Det övergripande syftet med studien är att ur ett genus- och socialkonstruktionistiskt perspektiv återspegla vilka uppfattningar som råder om vad kvinnliga respektive manliga fritidspedagoger gör och förväntas göra i fritidshemsverksamheten. Intentionen är att kartlägga fritidspedagogers arbetsuppgifter vilket innebär att deltagande observationer är att föredra. Då vår avsikt även är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar och föreställningar kring genus och normer, används semistrukturerade intervjuer. Tre kvinnliga och tre manliga fritidspedagoger observeras och intervjuas i studien. Resultatet av studien ger oss en uppfattning kring fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter. Hur de är bestämda och vilka förväntningar dessa innefattar. Fritidspedagogerna uttrycker att omsorgsarbetet är i fokus i fritidshemmet och lägger stor vikt vid att erbjuda meningsfulla aktiviteter till eleverna. I resultatet framgår även hur intresse och kompetens styr fördelningen av arbetsuppgifter, oberoende av kön. Fritidspedagogerna i vår studie uttrycker dock att en viss skillnad existerar mellan könen. Tyngden placeras ändå i rollen som en god förebild gentemot barnen.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim. Mina slutsatser är att normer kring en ”normal” förlossning är ett sätt att genom upprepning upprätthålla vad det betyder att vara kvinna i dagens Sverige. Kön är ingen fast kategori, utan konstrueras hela tiden; också genom förlossningar. Även fast det finns en normerande makt i strukturerna tar mina informanter också själva makten över sitt subjektsskapande när de genom sina berättelser konstruerar sina upplevelser.

Bullying is a big problem in schools and many children are afraid of go to school. There are many methods and measures to prevent bullying, but bullying is still remains. This study is about the differences and similarities between methods to prevent bullying at two classes. The purpose of my essay is to research measure that uses by four teachers to prevent bullying and to get description of their work against bullying. My question is: How is the prevention of bullying in the two classes where informants working? This study is focuses on prevent bullying at two classes on two multicultural schools in Stockholm. I used a qualitative research to get answer to my question that is how informants work the prevention against bullying. The conclusion is the informants use many methods for create a positive environment. The informants work to prevent bullying at their classes by continuously making conversation with students about bullying, behavior, values and empathy.

Syftet med denna studie är att undersöka hur näthat kommer till uttryck på två olika Internetbaserade kommunikationsplattformar. Detta genom att studera hur näthat kommer till uttryck beroende på om hatet riktas direkt till en individ på bloggar, respektive indirekt till en individ på ett diskussionsforum. Därefter undersöks på vilket sätt näthatets uttryck skiljer sig åt, beroende på om det riktas direkt eller indirekt till en individ. För att möta detta syfte används en kvalitativ textanalys där kommentarer på utvalda blogginlägg respektive kommenterar i utvalda diskussionstrådar analyseras. Normer och Social Identity Model of Deindividuation Effects (SIDE) används som teoretiska utgångspunkter vid analysen av materialet. Resultatet visar på att näthat kan komma till uttryck via den upprördhet som upplevs över ett observerat normbrott. Vidare visar resultatet på att individen i sin Internetbaserade kommunikation kan betraktas som avindividualiserad, samt att det avstånd som skribenten upplever sig ha, mellan sig själv och mottagaren, kan ses forma hur näthat kommer till uttryck. Då avståndet till mottagaren kan betraktas som större på diskussionsforum än på bloggar, kan även avindividualiseringen på diskussionsforum ses som mer påtaglig. Detta ger i sin tur det indirekt riktade näthatet ett grövre uttryck än det direkt riktade.

Syftet med denna studie är att utifrån begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollärare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka områden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka områden anser förskollärare att det är möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I så fall hur? Metoden som används för datainsamlingen är enkäter där elva förskollärare beskriver hur de anser att barn kan få eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan får inflytande på olika sätt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering. Faktorer som kan begränsa barns möjligheter till inflytande och delaktighet är brist på personal, stora barngrupper, tid och ekonomi. Barns inflytande och delaktighet kan antingen begränsas eller villkoras om deras intressen kolliderar med de regler och normer som råder på förskolan.

This paper describes a qualitative study of preschool teachers' beliefs about heteronormativity and its role in preschool. The purpose of this study was to examine preschool teachers' ideas and beliefs about heteronormativity and the ways in which it manifests itself in preschool, and to investigate how they perceive the possibility and the need to work on issues related to heteronormativity in preschool. The study is qualitative and is conducted through interviews with preschool teachers, and analysis of information letters from preschools sent to parents. The analysis of the letters was intended to critically examine how words and language could be linked to the heteronormative and also to determine which subjects was conveyed in these everyday texts. The study is based on queer theory and social constructivism. The results show that in the matter of the heterosexual norm is often a conflict between the fear of stigmatization and the risk of obscuring the norm accents. Much also indicate that a lot is very situation-bound in preschool and that talks about heteronormativity is not addressed until the norm is clearly broken by the presence of same-sex parents.

Diss. Stockholm : Handelshögsk. / Även tillg. med tryckår: [Ny tr.], 2001.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Denna studie syftar till att undersöka förskolan som institution och hur förskollärare beskriver ordning i förskolans verksamhet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där sex förskollärare deltog från olika förskolor i Småland. Materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats och från Erving Goffmans teorier om social ordning.   Resultatet visar att förskolorna i studien har någon form av ordning. Ordning beskrevs med begrepp som regler, beteende, moral, rutiner, bestraffningar, förväntningar, fostran, makt och kontroll. Ordningen beskrevs som avgörande för att verksamheten ska fungera utan att kaos uppstår. Ordningen ansågs brytas av faktorer som lokaler, barngrupper, förskollärares egna rutiner och förhållningssätt. Samtliga förskollärare i studien hade svårt att benämna att de hade regler i deras verksamhet och ville hellre kalla regler för normer. När normer diskuterades i studien beskrevs det istället som regler, rutiner eller beteende. Den viktigaste regeln eller normen i förskolorna visade sig vara att barnen skulle visa hänsyn mot varandra, vilket förväntas vara ett gott beteende. Resultatet visade även att förskollärarna har väldigt höga förväntningar och krav på sig själva samt på barnen. Lever inte barnen upp till exempelvis förväntningen att visa hänsyn mot andra användes metoder för att korrigera sådant beteende. De korrigeringarna bestod av att ta ut barnet ur gruppen/aktiviteten och att tillrättavisa barnet. Slutligen visade resultatet att det krävs en stabil, flexibel och fokuserad förskollärare samt arbetslag för att ordningen i verksamheten ska fungera.

Studiens syfte är att bidra med förståelse rörande vilka normer lärare ger uttryck för under musiklektionerna. Denna studie riktar sig mer specifikt mot grundskolans musikundervisning i årskurs fem och sex och har fokus på vilka normer som bildas av det som läraren säger i klassrummet under lektionstiden. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Empirin samlades in genom ostrukturerade observationer av lektioner där anteckningarna från dessa observationer låg till grund för analysen. Studien har undersökt fyra olika lärare på fyra olika skolor i en medelstor stad i södra Sverige under två på vardera följande lektioner. Resultatet delades i tre olika delar Normer och värden, Skolans normer samt Ständig positionering. Genom analysen av empirin visade det sig att lärare uttrycker normer som vilar på tankar om alla människors lika värde, samhörighet, jämställdhet och solidaritet. Det visade sig även att lärare, genom sitt ordval och agerande, försökte skapa en vilja hos eleverna att agera för andras bästa och att eleverna ska ta ansvar för såväl sitt eget agerande som individ och som en del av gruppen samt att de vill att eleverna tar ansvar för den sociala skolmiljön. De normer som utmanas mest i klassrummet är de normer som rör ordningen i klassrummet där läraren främst måste stå upp för normen att det är läraren som bestämmer i klassrummet.