Uppsatsen analyserar Per Gustavssons bilderbok Så gör prinsessor (2003) och Pija Lindenbaums bilderbok Kenta och barbisarna (2007), två böcker som är skrivna ur ett genusperspektiv. Syftet med analysen är att ur ett genusperspektiv analysera hur flickor och pojkar framställs i de aktuella bilderböckerna och hur lärare kan använda bilderböcker som är skrivna ur ett genusperspektiv som ett verktyg i undervisningen. Uppsatsen utgår ifrån teorier om genus och bilderböcker som tas upp av bland annat Maria Nikolajeva (2000) och Bronwyn Davies (2003). Analysen visar mönster för vad som författarna uppvisar som genusstereotypa drag och att karaktärerna i båda böckerna går emot normen genom bland annat deras sätt att vara. Ett förslag är att samtala och diskutera om genus i bilderböcker, då det kan vara en givande form att använda för att skapa tankar och reflektioner i undervisningen.

Syftet vi hade med denna studie var att undersöka och jämföra huruvida läromedel för matematik i årskurs 1-3 är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. Det som undersökts är hur kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning och religion representerades i läromedel i matematik för årskurs 1-3 samt hur väl normer i dessa läromedel uttrycks och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund och uppdrag.  Två läromedelsserier har analyserats med en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys som metod. Resultatet visade på att det förekommer läromedel i matematik som inte är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. De granskade läromedlen representerade endast följande aspekter: kön, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Religion representerades inte i de granskade läromedlen. Vidare uttrycks det normer i dessa läromedel som inte stämmer överens med skolans värdegrund och uppdrag.

Studiens syfte är att belysa om förskolor i tre områden runt om i Uppsala väljer att låna normkritiska bilderböcker utifrån sex av de sju diskrimineringsgrunderna. Ålder är undantagen och familj är istället tillagd relaterat till att det är bilderböcker vi analyserar. Vi kommer att beskriva dessa val närmre i uppsatsen. Utifrån tre tabeller tillhandahållna av bibliotekarie på Stadsbiblioteket för perioden 21/10, 22/10–2020 analyseras 15 bilderböckerna från 2000-talet utifrån ett normkritiskt perspektiv från tre olika bibliotek i Uppsala. Frågeställningarna är vilka diskrimineringsgrunder som synliggörs i bilderböckerna och hur dessa framställs utifrån ett normkritiskt perspektiv. I studien utgår vi från ett normkritiskt perspektiv grundat i queerteorin.  Studiens resultat är att bilderböckerna som vi valt att analysera visar en minimal mångfald utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Genus är den diskrimineringsgrund som påvisats tillstörst del i bilderböckerna medan diskrimineringsgrunden hbtq inte synliggörs i någon av de analyserade bilderböckerna. Det vi fann mest intressant av resultatet i vår studie var att sju av de 15 utvalda bilderböckerna blev placerade under kategori X. Kategori X innebär att bilderböckerna inte utmanar eller uppmärksammar någon av de sex diskrimineringsgrunderna vi använder oss av i vårt analysschema. Vi ser även olika slags fokus på normkritik inom de tre olika områden vars utlåning studien granskar.

The aim of this study was to examine the attitudes the students in the 6th grade in a school in Sweden had against sustainable development and if transformational learning could help to change their attitudes and action competence for sustainable development. This was done through surveys and observations of lessons and exercises and focus group discussions. The observations were supplemented with audio recordings and notes.   The pupils' attitudes were mostly normative action-oriented, meaning that pupils "acted" for sustainable development in accordance with current norm such as recycling, reuse, energy saving. The pupils were categorized according to the subject position they occupied in the discussions and the identified subjects´ vas overpowering, responsible and powerless. Most pupils had a powerless subject position and felt that they had a limited ability to influence their environment or the global environment, or that someone else was responsible to change.   Teaching series and valuations exercises contributed to a changed approach by the pupils´ subject position changes. It change from a predominantly with a powerless subject position, to a more responsible subject position. A contributing factor was that the pupils acquired knowledge of the substance, were able to identify their opportunities and had the will to act.

Sedan revideringen av läroplanen 2011 ställs större krav på att skolan ska förmedla kunskaper och acceptans kring olika kulturer för att främja inkludering och jämställdhet. Med lärobokens centrala roll och matematikämnets många undervisningstimmar ämnar studien att undersöka hur just bilder i matematikläroböcker representerar och framställer icke-västerländska etniciteter. Syftet med studien är således att ge en ökad kunskap om i vilken utsträckning och på vilket sätt icke-västerländska etniciteter representeras genom bilderna  i moderna matematikläroböcker för att kunna göra medvetna val av matematikläroböcker i undervisningen. Analysen utfördes på tre matematikläroböcker för årskurs 5 som publicerats efter revideringen av läroplanen 2011. Matematikläroböckerna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys, där representationen av icke-västerländska karaktärer undersöktes, och kvalitativ innehållsanalys, där framställningen av icke-västerländska karaktärer undersöktes. Resultatet av den kvantitativa analysen redovisas i cirkeldiagram och den kvalitativa analysens resultat redovisas i ett stapeldiagram.   I resultatet av den kvantitativa analysen framgår det att det är en tydlig underrepresentation av icke-västerländska karaktärer i alla tre matematikläroböcker. Resultatet av den kvalitativa analysen visar hur framställningen av icke-västerländska karaktärer kan variera, utifrån definitionerna överordnad, underordnad och jämlik, mellan moderna matematikläroböcker. I och med det varierade resultatet påpekar studien vikten i att lärare gör medvetna val av matematikläroböcker med avseende på de olika normer om icke-västerländska etniciteter som de kan förmedla.

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om förskollärares uppfattningar om kön och genus i förskolan. Frågeställningarna handlar om hur förskollärare beskriver och bemöter flickor och pojkar utifrån ett genusperspektiv och hur de uppfattar kön och genus i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två observationer i förskolan har jag kunnat ta del av det. Resultatet visar på att förskollärare gör en skillnad på flickor och pojkar både i bemötandet och sättet att prata med barnen beroende på kön. I intervjuerna kom det fram att det är den äldre generationen som oftast gör skillnad och bemöter barn olika beroende på kön. De informanter som nyligen hade gjort klart sin utbildning hade en annan uppfattning att motverka traditionella könsmönster i förskolan och arbetade aktivt med detta. Det kom fram att samhället påverkar barnen i stor utsträckning beroende på kön. Studien visar även att förskollärare känner att de har för lite kunskap om på vilket sätt de kan arbeta för att motverka traditionella könsmönster och genus i förskolan. Resultatet analyserades och kopplades till tidigare forskning och den sociokulturella teorin och genusteorin.

I c-uppsatsen Different Shades of BDSM: En antropologisk studie om sexualitet, normer och betydelsen av diskurser  diskuteras BDSM som sexualitet, dess normer och diskurses betydelse för hur synen på sexualitet kan komma att omdanas. I uppsatsen framträder dels starka interna normer och regler kring sexualitet och samtycke fram hos de BDSM-utövare som deltagit i studien. Dels framkommer det mörka sidor av BDSM-praktiken, men också hur BDSM-aktivisterna kämpar för att motverka och distanserar sig från detta. Den huvudsakliga forskningsfrågan som utreds i studien är: Hur förhåller sig BDSM-utövarna kring fördomarna som reproduceras i Fifty Shades? Den andra forskningsfrågan som utreds är: Hur formar BDSM-utövarna en (politisk) diskurs som baseras på upplevda erfarenheter och hur påverkar debatten det normativa ramverket för sexualitet?  Den bästsäljande Fifty Shades-trilogin används alltså som verktyg för att ta sig an diskurserna kring BDSM-praktiken och ramar således in det mångsfacceterade BDSM-fältet. Fältarbetet är baserat på intervjuer med en mängd BDSM-utövare i Stockholmsområdet, deltagande observation, medieinnehåll från böcker och filmer samt svenskspråkigt internet.  Analysen bygger även vidare på Rubins teorier om vad som anses vara "avvikande" sexualitet, Douglas teorier om  på "rent" och "orent" och Foucaults teorier om "diskursernas kamp". Studiens ansats har delvis varit att skapa förståelse för underliggande mekanismer till varför människor väljer att utöva BDSM, men främst visar den en bild av BDSM-praktiken som kan hjälpa exempelvis yrkesutövare inom socialt arbete att "sålla agnarna från vetet", dvs.  att avgöra vilka som har ett skadligt beteende och därmed skulle behöva stöd och hjälp och vilka som inte behöver det. Uppsatsen bidrar med andra ord till att se att det finns nyanser och att praktiken inte är enhetlig (Just denna uppsats återger främst BDSM-aktivisternas positiva perspektiv, vilka strävar efter en etiskt väl uppbyggd praktik med bra värdegrund, men tar även upp negativa aspekter av praktiken).

Studiens syfte var att med hjälp av ett normkritiskt perspektiv undersöka hur förskollärare själva såg på sitt arbete med flerspråkighet i förskolan. Vi ville med hjälp av det normkritiska perspektivetsynliggöra vilka normer kring flerspråkighet som rådde på förskolorna. På så sätt även ta reda på om förskollärarnas förhållningssätt till arbetet såg olika ut, samt vilka förutsättningar de hade för att kunna utföra arbetet med flerspråkighet. För att kunna undersöka studiens syfte, formulerades tre frågeställningar som i sin tur besvarades med hjälp av intervjuer. Utifrån sex olika förskolor på olika ort har vi med hjälp av kvalitativ metod intervjuat en förskollärare per förskola. Resultatetvisar att förskollärarnas syn på flerspråkighet är positiv men de upplever arbetet med flerspråkighet som komplext och svårt. Förskollärarnas förhållningssätt samt hur de prioriterar arbetet med flerspråkighet förändras beroende på hur bredden av språk ser ut på förskolan, vilka kunskaper de besitter samt hur trygga de känner sig. Resultatet visade även att förskolorna präglas av olika syn på flerspråkighet, där en sorts ”svenskhetsnorm” och en ”mångkulturell norm” styrde arbetet. En diskussion som förs är hur vi i framtiden vill förhålla oss.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett hälsoproblem som ökar i samhället. Med hög kroppsvikt följer risker för fysiska och psykiska besvär. Enligt tidigare forskning är barn ofta medvetna om sin vikt, men det finns tendenser att barn med en för hög vikt förbiser det problematiska med detta. Familjen har en viktig funktion för att barnet ska nå en hälsosam livsstil och vikt.  Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats , som har analyserats med en manifest innehållsanalys.  Resultat: Tre kategorier identifierades. Sociala konsekvenser och normer beskriver hur barn som på grund av sin vikt inte passade normen påverkades av att de ville passa in. Många av barnen hade upplevt mobbning. Upplevelsen av den egna kroppen skilde sig åt hos barn i olika åldrar och påverkades av både självkännedomen och andra människors åsikter. Att lyckas med förändring beskriver vilket sorts stöd och motivation barnen behövde för att lyckas med viktnedgång.  Slutsats: Att leva med övervikt eller fetma är en individuell upplevelse för varje barn. Gemensamt är att barn påverkas fysiskt och psykiskt av en för hög vikt och det är viktigt för sjuksköterskan att kunna bemöta dessa barn. Vidare forskning behövs för att optimera bemötandet och den framtida hälsan hos barn som lever med övervikt eller fetma.

Den här är en kvalitativ undersökning vars syfte är att utforska hur relationen mellan yrkesrelaterade föreställningar om kön, makt och emotioner inom banker ser ut. Dessutom undersöks om kvinnorna upplever att de påverkas och begränsas av könsrelaterade normer samt om de har någon påverkan på deras emotioner. Kvinnors upplevelser av normer inom bankväsendet är ett understuderat ämne då de flesta studier fokuserar på stereotyper, även emotionellt arbete inom banker är något som är understuderat. Med undersökningen ville vi hitta kunskap kring ämnena samt bidra till en ökad förståelse om hur kvinnor upplever samt påverkas av normer inom bankväsendet, både generellt och specifikt emotionellt. För att skapa en förståelse för problemen så har vi valt att använda oss av sociologiska samt socialpsykologiska teorier och begrepp.  Metoden som användes var kvalitativ intervju, de sex intervjuerna utfördes över telefon och urvalet som användes var bekvämlighetsurvalet, snöbollsmetoden. I intervjuerna så ställdes frågor om hur kvinnorna upplever att man ser på kvinnor respektive män på deras arbetsplats, om de förväntas göra vissa specifika uppgifter på grund av sitt kön samt vilka känslor de upplever att de kan ge uttryck för på arbetsplatsen.  Resultatet visar att kvinnorna upplever att könsnormer är närvarande på deras arbetsplats. Dessa könsnormer har uppkommit genom historiska föreställningar och värderingar om de olika könen. Emotionsregimer bygger på normer och kvinnorna i undersökningen påverkas av sådana regimer. Det går att även se normer som ställer krav på vilka känslor kvinnorna får ge uttryck för på sin arbetsplats. På grund av detta går det utläsa tecken på att kvinnorna upplever emotionell dissonans.