Syfte med studien är att undersöka förutsättningar för den skolpersonal som har i uppdrag att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande mot elevers alkohol- och narkotikaanvändning och vilka resurser som behövs i det förebyggande arbetet på högstadieskolor. Den metodologiska utgångspunkten är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och gjord med semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes med skolpersonal som arbetar förebyggande mot alkohol- och narkotikaanvändning bland elever. I studien använde vi oss av sociokulturell teori utifrån Säljö (2000) och Vygotskij (1999). Resultatet påvisar att skolan har flera olika förutsättningar att arbeta förebyggande och skolpersonalens önskan om hur det ideala förebyggande arbete ska se ut. Studien visar att det finns bristfällig samverkan, bristfällig kunskap om förebyggande arbete bland skolpersonal och att skolpersonal arbetar mer åtgärdande än förebyggande mot alkohol- och narkotikaanvändning bland elever.

Sedan 1988 regleras allt bruk av narkotika i svensk lagstiftning. Trots detta finns en ökad nyfikenhet på narkotika bland svenska ungdomar och en fjärdedel av alla som döms för ringa narkotikabrott är mellan 15 och 20 år. Om vad som ligger bakom våra attityder till narkotikaanvändning råder det delade meningar, men i tidigare forskning är man överens om att de mest positiva attityderna finns bland ungdomar. Denna uppsats avser att genom en kvantitativ enkätundersökning undersöka hur ungdomars attityder till narkotikaanvändning ser ut i Norrköping, samt hur dessa attityder skiljer sig mellan olika bostadsområden. Som teoretisk utgångspunkt har Shaw och McKays teori om social desorganisation använts då denna tar upp hur ett områdes egenskaper kan påverka attityder och beteenden. Teorin jämförs också med resultaten i denna undersökning. Resultaten visar sammanfattningsvis att ungdomarna i Norrköping tenderar att ha en negativ inställning till narkotikaanvändning och att den sociala desorganisationen inte har någon betydande påverkan på denna inställning; ett resultat som går emot vad tidigare forskning visat.

Title: Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior?   Zetterberg, E. (2015). Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden. Adolescent drug use is a threat to public health. Therefore it is important to identify how different factors interact in order to develop successful preventive interventions against youth drug use. The purpose of this study is to investigate the association of participation in organized extracurricular activity, future expectation and drug use. Method: The study is cross-section designed and based on the data material from the last survey, Life and Health Young in 2013 in Uppsala County. The study included 1648 high school students residing in the municipalities of Uppsala, Enköping and Älvkarleby (response rate of 60 %). The data were analyzed by bivariate and multivariate methods. Results: The results indicate that there is an association between participation in organized sports-related extracurricular activity, future expectation and drug use. Young people who have a positive expectation about their future have used less drugs (16%) compared with adolescents who have a negative future expectation (27%). Positive future expectation was also strongly associated with participation in organized sports-related extracurricular activity (both p< 0.001). Conclusions: Being involved in organized extracurricular activity appears to be a determinant of a positive future expectation as well as a positive future expectation seems to be a determining factor for decreased drug use among adolescents. / Ungdomars narkotikaanvändning är ett hot mot folkhälsan. Därför är det viktigt att kartlägga hur olika faktorer samvarierar för att kunna utveckla framgångsrika preventiva insatser mot ungdomars narkotikaanvändning. Syftet med den här studien är att undersöka associationen mellan deltagande i organiserad fritidsaktivitet, framtidstro och narkotikaanvändning. Metod: Studien är av tvärsnittsdesign och bygger på datamaterial från den senaste enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2013 i Uppsala län. I studien ingick 1648 gymnasieungdomar bosatta i kommunerna Uppsala, Enköping och Älvkarleby (svarsfrekvens på 60 procent). Datamaterialet har analyserats med bivariata och multivariata metoder. Resultat: Resultatet indikerar att det finns en association mellan deltagande i organiserad idrottsrelaterad fritidsaktivitet, framtidstro och narkotikaanvändning. Ungdomar som har en positiv framtidstro har i mindre utsträckning använt narkotika (16%) jämfört med ungdomar som har en negativ framtidstro (27%). Positiv framtidstro var även starkt associerat med deltagande i organiserad idrottsrelaterad fritidsaktivitet (båda p<0.001). Slutsats: Att delta i organiserad fritidsaktivitet tycks vara en bestämningsfaktor för positiv framtidstro liksom att positiv framtidstro tycks vara en bestämningsfaktor för minskad narkotikaanvändning bland ungdomar.

The aim of this study was to examine the experienced study situation and drug use of program students at the Linnaeus University and to investigate whether there was a connection. With this survey, we wanted an oversight of the situation which could be a basis for efforts. The empirical material was collected via an online survey, answered by 135 students. Of the 135 respondents, 65% were women, 34% men and 1% other. Women aged 23-27 represent the majority of respondents. The results showed that there was a present drug use among the students however it didn’t indicate a widespread and continuous use. The experienced study situation showed that the students felt moderate to high stress over their situation. No significant connection could be seen between drug use and the experienced study situation.

Studien syftar till att undersöka associationen mellan narkotikaanvändning och egendomsbrott samt narkotikaanvändning och våldsbrott. I studien används material från ett forskningsprojekt kallat RESUMÉ. Urvalet i den populations-baserade RESUMÉ studien består av 2500 individer mellan 20 - 24 år födda mellan 1987 - 1991 varav 47,4% män och 52,6% kvinnor. Resultatet visade att det fanns positiva samband mellan alla typer av narkotika (cannabis, anabola steroider eller andra hormonpreparat samt annan narkotika) och egendomsbrott samt våldsbrott. Även positiva relationer hittades mellan de olika narkotikatyperna, oberoende av varandra, och egendoms- samt våldsbrott. Narkotikan förklarar tillsammans 10% av egendomsbrotten och 7% av våldsbrotten. Resultaten kan användas som stöd till att utveckla insatser mot narkotikaanvändning samt brottslighet. / The aim of the present study was to examine the association between illegal drug use and property- and violent crimes. In the present study, data from the Swedish population-based RESUMÉ study were used. The study included 2,500 participants between the ages of 20-24 who were born between 1987 and 1991, 47.4% males and 52.6% females. Results showed a correlation between illegal drugs (i.e., cannabis, anabolic steroids and other hormonal drugs and other illegal drugs) and property- and violent crimes. The results also showed positive independent relationships between illegal drugs and property- and violent crimes. Together all drugs explained 10% of all property crimes and 7% of all violent crimes. These findings can be used to advance intervention strategies aimed at decreasing illegal drug use as well as crime.

Parents’ use of alcohol and drugs is a subject which is discussed in various fields of research and social domains by different actors and professions. The aim of this study is to identify and analyse discourses which appear in Swedish news press (Dagens Nyheter and Aftonbladet), and which similarities and differences that can be discovered regarding motherhood and fatherhood in relation to alcohol and drug use. A Critical Discourse Analysis has been carried out based on Norman Fairclough’s three-dimensional analytical model. The result shows that it is not possible to identify any distinct discourses in the material. Instead three wider discussions where identified: moral discussions about parenthood, discussions on the medical effects of alcohol and drug use, and reflexive and norm critical discussions about current gender roles. The study shows that news press discusses the fact that women’s/mothers’ use of alcohol and drugs tends to be described as more unacceptable and stigmatising in comparison to men’s/father’s use. The number of news articles discussing men’s/father’s use of alcohol and drugs, as well as parents’ drug use, are limited. The study also shows that there are signs of a more gender neutral outlook on parenthood in relation to alcohol and drug use.

Alcohol and drug use can damage health and cause different problems in the individual's life. To avoid these problems, it is important to investigate which factors are associated with alcohol and drug use. This study aims to shed light on which risk and protective factors can affect young people`s alcohol and drug use in Sweden. The authors of this study have chosen to do a literature study that includes 14 scientific articles from four different databases. Results show that individual factors such as mental illness and attitudes and social factors such as parents, friends and the school can significantly impact young people`s alcohol consumption and drug use. / Alkohol- och narkotikaanvändning kan skada hälsan och orsaka olika problem i individens liv. För att förebygga dessa problem är det viktigt att undersöka vilka faktorer som är förknippade med alkohol- och narkotikaanvändning. Syftet med denna studie är att belysa vilka risk- och skyddsfaktorer som kan inverka på ungdomars alkohol och narkotikaanvändning i Sverige. Författarna i denna studie har valt att göra en litteraturstudie som omfattar 14 vetenskapliga artiklar från fyra olika databaser. Resultatet visar på att individuella faktorer såsom psykisk ohälsa och attityder samt sociala faktorer såsom föräldrar, vänner och skolan kan ha en stor inverkan på ungdomars alkoholkonsumtion och narkotikabruk.

Studiens syfte är att undersöka gymnasieelever i årskurs tre och deras motivation till att prioritera sina studier och prestera väl i skolan, samt undersöka vad som kan bidra till problematiken kring att vissa gymnasieelever inte är motiverade till att prioritera sina studier och prestera väl i skolan. Ett visst fokus riktas mot gymnasieelevers alkohol- och narkotikaanvändning, med syftet att undersöka huruvida detta samspelar med bristande studiemotivation. Studien utgår från tidigare forskning på området, vilken fastslår att det existerar ett samband mellan studierelaterad problematik och alkohol- och narkotikaanvändning, samt att andra omkringliggande aspekter i elevers liv kan vara avgörande för studierelaterad problematik och ungas användning av alkohol och narkotika. Tidigare forskning har, tillsammans med vårt teoretiska ramverk hjälpt oss att analysera och diskutera studiens resultat. Det teoretiska ramverket består av ett helhetsperspektiv och andra teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), gruppkultur, subkultur och avvikande beteende. För att uppnå studiens syfte har vi antagit en kvantitativ ansats och inhämtat vårt empiriska material via en webbaserad enkätundersökning. Vår data har genomgått sambandsanalyser med hjälp av Chi2-test, t-test och variansanalys (ANOVA). Studiens resultat visar att de flesta gymnasieelever sällan är motiverade att gå till skolan på morgonen och spenderar under 30 minuter om dagen på studier utöver skoltid. Samtidigt är det övervägande många som anser att det är av vikt att prestera väl i skolan. De flesta elever skolkar minst någon gång per termin och då på grund av en allmän skoltrötthet. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan elevers omgivning och deras studiesituation. Vänners vanor kring skolk återspeglas exempelvis i hur ofta eleven själv skolkar. Detsamma gäller för elevens användning av alkohol och narkotika. Avslutningsvis visar också studiens resultat att det finns samband mellan alkoholanvändning (i vissa fall), cannabisanvändning (i de flesta fallen) och studierelaterad problematik.

Missbruk av narkotika är idag ett växande samhällsproblem och människor med diagnosen ADHD verkar enligt forskning vara en särskild riskgrupp. Syftet för denna studie var att samla in tidigare  forskning på området för att redogöra för på vilka sätt användning och missbruk av narkotikaklassade substanser verkar korrelera med ADHD. Detta för att öka förståelsen och medvetenheten hos socialarbetare och andra professioner som jobbar inom missbruksvården. Genom en innehållsanalys som studiens resultat baseras på och genom en kombination av teoretiska perspektiv i form av radikal teori, psykodynamisk teori samt systemteori framkom olika fakta och perspektiv. Bland annat indikerar resultatet att en måttlig ökning av risk att börja missbruka narkotika verkar finnas hos personer med ADHD men att det finns skäl att utgå utifrån ett omfattande helhetsperspektiv. Både psykologiska faktorer som ofta grundas i barndomen samt sociala och miljömässiga aspekter verkar vara av betydelse. Skolan verkar ha en viss betydelse redan från grundskolan och ända upp på universitetsnivå. Dessutom verkar en kombination av flera diagnoser eller beteendestörningar utöver ADHD-diagnosen tendera att öka risken för missbruk hos en del individer. Insatser av preventiv typ verkar vara en fråga för framtiden så som att lättare kunna upptäcka människor som på olika sätt är i riskzonen. Mer forskning på området verkar behövas. / <p>2019-09-23</p>

Bakgrund: Ett narkotikafritt Sverige har under lång tid varit målet för den svenska folkhälsopolitiken. Att använda narkotika är, förutom skadorna för individen, även kostsamt och ett problem för samhället. Anledningarna till varför en individ använder narkotika är ett komplext samband mellan samhälleliga och individuella faktorer. Det förebyggande arbetet fokuserar på att narkotikadebuten hos ungdomar senareläggs alternativt uteblir. Hur ungdomar ställer sig till narkotika är således en angelägen kunskap för att kunna utforma ett förebyggande arbete som ger effekt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva inställning till narkotikaanvändning bland ungdomar i en kommun. Metod: En explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes. Genom ändamålsenligt urval rekryterades elva ungdomar i ålder 15-18, både flickor och pojkar, vilka deltog frivilligt. Data analyserades genom tematisk analys. ”Social practice theory” användes som teoretiskt ramverk för att förklara och diskutera inställningens betydelse för narkotikaanvändning. Resultat: Tre teman av inställning till narkotikaanvändning bland ungdomarna identifierades: a) narkotikans förväntade effekt, b) social tillhörighet och c) samhället.  Resultatet visade att det fanns en generell negativ inställning till narkotika, men att inställningen varierade beroende på hur ungdomen värderade narkotikans påverkan på kroppen, vänners inställning, samt samhällets normer. Slutsats: Ungdomarna har en ambivalent inställning till narkotika. Det är främst vänners inställning som påverkar den enskilde individen, följt av normalisering av narkotika i samhället. Det fortsatta arbetet för att minska narkotikaanvändningen bör därför fokusera på att skapa restriktiva värderingar och normer kring narkotika. / Background: A drug-free Sweden has long been the target of Swedish public health policy. Using drugs, besides the damage to the individual, are also costly and a problem for society. The reasons why an individual uses drugs is a complex link between social and individual factors. The preventive work focuses on the postponement of the debut of drug use in young people, alternatively does not occur. Thus, why young people resort to drugs is important knowledge to be able to design effective preventive actions. Purpose: The purpose of the study was to describe the attitude towards drug use among young people in a municipality. Method: An explorative qualitative study with semi-structured interviews was used. A purposeful selection was used and eleven adolescents (15-18 years old), both girls and boys, participated voluntary. Data were analyzed by using thematic analysis. "Social practice theory" was used as a theoretical framework to explain individuals´ attitudes on drug use. Results: Three themes of attitudes towards drug use among young people were identified: a) the expected effect of drugs, b) social affiliation and c) society. The results showed that there were general negative attitudes toward drugs, but that the attitudes varied depending on how the youth assessed the drugs’ impact on the body, friends’ attitudes and norms in the society. Conclusion: Young people have an ambivalent attitude toward drugs. It is primarily friends' attitudes that affect the individual, followed by the normalization of drugs in society. Continued efforts to reduce drug use should therefore focus on creating restrictive values ​​and norms on drugs.