaanvändning. Syftet med den här studien är att undersöka associationen mellan deltagande i organiserad fritidsaktivitet, framtidstro och narkotikaanvändning. Metod: Studien är av tvärsnittsdesign och bygger på datamaterial från den senaste enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2013 i Uppsala län. I studien ingick 1648 gymnasieungdomar bosatta i kommunerna Uppsala, Enköping och Älvkarleby (svarsfrekvens på 60 procent). Datamaterialet har analyserats med bivariata och multivariata metoder. Resultat: Resultatet indikerar att det finns en association mellan deltagande i organiserad idrottsrelaterad fritidsaktivitet, framtidstro och narkotikaanvändning. Ungdomar som har en positiv framtidstro har i mindre utsträckning använt narkotika (16%) jämfört med ungdomar som har en negativ framtidstro (27%). Positiv framtidstro var även starkt associerat med deltagande i organiserad idrottsrelaterad fritidsaktivitet (båda p&lt;0.001). Slutsats: Att delta i organiserad fritidsaktivitet tycks vara en bestämningsfaktor för positiv framtidstro liksom att positiv framtidstro tycks vara en bestämningsfaktor för minskad narkotikaanvändning bland ungdomar.