Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten. Anhörigas önskemål och genusnormer är det som främst påverkar personalens förhållningssätt till de boendes sexualitet. Etiska dilemman uppstår framförallt när personalen slits mellan de demenssjuka rätt till självbestämmande och de anhörigas behov. Resultatet analyserades utifrån valda delar av Anthony Giddens teori intimitetens omvandling och Robert McRuers crip theory.

Ett spelberoende kan påverka en person på olika plan men syftet med denna uppsats är att studera hur relationen mellan ett spelberoende och ingången till kriminalitet ser ut. För att beskriva denna relation har fem kvalitativa intervjuer utförts med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund. Utifrån Bourdieus teori om habitus och fält samt normer och normalitet som en social konstruktion förklaras också en spelberoendes väg in i kriminalitet. Resultatet visar att personer med ett spelberoende ofta vistas i en miljö där kriminella handlingar inte ses som något avvikande och att det därför blir enklare att bryta mot samhällets normer. Utöver det framgår det att spelberoendet i vissa fall har försvagat informanternas band till samhällets institutioner vilket har lett till en normupplösning. Det övergripande skälet till att informanterna begick brott var de finansiella påfrestningarna, men bekräftelse och status var också bidragande faktorer.

Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och händelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna då de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemländer. Undersökningen är baserad på intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer från olika delar av världen och som alla har gått på IVIK. Studien visar att språket är en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra människor, vilket är en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter är därefter den faktor som avgör hur väl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjälp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering.

Synen på hög alkoholkonsumtion respektive narkotikabruk skiljer sig mellan olika samhällen, och i Sverige har vi en tradition av att problematisera dessa beteenden i högre grad än i många andra länder. Dessutom ses narkotikabruk som en mer klandervärd handling än hög alkoholkonsumtion. Med dessa socialt konstruerade skillnader i åtanke fokuserar uppsatsen på vad om ligger bakom dessa beteenden och om liknande faktorer kan förklara dem. Uppsatsens syfte är med andra ord att undersöka huruvida liknande bakgrundsvariabler kan förklara hög alkoholkonsumtion och narkotikabruk bland individer i Sverige. För att förstå varför olika sociala regler och normer råder i olika samhällen används Howard Beckers klassiska stämplingsteori. Tidigare forskning visar att i synnerhet kön och ålder är viktiga variabler för att förklara skillnader i alkoholkonsumtion och narkotikabruk, men även inkomst och familjekonstellation tycks spela en roll. För narkotikabruk verkar även sysselsättning och möjligen också utbildning ha betydelse. Studien är kvantitativ och bygger på ett datamaterial bestående av 5 469 respondenter. Analyserna genomfördes med logistisk regressionsanalys. Resultaten visade att det endast finns signifikanta samband mellan hög alkoholkonsumtion och variablerna kön och ålder, då män och yngre i högre grad riskerar att vara högkonsumenter av alkohol. För narkotikabruk var de signifikanta sambanden fler, förutom kön och ålder hade även sysselsättning, inkomst och huruvida man bor med en partner eller inte en signifikant effekt för förklaringen av vilka som brukar narkotika. Starkast var dock, även här, sambanden för kön och ålder som hade samma riktning som för hög alkoholkonsumtion. Detta skulle kunna tyda på att män och yngre personer inte fördöms lika hårt som övriga grupper när de högkonsumerar alkohol respektive brukar narkotika. Då narkotikabruk visade sig vara mycket ovanligt skulle studien gynnas av ett större datamaterial då säkrare slutsatser skulle kunna dras.

Omfattande forskning inom området interaktion har gjorts för att förstå hur individer interagerar, och hur strukturer påverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrån såväl aktör och struktur som föränderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning är att använda strukturationell teori till att undersöka interaktion på en arbetsplats, utifrån en liten mängd data. Intervjuer gjorda på en mediaredaktion och transkriptioner användes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer. Exempelvis framkom normer om hög ambitionsnivå, mycket stress och en besvärande osäkerhet. Analysen undersöktes sedan utifrån normernas dynamik med övriga strukturer och de flesta av normerna som framkom ifrågasattes inte av de anställda, vilket gör dem stabila och långlivade. Undersökningen visade att det går att få värdefull kunskap om interaktionen i organisationer, även med små resurser.

Varifrån kommer föreställningar om vad som är rätt eller fel, normalt eller onormalt? Hur har de uppstått och hur upprätthålls de? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sådana föreställningar kan uppstå och upprätthållas och att undersöka vilka sorts aktörer som är med i den processen samt hur de agerar och vad det bär med sig? Varifrån kommer till exempel föreställningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "normal" man eller kvinna? Vad händer när någon avviker från dessa normer och föreställningar? Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som är knutna till det vida begreppet kultur. Jag har närläst undersökningar där man kan studera hur norm, ideal och avvikelse, både i teorin och i praktiken, genererar normativa identiteter. De resultat jag har sett är att det görs skillnad på pojkar och flickor redan när barnen går på dagis. Denna åtskillnad att tjejer bland annat inte får ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte får bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta ställning till begreppen man eller kvinna. Både uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar på strukturer som skapar och upprätthåller normativa eller "normala" identiteter. Mitt gestaltningsarbete består av en animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis film The Matrix från 1999. The Matrix handlar om en man som upptäcker att den han värld han tror är verkligheten egentligen är en digitalt skapad "verklighet". I min film The Heterosexual matrix använder jag mig konsekvent av Judith Butlers resonemang kring den heteronormativa ordningen där förståelsen av kroppar och begär görs begripliga i utpekande av skillnader mellan könen. Huvudpersonen i min film upptäcker snart att den värld han tror är verkligheten bara är en skenvärld, en gång utvecklad av människan men som nu har tagit över och kontrollerar människan. / BI/Media

Abstract Leva och Bo i Västra Torsås Författad av: Hanna Andersson och Sandra Johansson Studien är ett uppdrag som har syftat till att genomföra en utredning om invånarna i Västra Torsås åt Sockenrådet. Avsikten med utredningen är att kartlägga invånarnas åsikter och attityder. Slutprodukten ska sedan fungera som ett styrdokument och vägleda Sockenrådet i det framtida arbetet. Uppsatsens fokus ligger på invånarna i Västra Torsås vardagstrivsel. Vi undersöker om det finns faktorer som är grundläggande för att trivas i samhället, dessa är: kön, ålder, hem- och familjesituation, arbetssituation, bakgrund, människor i individens närhet, gemenskap samt förenings- och fritidsaktiviteter. Vi använde oss av en av en enkätundersökning. Urvalet utgjordes av ett proportionellt stratifierat urval på 15 procent av totalpopulationen i åldrarna 20-79 år. Den slutgiltiga svarsfrekvensen blev 65 procent. Datamaterialet bearbetades sedan i statistikprogrammet SPSS. Resultatet analyserades utifrån våra valda teoretiska utgångspunkter som var normer, fält och kapital och anpassning. För att Västra Torsås invånare ska kunna uppleva vardagstrivsel erfordras; att normerna överensstämmer och följs, att individen innehar vissa kapital, av omgivningen, ansedda som de rätta, samt att individen är anpassad genom att de krav som ställs är uppfyllda. Vi konstaterar även att samtliga ovan nämnda faktorer förutom kön och ålder påverkar om invånarna i Västra Torsås upplever vardagstrivsel eller ej Nyckelord: Normer, Anpassning, Vardagstrivsel, Glesbygd

Inför det här arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklädningsrum skapas en struktur som talar om vilka värderingar och normer som ska råda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke på vårt blivande yrke som lärare valde vi att fokusera på skolmiljön. Omklädningsrummet efter skolidrotten är en plats där elever många gånger är avskärmade från vuxenvärlden. Vi hade en tanke om att detta innebär ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. Vårt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklädningsrum påverkade pojkars normer och värderingar i början på 1990-talet. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning som behandlar maskulinitet samt sociala relationer och dessa har vi använt för att bearbeta vår empiri. Empirin bygger på djupintervjuer med åtta män vilka samtliga gick på högstadiet i början på 1990-talet. Studiens resultat visar att grupptillhörighet var viktigt för pojkarna i den här åldern och för att passa in var det en fördel om man sågs som häftig, ball och cool. Vårt resultat visar också på att det i omklädningsrummet framträder tre tydliga roller vilka är kopplade till specifika beteenden. Dessa roller har vi benämnt som kamratförtryckare, medlöpare och hackkycklingar och beroende på vilken roll man fick har också pojkarnas självförtroende påverkats på olika sätt.

No description available.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förändringar de vill se i samhället.