The aim of this study is to investigate how gender is embedded into English teaching course books in years seven and nine in secondary school in Sweden. The criteria used include male-to-female ratios regarding visibility as subjects and objects in texts, professions connected to men and women, the representation and presentation of well-known men and women, the presence of gender stereotypes as well as representation of women and men in pictures. Both quantitative and qualitative text analyses have been used and the result of the study shows that there is an inequality in terms of male-to-female ratios with men being overrepresented in all fields including presence in texts and pictures as well as having a larger representation of professions and well-known persons than women. The study further shows that while there are signs of efforts to combat gender stereotypes in the course books there are still many examples of gender stereotypes with women generally being pictured as more emotional and vulnerable, and men being pictured as more active and emotionless. Gender disparities are also visible in the form of women more often being shown to break gender stereotypes than men.

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv granska hur kvinnor/flickor och män/pojkar framställs i matematikläromedel från olika tidsepoker, samt om framställningen har förändrats över tid. För att besvara studiens syfte tillämpas två frågeställningar: I vilken utsträckning förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar i namn, personliga pronomen och bild i matematikläromedel från olika tidsepoker? och I vilken utsträckning förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar i typiskt kvinnligt respektive manligt kodade kläder och sysselsättningar i matematikläromedel från olika tidsepoker? Datainsamlingen genomförs genom en kvantitativ innehållsanalys av tre matematikserier avsedda för årskurs två – serien Matematik från år 1988, serien Lilla Mattestegen från år 2000–2011 och serien Singma matematik från år 2017–2018. Resultatet visar en relativt jämn fördelning mellan kvinnor/flickor och män/pojkar i namn, personliga pronomen och bild. Vad som skiljer serierna åt, är att den äldsta serien Matematik befäster kategorierna flicka och pojke genom att använda fler personliga pronomen och flera namn. De nyare serierna, Lilla Mattestegen och Singma matematik, använder däremot ett neutralare språk. I den äldsta serien och i den nyaste serien framstår klänning och kjol som typiskt kvinnligt kodade klädesplagg, medan byxor och tröja framstår som typiskt manligt kodade klädesplagg. Den äldsta serien Matematik reproducerar flera tankar som associeras med män/pojkar och kvinnor/flickor både vad gäller klädesplagg och olika typer av sysselsättningar. Serien Lilla Mattestegen har den mest jämställda fördelningen mellan kvinnor/flickor och män/pojkar, inom både klädesplagg och sysselsättningar. Den nyaste serien Singma matematik har även den en jämställd fördelning, men övergår dessutom till att bryta flera tankar som associeras med kvinnors/flickors och mäns/pojkars sysselsättningar.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares upplevelser av vardagskommunikationen medvårdnadshavare med olika språkliga och kulturella bakgrunder samt synliggöra vilka utmaningaroch möjligheter det medför. Syftet inbegriper även vilka verktyg och metoder som kan underlättaden vardagliga kommunikationen i den mångkulturella förskolan. Metoden vi har använt oss av ärsemistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i mångkulturella förskolor. Resultatet visar attdet som är mest avgörande i föräldrasamverkan i mångkulturella förskolor är förskollärarnasförhållningssätt och människosyn. Ett förhållningssätt som präglas av öppenhet, nyfikenhet ochempati. Resultatet visar även på olika utmaningar men också strategier som underlättar samverkan.Slutsatsen av denna studien är att mötet med vårdnadshavare i mångkulturella förskolor därnormer skiljer sig åt öppnar upp för många svårhanterliga möten men likväl möjligheter. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>I ett alltmer varierat samhälle ökar behovet hos individer av att identifiera sig inom alla samhällsnivåer. Arbetsgivarens ansvar, som regleras via lagstiftningen med diskriminerings- och jämställdhetslagen, saknar tydliga ramar och verktyg för att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Solna stad ingick i ett EU-projekt för att medvetandegöra fördomar inför processer som rekrytering, rehabilitering och lönesättning. Studien tar del av chefernas upplevelse av satsningen samt vilka möjligheter och svårigheter de upplevde med mångfald i organisationen. Detta har undersökts kvalitativt och explorativt i form av åtta intervjuer med chefer som har personalansvar och som sedan analyserats tematiskt. Analysen resulterade i sex teman, med underrubriker, där tyngdpunkten framförallt ligger hos organisationen som bör ha tydliga gemensamma direktiv samt en öppen och tillåtande miljö. Organisationer styrs av normer, dessa normer behöver ifrågasättas för att undvika att mångfaldssatsningar stannar vid att endast vara politiskt korrekta beslut. Detta sätter varje individ i fokus, där mod att synliggöra sina egna värderingar och mod att förändra ger förutsättningar för att hantera de processer som varje chef står inför med sin personal.</p>

<p>Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen. Efter att ha läst in oss på litteratur gällande mångkultur och barnlitteratur och dess fördelar konsulterade vi bibliotekarier på dessa bibliotek och fick fram ett representativt urval av bilderböcker. Att valet föll på bilderböcker beror på att i den åldersgrupp vi har valt att rikta vårt arbete mot läses denna typ av böcker främst. Åldersspannet är mellan 4 till 8 år. Dessa bilderböcker har vi sedan analyserat baserat på en innehållsanalysmodell. De slutsatser vi har kommit fram till är att det finns bilderböcker som behandlar våra valda teman och motiv, men att utbudet inte är så stort. En annan slutsats vi har gjort är att kulturmöten och utanförskap är de dominerande teman i de böcker vi har tagit del av. Kulturmöten gestaltas inte sällan som problematiska och utanförskapet beror oftast på språksvårigheter och problem med tillhörighet. En sista slutsats är att fördomar gestaltas abstrakt och det krävs en diskussion för att synliggöra dessa för barn.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att förstå hur föräldrar till barn i den yngre skolåldern uppfattar genus. Föräldrar reproducerar normer och genusföreställningar till barnen, barnens möte med skolvärlden innebär ett möte med de normer och genusföreställningar som finns representerade i skolan genom lärarna. Följande frågor belyses i studien: Hur uppfattar föräldrarna sin genusmedvetenhet? Hur yttrar sig genusföreställningarna i skolan? Hur görs det genusskillnader enligt föräldrarna för barn i skolan? Hur uppfattas föräldrarnas genusmedvetenhet av pedagoger? Kvalitativa intervjuer har använts, föräldrarna som medverkat i studien har själva valt att delta och har barn i samma skola. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, genus, habitus och genushabitus. Resultaten visade att föräldrarna förklarar genus utifrån olika habitus. Genom att använda en feministiskpoststrukturalistisk syn på föräldrarnas förklaringar har studien kommit fram till att de normer som representeras i skolan även går att tolka som reproducerande av ojämlika genusstrukturer. Studien visar hur föräldrar reflekterar över skillnader utifrån genushabitus, men även utifrån könshabitus. Det har även framkommit att det finns normer som håller på att förändras och svårigheterna med att genomföra en förändring.</p>

<p>Jag har gjort en fallstudie av sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk fri skola. Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer och observation.</p><p>Studiens syfte är att få förståelse på hur denna undervisning är utformad i en religiös skola som har en muslimsk profil. Vidare är syftet att försöka öka förståelsen för hur elevernas religion eller islamisk kultur kan påverka deras lärande och uppfattningar om sex - och samlevnadsfrågor utifrån lärarens perspektiv.</p><p>Undersökningens resultat visar att människokroppens byggnad och funktion samt pubertetens inverkan på individen, är i fokus i sex- och samlevnadsundervisning i denna skola såväl för flickor som för killar. Fokus i flickors undervisning var i arrangerat äktenskap och omskärelse. En del elever drabbas av det fortfarande, därför uttrycker lärarna att det är viktigt att fokusera på de här ämnena mer än andra. Däremot är homosexualitet, preventivmedel och abort exempel på ämnen som inte har stor betydelse i undervisningen. Anledningen är homosexualitet är förbjudet enligt koranen, samt att abort och preventivmedel är områden som är förenade med äktenskapet.</p>

Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen. Efter att ha läst in oss på litteratur gällande mångkultur och barnlitteratur och dess fördelar konsulterade vi bibliotekarier på dessa bibliotek och fick fram ett representativt urval av bilderböcker. Att valet föll på bilderböcker beror på att i den åldersgrupp vi har valt att rikta vårt arbete mot läses denna typ av böcker främst. Åldersspannet är mellan 4 till 8 år. Dessa bilderböcker har vi sedan analyserat baserat på en innehållsanalysmodell. De slutsatser vi har kommit fram till är att det finns bilderböcker som behandlar våra valda teman och motiv, men att utbudet inte är så stort. En annan slutsats vi har gjort är att kulturmöten och utanförskap är de dominerande teman i de böcker vi har tagit del av. Kulturmöten gestaltas inte sällan som problematiska och utanförskapet beror oftast på språksvårigheter och problem med tillhörighet. En sista slutsats är att fördomar gestaltas abstrakt och det krävs en diskussion för att synliggöra dessa för barn.

Syftet med uppsatsen är att förstå hur föräldrar till barn i den yngre skolåldern uppfattar genus. Föräldrar reproducerar normer och genusföreställningar till barnen, barnens möte med skolvärlden innebär ett möte med de normer och genusföreställningar som finns representerade i skolan genom lärarna. Följande frågor belyses i studien: Hur uppfattar föräldrarna sin genusmedvetenhet? Hur yttrar sig genusföreställningarna i skolan? Hur görs det genusskillnader enligt föräldrarna för barn i skolan? Hur uppfattas föräldrarnas genusmedvetenhet av pedagoger? Kvalitativa intervjuer har använts, föräldrarna som medverkat i studien har själva valt att delta och har barn i samma skola. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, genus, habitus och genushabitus. Resultaten visade att föräldrarna förklarar genus utifrån olika habitus. Genom att använda en feministiskpoststrukturalistisk syn på föräldrarnas förklaringar har studien kommit fram till att de normer som representeras i skolan även går att tolka som reproducerande av ojämlika genusstrukturer. Studien visar hur föräldrar reflekterar över skillnader utifrån genushabitus, men även utifrån könshabitus. Det har även framkommit att det finns normer som håller på att förändras och svårigheterna med att genomföra en förändring.