Denna studie syftar till att med hjälp av ett normkritiskt perspektiv analysera hur olika karaktärer i svenskämnets läseböcker för årskurs 2 framställs. Detta görs via en kvalitativ textanalys av både text och bild i böckerna Diamantjakten, Kolla, en tidsmaskin! och Hemligheten. Frågeställningar studien har sin utgångspunkt i är följande: 1. Vilka genusnormer och normer för etnicitet kommer till uttryck i läseböckers karaktärer?2. Vilka didaktiska potentialer finns i böckerna för att eleverna ska utveckla ett normkritiskt tänkande? Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt har en analysmodell konstruerats och använts som grund i analysen av de tre läseböcker för årskurs 2. Resultatet visar på att läseböckernas karaktärer till viss del befäster genusnormer, samtidigt som de i vissa fall är normbrytande. Samtliga böcker utspelar sig i en svensk kontext och västerländsk miljö. Karaktärer av icke- västerländsk etnicitet framställs och synliggörs endast i böckerna utifrån utseende i illustrationerna och namn i texten, men inget utrymme ges till andra traditioner och kulturer. Resultatet visar även på att böckerna bär didaktisk potential där läsaren får utveckla ett normkritiskt tänkande i att ifrågasätta normer kring vad som anses kvinnligt och manligt samt stereotyper om etnicitet. Läsaren får även möjligheten till att utveckla sin förmåga att reflektera över vad texten har i avsikt att förmedla och utveckla den kritiska medvetenheten. Vår förhoppning med denna studie är att väcka ett intresse hos läsaren och lärarkollegor att medvetet välja böcker med didaktisk potential i arbetet kring barns lärande och utveckling till att bli framtida världsmedborgare. Vi vill belysa vikten av att kunna tänka normkritiskt och välja litteratur som väcker intresse hos barnen och där barnen få känna igen sig själva och se andra i den litteraturen de möter.

No description available.

Samkönade individer exkluderas i vardagliga sammanhang utefter sexualitetens normer. I föreliggande studie var syftet att få en fördjupad förståelse av hur samkönade föräldrar upplever bemötandet inom förskola/skola och vården. Studien är uppbyggd av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor där fem kvinnor samt fem män deltagit. Under tolkningsprocessen användes en tematisk analys. I resultatet presenteras respondenternas upplevelser av bemötandet inom förskola/skola och vården mestadels positivt, dock finns det specifika sammanhang där respondenterna upplevt obekväma situationer. Flera av respondenterna nämner att personalen behöver ha ett mer normkritiskt arbetssätt för att på så vis inkludera alla i bemötandet. Respondenterna upplever att de obekväma situationerna uppstår på grund av kunskapsbrist och att personalen är i behov av kompetensutveckling.Resultatet visar att respondenterna är trygga i sig själva och har utvecklats positivt enligt identitetsprocessen därför lägger de ingen större vikt i ett sämre bemötande samt hur samhällets normer påverkar individens självkänsla när de avviker från det som anses vara normalt. Diskussionen handlar om hur och varför sociala kategoriseringar bildas samt varför de existerar. En slutsats är att klimatet för samkönade individer är öppet men att heteronormen är starkt implementerat i samhällets strukturer och kan skapa exkludering. / Same-sex parents often feel excluded in everyday contexts due to the norms of sexuality. The aim of this study is to gain a deeper understanding of how same-sex parents experience treatment in preschool/school and healthcare. The study is based on a qualitative method with semistructured interview questions where five women and five men participated. The interviews have been thematically analyzed. The result presents the respondents' experiences of treatment in preschool/school and healthcare as mostly positive, while some respondents experienced uncomfortable situations in specific contexts. Several of the respondents mention the need for a more norm-critical approach among employees in preschool/school and healthcare in order to include all parents. The study further states that the respondents are confident in themselves and have developed positively pursuant to the identity process, and thus do not lay much importance in inferior treatment and do not experience that a deviation from societal norms have much impact on the individual's selfesteem. The discussion addresses the creation of social categorization and why it still exists in preschool/school and healthcare. One conclusion of this study is that the climate for same sex parents today is considered to be open albeit the heteronormativity is strongly implemented in preschool/school and healthcare which can create exclusion.