Det här är inte en recension. Normer i den samtida svenska litteraturkritiken. Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006 av Lina Samuelsson Syftet med uppsatsen är att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. Två veckors recensioner, sammanlagt nästan hundra stycken, från fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv. Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begränsad omfattning och görs fortfarande så. Området blir ofta förbisett både inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och än mer ovanligt är en genusmedveten kritikforskning även om många av de debatter som rört litteraturkritik, däribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan är första könet i Expressen, tagit upp feministiska frågeställningar. Efter en genomgång av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna – bland annat hur kvinnliga författare blivit lästa och värderade utifrån sitt kön – analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sätts i samband och i vilken kontext verket placeras. Särskilt påtagligt är hur den manliga homosocialiteten odlas i litteraturkritiken och det glastak som går vid en fördelning av 60 respektive 40 procent mellan män och kvinnor i litteraturkritiken, såväl recenserade som recensenter. Det andra delkapitlet, ”Status och värdering” handlar om hur kritiker bedömer verk av män respektive av kvinnor. Jag upptäckte att det inte är någon markant skillnad i hur ofta verk av kvinnor respektive män får positiv eller negativ kritik, däremot är det skillnad i hur värderingen sker. Vilka kvaliteter ett verk har betonas mer i recensionerna av litteratur skriven av kvinnor. I kapitlet diskuterar jag också frågan om högt och lågt i litteraturkritiken och om det finns en ge¬men¬sam kritikersmak eller syn på kritikerrollen. Den sista delen handlar om vilka ideologiska och estetiska värderingar som finns i litteraturkritiken och hur kritikerna själva förhåller sig till könsfrågan. Jag diskuterar om det är ett tecken på jäm¬likställdhet att de litteraturkritiska texterna är så könlösa eller är en form av sexism. Slutligen diskuterar jag de tydligaste normerna i dagens litteraturkritik: behovet av att litteratur ska säga något mer och ge läsaren en insikt. Men inte för enkelt; läsningen ska vara en utmaning, nästan en plåga. Varken författaren eller texten ska på något sätt stryka medhårs, komma med förklaringar och förenklingar eller moraliska budskap. Litteraturen ska vara okonven¬tionell och självständig, är den det är författaren enligt kritikern mogen. Jag kopplar dessa normer om litteraturen till kritikerns behov av att legitimera sig, försvara sin rätt att tala. Jag diskuterar därefter hur dessa normer, som inte tycks könsbundna, trots det får en segregerad litteraturkritik som resultat.

Den här artikeln undersöker hur individer inom den svenska funktionshinderrörelsen resonerar kring de inom cripteori viktiga teman normalitet, identitet och motståndsstrategier. Aktiva inom funktionshinderförbunden Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Unga Rörelsehindrade samt aktivister utanför förbunden intervjuas. Resultaten påvisar en brist på normkritik inom DHR och Unga Rörelsehindrade. Det framkommer också att cripteorins begrepp “att komma ut” skulle kunna vara användbar för denna grupps frigörelse. I frågan om vem som kan komma ut som crip och vilken roll personer utan funktionsnedsättning kan spela i rörelsen råder det delade meningar. Ett ökat samarbete med andra sociala rörelser efterfrågas, men otillgänglighet och dåligt bemötande beskrivs som hinder i tidigare försök till samarbete. Samtliga respondenter upplever ett behov av kraftfullare motståndsstrategier i kampen för ett tillgängligare samhälle. Studien visar på att detta skulle kunna uppnås genom en tydligare uttryckt ilska och stolthet hos funktionshinderrörelsen, något som aktivisterna visar tydligare prov på än representanterna för förbunden.

Den här kandidatuppsatsen handlar om vilka skillnader som finns i medierapporteringen om fotbollsmatcher i Sveriges högsta division för män respektive kvinnor, Allsvenskan och Damallsvenskan, och hur den maskulinitetsnorm som omgärdar idrotten tar sig uttryck i Sveriges två största kvällstidningars referat om matcherna. De frågeställningar som besvaras i denna uppsats är: Vad finns det för skillnader mellan matchreferaten av herr- respektive damallsvenskan i Sveriges två största kvällstidningar under säsongen 2011 när det gäller placering, utrymme, reporterroll och val av bild, rubrik och bildtext? Hur manifesterades maskulinitetsnormen i artiklarna om damernas respektive herrarnas matcher? Undersökningen är av kvalitativ karaktär, då syftet är att belägga och förstå den maskulinitetsnorm som omgärdar svensk fotboll och kvällstidningarnas rapportering om den. Resultatet av undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan rapporteringen om Allsvenskan och Damallsvenskan – bland annat att liknande företeelser bedöms olika, och att olika företeelser framhävs, beroende på om de förekommer i ett referat av en herr- eller en dammatch. För att förstå och tolka undersökningens resultat, och delvis också för att utforma undersökningen, används framförallt de teorier som Nathalie Koivula presenterar i doktorsavhandlingen Gender in sport. Även Håkan Larssons teorier om Queer idrott och Kim Elvin-Nowak och Helené Thomssons teorier ur Att göra kön har en essentiell roll i denna uppsats. Utifrån undersökningens resultat samt den tidigare forskningen och de teorier som har inkluderats i uppsatsen, framkommer bland annat att det finns ett jämförelsetabu som omgärdar kvällstidningarnas rapportering om Sveriges bästa herr- och damlag, att matchreferaten är präglade av stereotypa föreställningar om män och kvinnor, att fotbollen ses som en maskulint stämplad sport även av kvällstidningarna och deras reportrar, och att männens utövande av sporten tillskrivs större betydelse än kvinnornas.

Syftet med detta arbete är att genom genusgranskning av ett antal svenska barnböcker under en tioårsperiod, undersöka hur karaktärerna och relationer har framställs. Kan man se ett mönster när det gäller genus i bilderböckerna för barn och på så sätt förstå, vad dessa böcker förmedlar, angående kön och genus? Kan en förändring över tid ses, hur kan denna i sådana fall förklaras? I enlighet med syftet valdes tre olika bokserier vars innehåll djupanalyserades med fokus på genus. Valet av böcker var baserat på uppgifter från bibliotekets efterfrågan samt uppgifter från förskoleavdelningarna på en mellansvensk förskola.I större delen av den äldre valda litteraturen var huvudpersonerna pojkar och män. De kvinnor som förekom var beskrivna som underordnade. Den valda litteraturen skildrar i huvudsak traditionella mönster av könsroller, främst bland män, men också bland pojkar. Men resultatet antydde också att några av de senaste bokserierna visade på ett nytänkande och inte strikt följde konservativa könsmönster. Förklaringen till detta resultat kan tyda på en ökad allmän genus medvetenhet i det svenska samhället och ett större utbud bland böckerna.

The aim of this study was to examine the occurence of norms in court cases regarding the Swedish law of support and service for disabled (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) with the help of a discourse analysis method. More specifically its aim was to examine and identify norms in the different dictums/statements that were to be found in the court cases regarding the supportive institution "contact person" according to the Swedish law "LSS" with the help of a norm science approach. The aim was also to examine when the applicant was found to be entitled to a contact person according to the LSS-law. To be able to do this, the author studied thirty-four different court cases. In these cases six themes were found, that indicated the occurence of norms. The conclusion was that there were indeed norms occurring in the court cases, due to a normative legislation and therefore the interpretations of the legislation also become normative, but also due to the fact that judges and social workers incorporate their own internalized societal norms in their judgements.

Syftet med denna studie var att undersöka hur olika exkluderingsprocesser verkställs och förhandlas fram under en vanlig skoldag ur barnens eget perspektiv. Empirin utgjordes av intervjuer och observationer av åtta mellanstadieelever. Studien tog sitt teoretiska avstamp i Goffmans teorier om sociala situationer, Garfinkels etnometodologi, Corsaros barndomssociologi och en fenomenologisk syn på barns perspektiv. Intervjuerna visade att utanförskap konstitueras i interaktionen i elevgruppen. Intervjuerna och observationerna visade att eleverna gjorde motstånd både mot skolans normer och sina inbördes normer i kamratgruppen. Slutsatsen som har kunnat dras utifrån studien är att elevernas förmåga till meningsskapande är ytterst central i elevernas känsla av utanförskap och uteslutning ur kamratgruppen eftersom en brist på en sådan förmåga bidrar till att eleverna inte uppfattar de regler som gäller för den sociala interaktionen. Studien visade även på ett behov av att skolan i framtiden inte bara ser elevers exkludering ur kamratgruppen som okamratligt beteende utan även som något som sker som en del av en interaktionell process.

The aim of this paper is to examine how gender roles are described in two children's books and compare the results against the curriculum Lgr11 's values. The compared books have different aims though one of the analyzed books claimed to go against the gender roles and the other one isn’t. The method of analysis is discourse analysis and deconstruction of the text by using Nikolajeva´s (2004) pattern for stereotype gender descriptions and Kåreland´s (2005) analysis of story actions based on gender representations in children's literature. The analysis of the texts shows that there are differences between how the two books characters are described depending on gender. What emerges is that in one of the books femininity is valued high but instead it lacks equality between the sexes, while in the second book the main characters are described as equal even though the other characters are described in a stereotypical way.  The conclusion will be that if one gender role is challenged another  gender role is growing strong which means that gender representation in the books are both following and going against the curriculum Lgr 11.

Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befästandet respektive utmanandet av rådande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom såväl mediala som pedagogiska rum, är ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förväntas anpassas till på förhand givna och begränsande mallar. Individer som inte förmår eller önskar infogas i dessa betraktas inte sällan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsättningar till harmoniska liv riskerar därför att berövas, liksom rätten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhällsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnå ett jämlikt samhälle, inom vilket var individs människovärde kan betraktas som okränkbart, måste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och människor ses som individer i första hand, snarare än man eller kvinna med föreskrivna förutsättningar och förväntade egenskaper. I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom såväl skola som kommersiell rörlig bild. Empiriskt underlag utgörs av litteratur- och källgranskningar, deltagande observationer i skolmiljö, samt enkätundersökningar/frågeformulär, vilka delats ut till elever och lärare vid Eriksdalsskolan och till unga vuxna som själva definierar sin identitet som hbt. Undersökningarnas resultat tyder generellt på en ökande medvetenhet kring medier som normbevarande, liksom verkande för homo- och bisexuellas rättigheter tillskrivits politisk korrekthet. Däremot speglas stundtals bristande reflektioner kring könsidentitet/könsuttryck. Didaktiska metoder finns tillhanda om bara förståelsen för vikten av denna diskussion kan uppnås. Gestaltningsarbetet (rörlig bild) utgör resultatet av visuella observationer och sammanställer ett urval av mediala representationer av homooch bisexuella respektive transpersoner, i avsikt att framhäva rollmönstrens befästanden av betraktandet av dessa som normavvikelser. Då Konstfack kan betraktas som ett pedagogiskt rum, riktas arbetet i sin helhet i hög grad till studenter och lärare vid denna institution. / BI/Media

I mitt examensarbete har jag undersökt vilka konflikter som gestaltas och förankras i tre bilderböcker. Jag har undersökt vilka normer som blir synliga genom dessa konflikter. Om normbrott leder till straff hur ser de då ut? Min empiri består av tre av de mest utlånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek 2007; Känner du Pippi Långstrump, Näpp! sa Alfons Åberg och Pricken. Som blivande konst- och mediepedagog funderar jag över bilders medverkan, hur saker som gestaltas och visualiseras har del i skapandet av jaget. Jag har använt semiotiken som metod i mitt arbete, genom dess begrepp har jag delat upp bilden i dess beståndsdelar för att få en inblick och djupare förståelse i vad bilden vill säga. Bilderboken som riktar sig till små barn förväntas ofta ha en underhållande men även moraliskt uppbygglig funktion. I min undersökning har jag satt konflikten i fokus och har, utifrån den sociokulturella teorin och Foucaults teorier kring den disciplinära makten, undersökt bilderboken som verktyg för socialisation. I de här tre böckerna kretsar konflikterna kring makt och normer. Normbrott leder till olika konsekvenser som illustratören ger sina karaktärer, genom detta externaliseras vår kulturs syn på vilket beteende som uppmuntras och vilket som ska korrigeras. På så sätt blir barnet tidigt medvetet om vad som anses vara ett lämpligt beteende. / BI/Media

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilka uppfattningar och föreställ­ningar som högstadieelever har av begreppen genus och normer. Hur skapas kön och på vilket sätt är skolan delaktig i skapandet och normaliseringen av begreppen kön och genus? Genuspedagogik och normkritisk pedagogik diskuteras i förhållande till elevernas uppfattning om genus i en diskurs om makt. Studien är empirisk och har genomförts i en etnografisk kvalitativ ansats genom deltagande observation och intervju som redskap. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Yvonne Hirdmans teori om genussystem och Judith Butlers postmoderna genusbegrepp.   Studiens resultat visar att elevernas uppfattningar kring genus och normer är svaga. Eleverna efterfrågar mer kunskap kring begreppen och de anser att det är viktig att arbeta med förståelsen kring dessa begrepp i skolan. Studien visar även hur högstadieelever upprätthåller och skapar normer kring genus och kunskap samt att de använder stereotypa könsroller för att beskriva flicka/pojke och kvinna/man. Som slutlig diskussion diskuteras en normkritisk pedagogik som en del av en mer genusneutral undervisning.