A comunicação escrita na enfermagem constitui-se de uma importância crucial para a continuidade dos cuidados prestados ao paciente, objetivando melhor qualidade na assistência enfermagem. Trata-se de uma pesquisa, descritiva, retrospectiva com abordagem quantitativa que tem por objetivo, classificar o conteúdo das anotações segundo as necessidades psicobiológica, psicossocial e psicoespiritual; identificar a categoria profissional responsável pelo registro e o número de anotações por turno de trabalho. A amostra foi composta por anotações efetuadas pela equipe de enfermagem no prontuário dos pacientes do sexo masculino internados na unidade de gastroenterologia e urologia de um hospital escola no período de 01 de setembro a 31 de outubro de 2003. De acordo com os critérios de inclusão, foram selecionados, 62 prontuários contendo 1.448 anotações executadas pela equipe de enfermagem. Verificou-se nos dados que 35,0% das anotações foram realizadas no período da manhã, 33,4% no período da tarde e 31,6% o que no período noturno. A categoria profissional auxiliar de enfermagem obteve maior freqüência na produção de anotações, perfazendo um total de 97,7%, seguida do enfermeiro com 2,9% das anotações. Os registros relacionados às necessidades de nível psicobiológico compõe 68,2% das anotações, seguidos daqueles do nível psicossocial com 31,8% das anotações, o nível psicoespiritual não foi contemplado em nenhuma anotação. Concluiu-se neste estudo que as anotações realizadas pela equipe de enfermagem necessitam ser aprimoradas e compostas de forma integral garantido qualidade na assistência prestada ao paciente. / Written communication in Nursing has displayed crucial importance in care continuity administered to the patient in order to improve the quality of the assistance given by the nursing professionals. It is a descriptive and retrospective research with a quantitative approach that attempts to classify the notes content according to the psychobiological, psychosocial and psychospiritual needs and to identify the professional category responsible for the notes and the number of notes at each work shift. The sample consisted on notes made by the nursing team on records of male patients registered into the gastric and the urinary wards in a school hospital from September 1st to October 31st, 2003. According to the inclusion criteria, 62 records were selected including 1,448 notes made by the nursing team. Results showed that 35.0% were made during the morning, 33.4% during the afternoon and 31.6% at night. Auxiliary nurse was the professional category with higher rates of notes production accounting for 97.7%, followed by the registered nurses with 2.9%. The psychobiological need accounts for 68.2% of the notes and the psychosocial need sums up 31.8%. The psychospiritual need wasn’t mentioned in any of the analyzed notes. As a conclusion, the nurse’s notes must be improved and entirely composed to guarantee the quality in the assistance given to the patient.

Bakgrund: Patientsäkerheten äventyras inom hälso- och sjukvården och en av tio patienter drabbas av vårdskada som hade kunnat kringgås om adekvata omvårdnadsåtgärder vidtagits. All vård- och omsorgspersonal har ett gemensamt ansvar att bidra till god och säker vård och det är sjuksköterskan som har det fulla omvårdnadsansvaret för patienterna. Genom patientsäkerhetslagen och sjuksköterskans sex kärnkompetenser skall sjuksköterskan främja patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans uppfattning av patientsäkerhet relaterat till bemanningen av sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturstudie med en induktiv innehållsanalys genomfördes. Resultat: Studien är grundad på 10 vetenskapliga artiklar som ledde fram till fyra kategorier; tiden påverkar patientsäkerheten, sjuksköterskornas kompetens påverkar patientsäkerheten, arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och sjuksköterskans hälsa påverkas av bristande patientsäkerhet. I resultatet framkom det att sjuksköterskans uppfattning är att patientsäkerheten är bristfällig och är relaterad till underbemanning av sjuksköterskor. Sjuksköterskorna uppfattar tiden som en stor påverkbar faktor till utebliven omvårdnad som resulterar i sämre patientsäkerhet. Konklusion: Det krävs att sjuksköterskebemanningen är fulltalig och att sjuksköterskor känner sig trygga i sitt arbete för att bedriva god patientsäkerhet. Mer forskning behövs inom området för att genomföra en förändring för att stärka patientsäkerheten. / Background: Patient safety is jeopardizing healthcare, one in ten patients suffering due to medical errors could have been avoided if the appropriate actions had been taken. All nursing staff have a shared responsibility to contribute to proper and safe care but it is the nurses who have full responsibility over the patients. Patient safety should be promoted through the patient safety law and the nurse’s six core qualifications. Purpose: The aim was to understand the nurse’s perception of patient safety related to the number of nursing staff. Method: A literature review with an inductive approach was performed. Results: The study is based on ten scientific articles which led to four categories: time affect’s patient safety, the competence of the nurse affects patient safety, work environment affect patient safety and the health of the nurse is affected by defective patient safety. It was found in the result that the nurse’s perception of patient safety is adverse in the context of staffing. The nurse’s perceived time as a major contributing factor to absent care that resulted in poorer patient safety. Conclusion: It is necessary that the appropriate number of nursing staff is present during care. The staff needs to feel safe and secure in their work in order to offer good patient safety. More research is needed in this area to enable a change in patient safety.

Bakgrund  Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem som skapar lidande för den drabbade. Farmakologisk behandling ger inte alltid optimal effekt vilket kan leda till att personer med långvarig smärta söker sig till andra behandlingsmetoder. Därför behövs vidare forskning i de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna för att få kunskap och information om den drabbades upplevelser av icke-farmakologisk behandling.  Syfte  Syftet var att belysa personers upplevelser av icke-farmakologisk behandling vid långvarig smärta.  Metod  En litteraturöversikt gjordes baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningen av litteratur genomfördes i två databaser CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Därefter gjordes en integrerad dataanalys där resultat från artiklarna analyserades och sammanställdes.  Resultat  Två huvudkategorier, Upplevd smärta och välbefinnande, samt sju subkategorier sammanställdes i resultatet. Resultat visade att icke-farmakologiska behandlingar ger en förbättring på smärtintensitet och ett ökat välmående inom både psykiska och fysiska funktioner.  Slutsats  Icke-farmakologiska behandlingsmetoder visades ha måttlig till god effekt på smärtintensitet. Smärtan försvann inte helt men en minskning i smärtintensitet gav plats för annat i personens liv, vilket ledde till en ökning i personens välmående som kan appliceras i sjuksköterskans arbete i omvårdnad av personer med långvarig smärta. / Background Persistent pain is a public health problem that creates suffering for the affected. Pharmacological treatment does not always give an optimal effect, which can lead to people with persistent pain seeking other treatment methods. Therefore, further research into the non-pharmacological treatment methods is needed in order to obtain knowledge and information about the experiences of those affected. Aim The aim was to shed light on people's experiences of non-pharmacological treatment in persistent pain. Method A literature review was made based on 15 scientific articles. The search for literature was conducted in two databases CINAHL and PubMed. A quality review of the articles was made with the help of Sophiahemmet's assessment basis. An integrated data analysis was then performed where results from the articles were analyzed and compiled. Results Two main categories, experienced pain and well-being, and seven sub-categories were compiled in the result. Results showed that non-pharmacological treatments provide an improvement in pain intensity and increased well-being in both mental and physical functions. Conclusions Non-pharmacological treatment methods have been shown to have a moderate to good effect on pain intensity. The pain did not disappear completely, but a decrease in pain intensity gave way to other things in the person's life, which led to an increase in the person's well-being that can apply in the nurse's work in caring for people with persistent pain.

Bakgrund: Sjuksköterskans roll inom den akuta verksamheten är att se till att de mest allvarliga sjukdomstillstånd prioriteras först. När barn behöver akutsjukvård behöver sjuksköterskan bemöta barnet på deras nivå och anpassa sitt förhållningssätt. Bedömning av barn ser olika ut då barn är under ständig utveckling och tillväxt. Delaktighet behöver främjas för barnet och föräldrarna i akuta situationer vilket inte alltid är möjligt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och bedöma akut sjuka barn. Metod: En integrerad sammanställning baserad på kvalitativa artiklar med induktiv ansats. Resultat: Tema: Förhållningssätt vid första mötet med barn i akut skede. Subtema: Osäkerhet och stress, skapa trygghet, förtroende och vara ärlig samt föräldrars involvering i akutsjukvård. Tema: Utföra bedömningar. Subtema: Anpassa sig efter barnet, barn som inte utvecklat talförmåga och kunskap, utbildning och erfarenhet. Konklusion: Varje enskilt barn måste bemötas individuellt enligt deras villkor. Sjuksköterskors bemötande till akut sjuka barn måste vara anpassat efter barnet. Osäkerhet och stress är någonting sjuksköterskor inte kommer undan. Mer utbildning, kunskap ocherfarenheter är nödvändigt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att vårda akutsjuka barn. / Background: The nurse's role within the emergency department is to ensure that the most serious medical conditions are prioritized first. When children need emergency medical care, the nurse needs to respond to the child at their level and adapt her approach. Assessment of children looks different as children are constantly developing and growing. Participation needs to be promoted for the child and the parents in emergency situations, which is not always possible. Aim: To describe nurses' experiences of treating and assessing acutely ill children. Method: An integrated compilation based on qualitative articles with an inductive  approach. Findings: Theme: Approach at the first meeting with children in an acute stage. Subtheme: Uncertainty and stress, creating security, trust and being honest and parents' involvement in emergency medical care. Theme: Making assessments. Subtheme: Adapting to the child, children who have not developed speech skills and knowledge, education and experience. Conclusion: Each individual child must be treated individually according to their conditions. Nurses' treatment of acutely ill children must be adapted to the child. Uncertainty and stress are something nurses cannot escape. More education, knowledge and experience is necessary to create the best possible conditions for caring for acutely ill children.

Intensivvårdstransporter av kritiskt sjuka patienter inom och mellan sjukhus är en kritisk procedur inom omvårdnad som ställer höga krav på kunskap och beredskap hos sjuksköterskorna för att säkerställa patientsäkerhet och välbefinnande. Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att transportera kritiskt sjuka patienter under transport. Studien är en litteraturöversikt med systematiskt ansats där totalt tio kvalitativa studier inkluderades. Texten analyserades med hjälp av Bernards (1991) tematiska innehållsanalys från Bettany-Saltikov & McSherry (2016) egna tolkning. De inkluderade artiklarna granskades med hjälp av Caldwell et al (2011) (Bilaga. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde stress, oro och ansvar men även en stark yrkesstolthet där de kunde utvecklas i sin profession. Studien belyser behovet av utbildning för att sjuksköterskorna ska kunna hantera de utmaningar de ställs inför då de transporterar kritiskt sjuka patienter. / Transportation of critically ill patients intra- or interhospital are a critical procedure in nursing which requires a high level of knowledge and preparedness to ensure patient safety and well-being. This study aimed to explore nurse´s experience of transporting critically ill patients. The study is a literature review with a systematic approach, where a total of ten qualitative studies were included. The text was analyzed using Burnard’s (1991) thematic content analysis from Bettany-Saltikov & McSherry´s (2016) interpretation. The included articles were reviewed using Caldwell et al (2011). The results showed that nurses experienced stress, worries & concern, and responsibility, but also professional pride and a feeling of development. The study highlights the need for education so that nurses can face different challenges they will meet during transportation of critically ill patients.

BVC-sjuksköterskan möter många föräldrar som har frågor om kostintroduktion till spädbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter är att undervisa föräldrar i kostfrågor. Studier har visat att föräldrar upplever att de får olika råd från BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra föräldrarna osäkra på vilka råd de ska följa. Syftet med pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostråd till föräldrar vid introduktion av fast föda till spädbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhälsovården i Region Halland. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. BVC-sjuksköterskorna upplevde att de gav god kostrådgivning till föräldrarna, varje familj sågs som unik och informationen anpassades till familjen på ett sätt som främjade föräldrarnas förmåga att följa barnets utveckling och identifiera barnets behov för en optimal introduktion av fast föda. Resultatet redovisas under kategorierna: strukturella faktorers betydelse för kostintroduktionen och familjens resurser och behov vid kostintroduktionen. En framtida fullskalig undersökning inom området skulle kunna ge underlag för strukturella förändringar inom BVC- verksamheten och utökade utbildningsinsatser för de som arbetar med eller kommer att arbeta med kostrådgivning vid introduktion av fast föda för spädbarn. / Child Health Nurses meet many parents with questions about infant´s food introduction, one of the child health nurse´s tasks is to educate parents on nutrition issues. Studies have shown that parents feel that they get different advice from Child Health Nurses, which can make them uncertain about which advice to follow. The aim of this pilot-study was to describe Child Health Nurse´s experiences of giving nutrition advice to parents at the introduction of solid foods to infants. Four interviews were conducted with Child Health Nurses within Child Health Servicesin Region Halland. Qualitative content analysis was used to analyze the text. The result of the pilot study shows that the Child Health Nurses felt that they gave good nutrition information to the parents related to structural factors of importance in food introduction and family resources and needs at food introduction. A future full-scale survey in the field could provide a basis for structural changes within the Child Health Services and enhanced educational initiatives for both Child Health Nurses and Child Health Nurse students.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa och sjukskrivningar bland sjuksköterskor är ett återkommande problem som vi ofta läser om. Yrket innebär stort ansvar och ställer höga krav på sjuksköterskan. Vi hade ett intresse av att fördjupa oss i hur sjuksköterskan upplever stress i arbetet. Syfte: Att belysa stressfaktorer samt upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom akutsjukvården. Metod: En litteraturöversikt har gjorts med en sammanställning av resultatet från åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Resultaten har sammanställts i sex teman. Resultat: De sex teman som framkom var: bristande stöd  och uppskattning, underbemanning, arbetsbelastning och tidsbrist, bristande inflytande över arbetssituationen och maktfördelning, konflikter och mobbing på arbetsplatsen, fysisk arbetsmiljö samt vårda svårt sjuka patienter. Diskussion: Resultaten har diskuterats i förhållande till Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM, där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kopplats till sjuksköterskans upplevelse av stress. Resultatet har även diskuterats i förhållande till tidigare forskning samt egna reflektioner. / entails large responsibilities and high demands for the nurse. We had an interest to highlight how stress affects the nurse in her work. Aim: To highlight stress factors and experiences of stress in nurses in emergency care. Method: A literature review of eight qualitative and four quantitative articles has been made. The results have been arranged into six themes. Results: The six themes were: lack of support and appreciation, understaffing, work load and lack of time, lack of influence over the work situation and power- sharing, conflicts and bullying in the work place, physical work environment and caring for severely ill patients. Discussion: The results have been discussed in relation to Antonovsky’s theory of SOC, Sense of Coherence, where comprehensibility, meaningfulness and manageability have been related to the nurse’s experience of stress. The results have also been discussed in relation to previous research and our own reflections.

Captar a atuação cotidiana do profissional enfermeiro e suas representações sociais no contexto institucional psiquiátrico, foi o objetivo desta pesquisa. Neste cotidiano, o enfermeiro está envolvido com conflitos, tensões, contradições, ambivalência e polissemia. Utilizou-se um instrumento projetivo (TSC), com 16 cenas que retratam a atuação do enfermeiro no contexto institucional. Nas duas etapas de coleta dos dados, os sujeitos participantes eram 17 enfermeiros assistenciais de cinco instituições psiquiátricas do município de Ribeirão Preto e 17 enfermeiros pós-graduandos [ensino e pesquisa], doutorandos em Enfermagem Psiquiátrica, atendendo aos critérios éticos. Os achados foram submetidos à Análise de Conteúdo e à análise léxica do ALCESTE, com o suporte teórico das Representações Sociais. Os resultados mostram que o enfermeiro atua junto ao doente mental utilizando-se de artifícios mediados pelas relações técnicas, interpessoais, interacionais e institucionais. Considerando as permanências e diversidades de sua atuação, observa-se o afastamento do enfermeiro do objeto central do seu trabalho, o doente mental. Os elementos periféricos sustentam sua posição, percebida através das metáforas da atuação como controle, poder, limites e saber. Emanam desses resultados as representações sociais polêmicas, mediadas pela teoria implícita da dissonância cognitiva. / This research aimed at finding out the nurse’s performance and its social representations in the psychiatric institutional context. In his daily activities, the nurse becomes involved in conflicts, tension, contradiction, ambivalence and polysemy. A projection tool (TSC) comprising sixteen scenes, which portray the nurse’s performance in the institutional context, was used. The data were gathered from a sample of seventeen social nurses from five psychiatric institutions of Ribeirão Preto and seventeen postgraduate nurses who has been attending the Doctor’s Degree Program in Psychiatric Nursing. The findings were submitted to content and ALCESTE lexical analyses, guided by studies of social representations. The results of this research show the way nurse treats his mental ill patients is linked to technical, interpersonal, interacting and institutional relationships. Consequently, one can notice the nurse keeps himself away from his main object, that is, the mental ill, if the permanence and diversity of his performance is considered. The peripheral elements support nurse’s performance and this can be perceived through such metaphors as control, power, limits and knowing. Thus, controversial social representations, mediated by implicit theory of cognitive dissonance, are present in the results of this research.

Made available in DSpace on 2016-08-10T10:53:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ENILSA VICENTE FERREIRA.pdf: 605932 bytes, checksum: 6866e6ca08893b24b93ec20f4b762477 (MD5) Previous issue date: 2007-03-09 / This study aimed to: a. outline the psychosocial well-being of nurses working in Goiânia-GO, a capital city in the Midwestern Region of Brazil; and b. compare the profiles of those working in the public and private sectors. The participants were 321 active nurses. The results indicated no difference between workers in the public or the private sector regarding the perception of the efficiency in their professional activities performance. In both kinds of institution the degree of perceived efficiency was low. As to the level of satisfaction and well-being, the results obtained indicated that the workers in the private sector were more satisfied, also presenting higher levels of physical and psychological well-being. These results are discussed emphasizing the differences between the working conditions in the public and private sectors. / Este trabalho teve como objetivos: a. traçar o perfil de bem-estar psicossocial do(a)s trabalhadore(a)s enfermeiro(a)s de Goiânia-GO; e b. comparar os perfis entre aqueles atuantes na rede pública e privada. O(A)s participantes foram 321 enfermeiros(as) que estavam atuando na profissão. Os resultados indicaram que não existiu diferença entre aqueles que atuavam no setor público e no privado quanto à percepção da eficiência do desempenho das atividades profissionais. Em ambos os tipos de instituição, o grau de eficiência percebido foi baixo. Já em relação aos níveis de satisfação e bem-estar, os resultados obtidos indicaram que os(as) trabalhadores(as) do setor privado estavam mais satisfeitos, apresentando também níveis de bem-estar físico e psicológico mais elevados. Esses resultados são discutidos enfatizando as diferenças nas condições de trabalho entre os setores público e privado.

Denna kvantitativa studie har som syfte att kartlägga kompetensen/utbildningsbakgrund och belysa möjligheterna till kompetensutveckling inom kommunal äldreomsorg. Studien bygger på svar från 108 elektroniska enkäter från undersköterskor och vårdbiträden inom kommunal äldreomsorg. Studiens resultat visar att det finns så mycket som 23,2% yrkesverksamma inom kommunal äldreomsorg som anser sig inte vara kvalificerade för sitt arbete. Studien visar också att kommunerna runt om i landet generellt erbjuder sina undersköterskor och vårdbiträden en bra mängd kompetensutveckling, dock visar det sig att man i mindre kommuner har sämre tillgång på kompetensutveckling än i mellanstora kommuner. / This quantitative study has the purpose of mapping educational background and illustrate the possibilty of competence development in municipal elderly care. The study is based on answers from 108 electronic questionnaires from assistance nurses and nurse´s aides in municipal elderly care in Sweden. The result of the study shows that as much as 23,2% that are working in municipal elderly care is unqualified for their jobs. The study also shows that the municipalities around Sweden give their employees a good amount of competence development, but in the smaller municipalities there is less access to competence development than in the middle sized municipalities.