Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande samhällsproblem hos Sveriges befolkning. Begreppet psykisk ohälsa innefattar allt ifrån mindre allvarliga psykiska besvär till allt mer allvarligare tillstånd. Personer som lever med en allvarlig psykisk sjukdom har en förkortad livslängd med 10–25 år i jämförelse med den allmänna befolkningen. Patienter med psykisk ohälsa upplever ett bristande bemötande och känner sig maktlösa, misstrodda och diskriminerad i vården. Vårdandet av denna patientgrupp kräver ett professionellt förhållningssätt från sjuksköterskan så att patientens delaktighet ökar.  Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård.  Metod: Denna litteraturstudie inkluderade 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar kvalitétsgranskades och analyseradesmed hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes för datainsamling.  Resultat: Resultatanalysen resulterade i fyra kategorier som beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. Kategorierna är;hinder i vårdandet, attityder och förförståelse, sjuksköterskans förvärvade erfarenheter ochpatient-sjuksköterskerelationen.  Slutsats: Saknad kompetens inom ämnet psykisk ohälsa och vårdmiljön skapar hinder och svårigheter i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityder och förförståelse samt sjuksköterskans förvärvade erfarenheter spelar en viktig roll i vårdandet vilket påverkar patient-sjuksköterskerelationen.

This diploma thesis focuses on the description of a chosen gastro-intestinal disease - colorectal carcinome, unspecified chronic intestinal infections, and ulcerous gastroduodenal disease. It pursues the causes, symptoms, diagnosis, treatment, and most attention is given to the prevention of a chosen disease in gastro-intestinal tract. Concerning prevention, it focuses also on nutrition because that is what plays a significant role in keeping human population healthy. The empiric part of the thesis has been processed using a qualitative research survey, using the method of an in-depth semi-standardized interview. The first research group was formed by healthy individuals. The second research group was formed by nurses working with a practical doctor at the internal department and at the gastro-enterological department. The third research group was formed by patients suffering from gastroduoenal disease. The fourth research group was formed by patients sufferring from non-specific chronic intestinal infections. The fifth research group was formed by patients suffering from colorectal carcinome. The obtained results have proven that people know what a healthy lifestyle is, but compliance to it is rather difficult. One of its positive effects is that most people get their medical check-up regularly. The research group of ill individuals proves that the area of terciary or quarterly prevention is not made clear to the probands. The nurses´ research group has proven the fact that the prevention area is not made properly clear to the nurses, thus they do not provide the patients with sufficient information about their illness. This diploma thesis should aim at nurses and make sure they do not ignore the necessity of gastro-intestinal disease preention. T inform patients about options of prevention they have available. Patients themselves also need to realize how important their health is in their lives. Research survey results have been processed to form an information brochure meant for gastro-intestinal disease patients. To deepe knowledge about this issue we suggest offering the obtained results to be published in an expert magazine called Gastroenterology and Haemathology - Czech Gastroenterological Society.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvården SyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund. MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur. ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik. Kulturella skillnader kan leda till konflikter vid vårdandet av patient med annan kulturell bakgrund och även detta är ett överhängande problem. I resultatet uppmärksammas även situationer som uppstår då kulturella traditioner krockar med sjukhusets regler. Även sjuksköterskors förhållningsätt uppmärksammas och dessa varierar avsevärt beroende på vilken kulturell kompetens som de besitter.   DiskussionDet övergripande hindret i vården är kommunikationsproblematik, detta diskuteras utifrån den transkulturella omvårdnadsteorin. Utifrån resultatet diskuterar författarna sjuksköterskornas förhållningssätt gällande generaliseringar, fördomar, rasism, stereotypa idéer samt makutövande över patienter. Detta är ej acceptabelt då alla människor skall vårdas under lika förutsättningar. / BackgroundThe effects of globalization has resulted in many societies today are multicultural. This places greater demands on nurses when they need to face the many and diverse cultures. To do this nurses need to be cultural awareness and competent. Transcultural nursing theory is a prerequisite for being able to satisfy the patients that nurses face in health care AimThe aim of this study is that by the nurses' experiences to identify the factors that affect the care relationship with the patient and family members have different cultural backgrounds. MethodThe study will be a literature review. The content will include qualitative and quantitative research articles and literature. ResultsNurses feel that the greatest obstacle to create a good care relationship is the language barriers and communication problems. Cultural differences can lead to conflict in the care of patients with different cultural background and this is also an imminent problem. The results also draw attention to situations that arise when cultural traditions clash with the hospital rules. Although nurse´s attitudes draw attention and these vary considerably depending on the cultural competence they possess. DiscussionThe main obstacle in healthcare is communication problems; this is discussed from the transcultural nursing theory. Based on the results, the authors discuss nurses' attitudes regarding generalizations, prejudice, racism, stereotypical ideas and exercise of power of patients. This is not acceptable when all people should receive health care at the same conditions.

Captar a atuação cotidiana do profissional enfermeiro e suas representações sociais no contexto institucional psiquiátrico, foi o objetivo desta pesquisa. Neste cotidiano, o enfermeiro está envolvido com conflitos, tensões, contradições, ambivalência e polissemia. Utilizou-se um instrumento projetivo (TSC), com 16 cenas que retratam a atuação do enfermeiro no contexto institucional. Nas duas etapas de coleta dos dados, os sujeitos participantes eram 17 enfermeiros assistenciais de cinco instituições psiquiátricas do município de Ribeirão Preto e 17 enfermeiros pós-graduandos [ensino e pesquisa], doutorandos em Enfermagem Psiquiátrica, atendendo aos critérios éticos. Os achados foram submetidos à Análise de Conteúdo e à análise léxica do ALCESTE, com o suporte teórico das Representações Sociais. Os resultados mostram que o enfermeiro atua junto ao doente mental utilizando-se de artifícios mediados pelas relações técnicas, interpessoais, interacionais e institucionais. Considerando as permanências e diversidades de sua atuação, observa-se o afastamento do enfermeiro do objeto central do seu trabalho, o doente mental. Os elementos periféricos sustentam sua posição, percebida através das metáforas da atuação como controle, poder, limites e saber. Emanam desses resultados as representações sociais polêmicas, mediadas pela teoria implícita da dissonância cognitiva. / This research aimed at finding out the nurse’s performance and its social representations in the psychiatric institutional context. In his daily activities, the nurse becomes involved in conflicts, tension, contradiction, ambivalence and polysemy. A projection tool (TSC) comprising sixteen scenes, which portray the nurse’s performance in the institutional context, was used. The data were gathered from a sample of seventeen social nurses from five psychiatric institutions of Ribeirão Preto and seventeen postgraduate nurses who has been attending the Doctor’s Degree Program in Psychiatric Nursing. The findings were submitted to content and ALCESTE lexical analyses, guided by studies of social representations. The results of this research show the way nurse treats his mental ill patients is linked to technical, interpersonal, interacting and institutional relationships. Consequently, one can notice the nurse keeps himself away from his main object, that is, the mental ill, if the permanence and diversity of his performance is considered. The peripheral elements support nurse’s performance and this can be perceived through such metaphors as control, power, limits and knowing. Thus, controversial social representations, mediated by implicit theory of cognitive dissonance, are present in the results of this research.

Bakgrund: Det finns i litteraturen inga självklara definitioner på vad en informell tvångsåtgärd är. En definition som nämns är en tvångsåtgärd som patienter får underkasta sig som inte är reglerad i lagstiftningen. Tidigare forskning menar även att det kan innebära hot om repressalier om patienterna inte medverkar till förutbestämda åtgärder, vilket en del deltagare menar är ett bra sätt för att få patienter att medverka till sin vård. Den litteraturgenomgång som genomförts visar att det finns få genomförda studier i ämnet informellt tvång. Syfte: Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av informellt tvång. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Materialet analyserades sedan med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas utifrån fem kategorier med tillhörande underkategorier. Informellt tvång som maktutövning, Informellt tvång utifrån en vilja att hjälpa, Sjuksköterskornas erfarenheter av informellt tvång, En korrekt dokumentation av informellt tvång är centralt samt Erfarenhet av informellt tvång ger medvetenhet. Slutsats: Det finns inga riktigt tydliga skillnader mellan informellt och formellt tvång i praktiken. Patienter inom den akutpsykiatriska slutenvården utsätts för hot om tvång och de ställs inför ultimatum beträffande sin vård. Det finns inte heller några tydliga definitioner på vad informellt tvång är vilket behöver tydliggöras för att kunna ge en bättre förståelse för betydelsen av begreppet. / Background: In literature, there is not a singular definition of what an informal coercive action is. One of the definitions mentioned however is as follows: “ A informal coercive action is an coercive measure that patients may receive, one that is not regulated by law.” Earlier research also suggests that it can mean under the threat of reprisals should the patients not commit to the predetermined measures, which according to some participants is a good way to make the patients mediate to their care. The literary review done, shows that there are only a handful of studies concluded on the subject of informal coercion. Purpose: The purpose of this study is to examine nurses experience of informal coercion. Method: The study was accomplished through interviews with qualitative effort. The gathered material was then analysed with Graneheim´s and Lundman´s content analysis. Results: The outcome was then presented based on five categories with associated subcategories. Informal coercion as exercised power, Informal coercion based on a will to help, Nurses experiences of informal coercion, Documentation of informal coercion events and its importance and Experiencing informal coercion raises awareness. Conclusion: In practice, there are no evident differences between informal coercion. Patients in emergency psychiatric care are exposed to threats of coercion and put to ultimatums regarding their care. Neither are there any clear definitions of what informal coercion is, this needs to be clarified to achive a better understanding of what informal coercion is.

Depression påverkar den äldre personens hela livssituation då tillståndet medför ett stort lidande och sänkt livskvalité. Psykiatrisk hälso- och sjukvård har ett huvudsakligt fokus på att reducera symtom vid depression som riskerar att förstärka den äldre personens upplevelse av maktlöshet. Specialistsjuksköterskans omvårdnad beaktar hela livssituationen och avser att stärka individens egen förmåga att uppnå och bibehålla hälsa. Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad vid depression hos äldre personer inom psykiatrisk vård. Kvalitativ metod med induktiv ansats där tio semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskorgenomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom kategorierna ”Värdet av att beakta den äldre personens levnadsberättelse”, ”Betydelsen av att understödja den äldre personens vardagsfunktion” och ” Vikten av att stimulera den äldre personens sociala samvaro”. Levnadsberättelsen skaparförutsättningar för en omvårdnad som är utformad utifrån den äldre personens individuella behov och önskemål. Hälsosamma vardagsrutiner och att vara inkluderad i ett socialt sammanhang kan stärka den äldre personens känsla av att ha kontroll över sin livssituation. För att psykiatrisk hälso- och sjukvård ska kunna främja en god hälsa hos äldre personer behöver specialistsjuksköterskan ta ett större ansvar för vården som helhet. Fortsatt forskning inriktad på äldre personers upplevelser vid depression behövs för att utveckla omvårdnaden ytterligare. / Depression affects the elderly person's entire life situation as the condition causesgreat suffering and reduced quality of life. Psychiatric health care has a main focus onreducing symptoms of depression that risk reinforcing the elderly person's experienceof powerlessness. Master level mental health nurse ́s takes into account the entire lifesituation and intends to strengthen the individual's own ability to achieve andmaintain health. The purpose was to describe the master level mental health nurse'sexperiences of nursing in depression in the elderly. Qualitative method with inductivean approach where ten semi-structured interviews with master level mental healthnurses in psychiatric care were conducted. Data were analyzed with qualitativecontent analysis. The results showed the categories "The value of considering theelderly person's life story", "The importance of supporting the elderly person'severyday function" and "The importance of stimulate the elderly person's socialinteraction". The life story creates the conditions for a care that is designed based onthe elderly person's individual needs and wishes. Healthy daily routines and beingincluded in a social context can strengthen the elderly person's sense of having controlover their life situation. In order for psychiatric health care to be able to promote goodhealth in the elderly, the master level mental health nurse's need to take a largerresponsibility for the care as a whole. Continued research focused on elderly people'sexperiences of depression is needed to further develop nursing.

Bakgrund: Transpersoner är en del av samlingsnamnet HBTQI och inkluderar alla personer som anser att deras könsidentitet inte stämmer med deras kön vid födseln. Stigma och juridiska hinder präglar transpersoners värld vilket kan vara några anledningar till att transpersoner inte vill söka vård. Syfte: Syftet är att beskriva transpersoners erfarenheter av fysiska vårdmöten med sjuksköterskor inom primär- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt som utgått från tolv artiklar med kvalitativ design med fokus på transpersonernas perspektiv. Artiklarna publicerades mellan 2016–2022 och samlades in från Cinahl, Medline och PsycINFO. Analysen gjordes med Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet resulterade i tre huvudteman; diskriminering, sjuksköterskans kompetens och bristen på samskapande vård. Identifieringen av sex subteman gjordes; integritet och respekt, att bli felaktigt könsidentifierad, bristande kunskap hos sjuksköterskor, att utbilda sjuksköterskor, beroendeställning till sjuksköterskor och könsspecifik vård. Slutsats: Arbetet indikerar att en förändring kring bemötande med transpersoner måste ske för att öka tilliten till vården. En ökad tillit till vården kan leda till en ökad vilja att söka vård vid behov. Förslag till vidare forskning är en intervjustudie som kartlägger utbildningsbehovet kring könsspecifik vård. / Background: Transgender people are part of the collective name LGBTQI and include all people who feel that their gender identity does not match their gender at birth. The existence of the refusal to seek care due to various reasons, such as stigma and legal obstacles, characterizes the world of transgender people. Aim: The aim is to describe transgender people's experiences of physical care meetings with nurses in primary- and inpatient care. Method: A literature review based on twelve articles with qualitative design focusing on trans people's perspective. The articles were published between 2016–2022 and were collected from Cinahl, Medline and PsycINFO. The analysis was done with Friberg's analysis model. Result: The result showed three main themes; discrimination, the nurse´s competence, and the lack of co-creative care. The identification of six subthemes was done; integrity and respect, to be incorrectly gender-identified, lack of knowledge among nurses, to train nurses, dependence on nurses and gender-specific care. Conclusion: The literature review indicates that a change in treatment of transgender people must take place to increase trust in healthcare. Increased trust in care can lead to an increased willingness to seek care when needed. Proposals for further research are an interview study that maps the educational need for gender-specific care.

Bakgrund. En stor och viktig del av den palliativa vården är kommunikation med patienter och dess närstående. Sjuksköterskan finns närvarande runt patienten och dennes familj genom alla vårdinstanser och kan få frågor av olika karaktär i alla möjliga situationer. Svåra samtal kan exempelvis vara existentiella eller prognosrelaterade samt handla om döden. Vård i livets slut sker i varierande utsträckning inom de flesta vårdinstanser. Samtal om och kring döden kan vara känsligt för samtliga deltagare då det berör vår existens på djupet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av svåra samtal med patienter och närstående inom palliativ vård. Litteraturöversikt var den metod som ansågs bäst svara på syftet genom att undersöka kunskapsläget inom området. Då studien undersöker upplevelser valdes endast kvalitativa artiklar till översikten. Innehållsanalys av resultaten användes för att undersöka likheter och skillnader mellan artiklarna med syftet att belysa sjuksköterskornas upplevelser. En förförståelse kring erfarenhetens påverkan fanns med genom hela studiens gång. Patricia Benners teori Från Novis till Expert ansågs därför lämplig som den teoretiska referensramen. Materialet analyserades även förutsättningslöst för att inte värdefullt material skulle missas. Resultaten visade att sjuksköterskornas förhållningssätt påverkade i hög grad den relation som skapas till patient och närstående och som följaktligen har stor påverkan på upplevelsen av samtalen. Sjuksköterskornas förhållningssätt inom palliativ vård passade väl in på teorin kring personcentrerad vård. Hur sjuksköterskorna berördes av samtalen påverkades i hög grad av tidigare erfarenhet, vilket var den viktigaste faktorn för att sjuksköterskorna skulle uppleva trygghet med att hålla svåra samtal. Osäkerhet lyftes som det största hindret för att en vårdrelation och således svåra men meningsfulla samtal skulle kunna uppstå. Slutsatsen av studien är att ett personcentrerad förhållningssätt behövs för att skapa en vårdande relation mellan sjuksköterska och patient. Äkta närvaro upplevdes viktigare än att ha alla svar. Erfarenhet var det som gav sjuksköterskorna störst trygghet i de svåra situationerna. Med tanke på hur viktigt samtalen är för att bland annat lindra existentiellt lidande är det av största vikt för utbildning och arbetsgivare att förbereda sjuksköterskestudenter respektive nyanställda för att minska osäkerheten i möjligaste mån. Stöd och utbildning för alla som möter patienter med svår sjukdom både inom specialiserad och allmän palliativ vård är av vikt. / Abstract. An important part of palliative care is communication with patients and their families. The nurse is close to the patient and their family wherever healthcare is provided and can receive different types of questions in any situation. Difficult conversations maycontainspiritual distress or concerns related to prognosis and death. End of life care is conducted in varyingextentwithin most places where care is provided. Discussions about death and dying can affect all members participating in the conversation on a deeper level. The aim of the study was to illustrate nurses experiences of difficult conversations with patients and their families in palliative care. The chosen method for the study was a literature review, as it was considered the best way to examine the current knowledge within the area. Since the focus of the study was on experiences, onlyarticles based on a qualitative approachwere included in the review. Content analysis of the results wasused to discover similarities and differences betweenthe articlesto highlight nursesexperiences. The authors had a preunderstanding that work experience would influence the nurses’ experiences and perceptions of difficult conversations. Patricia Benner's theory, From Novice to Expert, was therefore seen as an appropriate theoretical framework for the study. The material was also analyzedwith an open mind with the aim of minimizing the risk of leaving out othervaluable information. The results revealedthat the nurses approach highly affectedthe relationship with the patients and their families and further affected the experience of difficult conversations. The approach used by the nurses in palliative care correspondswell with the theory of person-centered care. How the nurses were affected by the conversations, was highly influenced by previous experience. Previous experience was the main factor enabling the nurses in feeling secure and comfortable enough to take part in difficult conversations. Insecurity was the most common barrier against creating caring relationships and dealing with difficult conversations. The conclusion of this study is that a person-centered care approach is needed to create a caring relationship between nurse and patient. A genuine presence was seen as more important than having all the answers. Previous experience gave most confidence in difficult situations. Considering how important conversations can be to alleviate spiritual distress as well asother difficult issues, it is of great importance for nursing education and employers to be aware of situations affecting nurses. Better preparationby educationand workplaceintroduction is vital forreducing uncertainty. Support and an education for all personnel working with patients in any form of palliative care is of importance.

Akutmottagningar har ansvaret att erbjuda vård av hög kvalitet i livets slutskede. Tidigare forskning beskriver att akutsjukvårdsverksamheter och dess ledning brister i utformningen av palliativ vård, vilket potentiellt kan minska förtroendet för hälso- och sjukvårdssystemet. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slut på en akutmottagning. Metoden var att utifrån en teoretisk utgångspunkt från de fyra hörnstenarna i palliativ vård göra en systematiserad allmän litteraturstudie. Resultatet grupperades i två huvudkategorier: Faktorer som kan påverka omvårdnaden vid vård i livets slut och Sjuksköterskans upplevelse kan påverka omvårdnaden vid livets slut. Resultatet presenterades i totalt sex underkategorier där det framkommer att vården av patienter i livets upplevs som negativ av sjuksköterskor på akutmottagningar. Akutmottagningens uppdrag, dess miljö och kunskapsbrist anges som orsaker till detta. Upplevelsen av den negativa uppfattningen förstärks av sjuksköterskans upplevelse av hög arbetsbelastning, brist på resurser och brist på tid för att utföra god omvårdnad för patienter i livets slut. Detta bekräftar tidigare forskning att akutmottagning är en olämplig miljö för patienter i livets slut. Slutsatsen är att dels bör akutmottagningens resurser stärkas för denna patientkategori, dels bör akutsjukvårdens styrning ses över så att dessa patienter skall styras till andra mer lämpliga enheter än akutmottagning om behov av akut sjukvård uppstår. / Emergency departments have the responsibility to provide high-quality end-of-life care. Previous research describes deficiencies in the provision of palliative care within emergency healthcare facilities and their management, which could potentially undermine trust in the healthcare system. The aim of this study is to investigate and describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in an emergency department. The method involved conducting a systematic general literature review based on the theoretical framework of the four cornerstones of palliative care. The results were grouped into two main categories: Factors that may affect end-of-life care and Nurses' experiences that may influence end-of-life care. The results were presented in a total of six subcategories, revealing that the care of patients at the end of life is perceived negatively by nurses in emergency departments. The department's mission, its environment, and lack of knowledge are cited as reasons for this perception. The experience of this negative perception is reinforced by nurses' experiences of high workload, resource shortages, and lack of time to provide good care for patients at the end of life. This confirms and concludes previous research that emergency departments are an unsuitable environment for patients at the end of life. In conclusion, resources for this patient category in emergency departments should be strengthened, and the management of emergency healthcare should be reviewed to direct these patients to other more appropriate units than the emergency department when acute healthcare needs arise.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är en av de största orsakerna till ohälsa i dagens samhälle. Evidens finns bakom det faktum att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har därför skapats för att underlätta främjandet av fysisk aktivitet, dels förebyggande dels som behandling av ohälsa. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor beskriver sin roll vid fysisk aktivitet på recept. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som bygger på vetenskapliga artiklar från databassökningar på CINAHL och PubMed. Data har analyserats i fem steg. Resultat: Tretton vetenskapliga artiklar har använts till examensarbetets resultat och efter analys har resultatet strukturerats i ett huvudtema och fem subteman. Huvudtemat blev; Hinder och behov kopplat till FaR – sjuksköterskornas roll där sjuksköterskor beskrev att främja delaktighet och hantera patientens inställning är viktiga behov som är svåra att uppfylla med den kunskap som finns. Sjuksköterskor menar även att tidsbrist och ett otillräckligt stöd från ledningen hindrar arbetet med FaR. Utifrån ovanstående skapades fem sub- teman; Sjuksköterskornas möjlighet att främja patienternas delaktighet vid FaR, Sjuksköterskornas förmåga att bemöta patienternas inställning till FaR, Sjuksköterskornas behov av ökad kunskap kring FaR, Sjuksköterskornas upplevelser av tidsbrist som hinder vid FaR & Sjuksköterskornas behov av stöd från ledning i arbetet med FaR. Slutsats: Genom resultatet av denna litteraturöversikt och tidigare forskning skulle slutsatsen kunna dras att, för att kunna öka implementeringen av FaR behöver sjuksköterskor utveckla sin kunskap, både hur patienter kan göras delaktiga, motiveras och stödjas under behandling men också kring arbetsmetoden FaR. För att ytterligare utveckla arbetssätten kring FaR beskrev sjuksköterskorna ett behov av stöd från ledningen. / Background: Physical inactivity is one of the main causes of today's illness among the population. There is a lot of evidence showing the positive health effects of physical activity. Physical activity on prescription (PaP) is created for the purpose to promote physical activity as prevention and treatment. Aim: To illuminate how nurses describe their role in physical activity on prescription. Method: The study is a literature review based on collected data from searches at CINAHL and PubMed. Data has been analyzed in five steps. Result: Based on 13 articles a main theme and sub-themes that showed how nurses describe their role was identified. The main theme: Barriers and needs when prescribing PaP – nurse´s role. The nurses described promoting patient participation and managing the patients attitude as important needs. These needs were difficult to meet with the available knowledge. Nurses also described lack of time and a non-supportive leadership as barriers when working with PaP. The following sub-themes were identified: Nurse´s ability to promote patient participation during treatments with PaP, Nurse´s ability to respond to patients attitude to PaP, Nurse´s need of increased knowledge about PaP, Nurse´s experience of lack of time as a barrier when prescribing PaP and Nurse´s need of a supportive leadership during work with PaP. Conclusion: The result of this literature review and previous research shows that in order to increase the implementation of PaP the nurses need to increase their knowledge. Both knowledge about how to promote patient participation but also about PaP. In order to develop the work with PaP nurses also described a need of having a supportive leadership.