Introduction: Within all societies there are women being exposed to intimate partner violence. These experiences can have an impact on these women’s health and cause them to seeking help in connection with the ill health or injuries that stem from this violence. The interpersonal meeting experienced in the encounter with the health care system, and in many cases, with a nurse, can therefore be of importance for how the women experience the care given and lead to physical and psychological relief.  Aim: To explore how women exposed to intimate partner violence experience encounters within health care.  Method: A literature review based on ten qualitative articles. Thematic data analysis was used to analyze the findings.  Result: The result of the study showed that there is room for improvement of knowledge for health care professionals. The interpersonal relationship between the help seeking woman and health care professional is of importance for the experience of health care. The encounter with the health care professionals could create fear and for some women reinforce traumatic memories. The result made it evident that validation, understanding, time for conversation and offering counseling was of importance for the women.  Conclusion: There is room for improvement of knowledge for health care professionals.  The interpersonal relationship between the help seeking woman and health care professional, in many cases a nurse, is of importance for the experience of the health care. Healing could be achieved through aspects of the interpersonal relationship between health care professionals and the women, if the conditions are favorable. / Introduktion: Kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation förekommer överallt i samhället. Erfarenheter av våld i nära relation kan påverka dessa kvinnors hälsa och leda till att de söker vård relaterat till ohälsa eller skador som våldet orsakat. Upplevelsen av mötet med hälso- och sjukvård, och i många fall mötet med sjuksköterskan, kan bli avgörande för hur dessa kvinnor kommer vidare i sin livssituation och ges möjlighet till fysiskt och psykiskt läkande. Syfte: Undersöka hur kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation upplever mötet med hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa originalartiklar har sammanställts med tematisk dataanalys.  Resultat: Resultatet visade på att kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation upplevde kunskapsluckor hos vårdpersonalen och att det påverkade hur kvinnorna upplevde mötet och hjälpen de fick. Mötet med vårdpersonal kunde utlösa rädsla och präglas av att minnen av traumatiska erfarenheter gjorde sig påminda. Det visade sig betydelsefullt att vårdpersonalen kunde erbjuda extra tid, ha förståelse och ge validering av kvinnornas berättelser samt hjälp att, genom bearbetning av sina erfarenheter av våld i nära relation komma vidare. Slutsats: Studien visade ett behov av att hos vårdpersonal öka kompetensen inom ämnet våld i nära relation. Studien visade också att det interpersonella mötet mellan kvinnor som söker vård och vårdpersonalen, ofta sjuksköterskor, har en betydelse för upplevelsen och att mötet, under rätt förutsättningar, kan bidra till läkande.

Bakgrund Studier visar på att placebointerventioner kan frambringa samma eftersträvansvärda effekter som verksamma behandlingar. Utöver detta har tillämpning av placeboeffektens bakomliggande mekanismer även visat sig förstärka effekten av redan erkända behandlingsmetoder. Kärnan i både placebo- och noceboeffekter är att svaret på behandlingen inte enbart kan tillskrivas behandlingens kända farmakodynamik. Fenomenen uppkommer som ett resultat av ett komplext samspel mellan kontextuella faktorer, samt neurobiologiska och psykologiska mekanismer. Placebo- och noceboeffekter genomsyrar alla aspekter av sjuksköterskans omvårdnad, vilket placerar sjuksköterskan i en ideal position för att dra nytta av dess positiva effekter i sin omvårdnadspraktik. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur sjuksköterskans omvårdnad kan anpassas för att optimera placeboeffekten hos patienter vid smärtlindring. Metod För att svara på syftet användes en icke-systematisk litteraturöversikt, med en integrerad analys av 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering har använts som underlag vid kvalitetsgranskningen. Resultat Resultatet med denna litteraturstudie mynnade ut i två huvudkategorier av åtgärder som befinner sig inom ramen för den legitimerade sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Genom att anpassa sin kommunikation och främja patientens autonomi kan sjuksköterskan höja patientens förväntningar och åstadkomma en placeboeffekt vid behandling av smärta. Slutsats Denna litteraturöversikt redovisar hur sjuksköterskan kan anpassa omvårdnaden för att förstärka placeboeffekten vid behandling av smärta. Genom anpassningar av omvårdnaden kan man öka patientens upplevelse av smärtlindring och optimera behandlingsresultat, liksom minska effekten av negativa erfarenheter och känslor. / Background Studies show that placebo interventions can produce the same desirable results as active treatments. In addition to this, the application of the underlying mechanisms of the placebo effect has also been shown to strengthen the efficacy of regular treatments. The essence of the placebo effect, as well as the nocebo effect, is that the response to treatment cannot be solely attributed to the known pharmacodynamics of the treatment. The phenomena arises as a result of a complex interplay between contextual factors, as well as neurobiological and psychological mechanisms. Placebo and nocebo effects permeate all aspects of nursing care. This places the registered nurse in an ideal position to promote the potential impact on their nursing care. Aim The aim of this study was to describe how nursing care can be adapted to optimize the placebo effect for patients receiving pain relief. Method To answer the aim, a non-systematic literature review was used. An integrated analysis was made of 15 quantitative scientific articles. The quality review was done with Sophiahemmet University’s assessment basis. Results The results of this literature review were concluded in two main categories of nursing interventions within the scope of the registered nurses responsibilities. By adapting their communication and promoting the patient's autonomy, the nurse can raise the patient's expectations and achieve a placebo effect in the treatment of pain. Conclusions This literature review reports how nurses can adapt their care in order to enhance the placebo effect in the treatment of pain. Through caring adjustments, the nurse can reduce the effect of negative experiences and emotions, increase the patient’s experience of pain relief and optimize treatment results.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) räknas idag till en av de allvarligaste psykiska störningar eftersom sjukdomen är förenad med allvarliga komplikationer. Vanligaste åldern för insjuknande är 14–19 år. Tonårsflickor med AN upplever nedsatt hälsa och välbefinnande samt ökat lidande. Sjuksköterskans roll vid AN syftar till att normalisera vikten samtidigt som tonårsflickorna påtalar en önskan om att sjuksköterskan ska inge stöd och motivation. Syfte: Att beskriva tonårsflickors upplevelser av att leva med Anorexia nervosa. Metod: Självbiografiska blogginlägg har analyserats utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver tonårsflickors upplevelser av att leva med AN. Dessa innefattar Att leva i ständig konflikt med sig själv, Att leva med en förändrad kropp, Känslan av psykisk påfrestning och dess konsekvenser samt Att vilja bli frisk och fri. Konklusion: Att möta tonårsflickor som lever med AN kan upplevas svårt och kan innebära en utmaning för sjuksköterskan. Vidare påvisas att tonårsflickors behov och önskemål inte överensstämmer med sjuksköterskans roll vid AN. Som sjuksköterska är det angeläget att se till tonårsflickors behov och önskemål för att kunna öka upplevelsen av hälsa och välbefinnande, lindra lidande samt främja tillfrisknande. / Background: Anorexia nervosa (AN) is considered one of the most serious mental disorders since the disease is associated with serious complications. The most common age for AN is 14–19 years. Teenage girls with AN experience impaired health and well-being and increased suffering. The nurse's role aims to normalize the bodyweight. Teenage girls needs support and motivation from the nurse. Aim: To describe teenage girls' experiences of living with Anorexia nervosa. Method: Autobiographical blog entries have been analyzed based on a manifest qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The result revealed four main categories that include Living in constant conflict with oneself, Living with a changed body, The feeling of mental stress and its consequences and Wanting to be healthy and free. Conclusion: Meeting teenage girls who live with AN can be a difficult experience for the nurse. Furthermore, it is shown that the needs of teenage girls do not correspond to the nurse's role in AN. As a nurse, it is important to look at the needs of teenage girls in order to increase the experience of health and well-being, alleviate suffering and promote recovery.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, 35% av samtliga kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Sjuksköterskans ansvar syftar till att identifiera behov och erbjuda god omvårdnad till kvinnan utsatt för våld utifrån rådande situation. En bristande sjukvård leder till sjuksköterskor som tvivlar på sin förmåga och patienter som känner sig otrygga till att avslöja våldet. Identifieras inte kvinnans utsatthet föreligger det en risk att hon kvarblir i en osund relation och i värsta fall dör till följd av våldet. Syfte: Att beskriva hindrande och möjliggörande faktorer för att identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Huvudresultat: Identifierade utmaningar var vårdpersonalens bristande kunskap, känslor och attityder samt organisatoriska brister. Vikten av identifiering och den betydelsefulla vårdrelationen identifierades som möjligheter till upptäckten av kvinnor utsatta för våld. Både utmaningar och möjligheter hade anknytningar till sjuksköterskans kunskap, attityd, identifiering, bemötande och ansvar. Slutsats: Slutsatsen tyder på att bristfällig kunskap, organisatoriska brister såväl som känslor och attityder hos vårdpersonal står till grund för en del svårigheter såsom att inte veta hur de ska förhålla sig, inte veta var de ska vända sig och obehagskänslor. Bättre identifieringsstrategier och en betydelsefull vårdrelation visade påverka sjuksköterskans förhållningssätt till det bättre vilket kunde leda till fler avslöjanden från kvinnor. / Background: Violence against women is a global health problem, of which 35% of all women in the world sometime during their lifetime has experienced. The nurse has a significant part in the encounter with women exposed to violence due to the nurses responsability of identification and providing of a tailor-made nursing. An inadequate healthcare leads to nurses who discredit themselves and patients who feel unsafe to disclose the violence. If the nurse doesn’t identify battered women there is a risk that she stays in the abusing relationship and in worst case, dies. Aim: Was to describe obstructive and enabling factors for identifying women who were exposed to domestic violence. Method: A litterature study was applied based on ten articles that were of both quantitative and qualitative approach. Results: Identified challenges were the lack of knowledge, feelings and attitudes of healthcare professionals and organizational deficiencies. The importance of identification and the important care relationship were identified as opportunities for the discovery of women subjected to violence. Both challenges and opportunities had links to the nurse's knowledge, attitude, identification, treatment and responsibility. Conclusion: The conclusion suggests that insufficient knowledge is the basis for both organizational deficiencies but also feelings and attitudes among healthcare personnel, this was also the area that was most in need of development. Better identification strategies and a meaningful relationship to the patients turned out having positive effects on nurses approach, which could lead to more disclosures from women.

<p>Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård. Databassökning av vetenskapligt material inom området ligger till grund för resultatet. Genom aktuell forskning presenteras och lyfts olika omvårdnadsåtgärder som reducerar risken för patienten att drabbas av en postoperativ sårinfektion. Viktiga omvårdnadsåtgärder är: korrekt hårborttagning, bibehållen normotermi, dusch med desinfektion, glukoskontroll, administrering av antibiotikaprofylax och postoperativ sårvård. Ny forskning inom området efterfrågas för att kunna följa utvecklingen, eftersom den befintliga är publicerad för många år sedan. För att patienten ska kunna erbjudas en säker vård behövs kontinuerlig utbildning under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten. Regelbunden uppföljning och utvärdering bör också ske i den kliniska verksamheten för att omvårdnadsåtgärderna ska vara effektiva.</p> / <p>Postoperative surgical wound infection is a complication that every tenth patient suffering after a surgical procedure. The consequences are the suffering and prolonged length of stay for the patient and can also be directly fatal. The prolonged duration of treatment is a high cost in society and resources could be used for other care. The purpose of literature review was to describe nurse’s interventions, which can be taken to prevent postoperative surgical wound infections. Evidence-based care interventions which reduce the risk of the patients suffering a postoperative surgical wound infection and together they represent a safe care. The result is based on search in databases for scientific materials in the subject area. Through current research highlights interventions which reduce the risk of the patient suffering a postoperative wound infection. Essential nursing interventions which are identified as: Hair removal, warming, shower with disinfectant, glucose monitoring, administration of antibiotic prophylaxis and wound care. New research in this area is requested to follow the developments since the current research is getting old. If the care should be safe for patient there must be education in nursing training as well as in the clinical work. Continuous follow-up should also occur in the clinical work in order to get feedback if the nursing interventions are effective.</p>

Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård. Databassökning av vetenskapligt material inom området ligger till grund för resultatet. Genom aktuell forskning presenteras och lyfts olika omvårdnadsåtgärder som reducerar risken för patienten att drabbas av en postoperativ sårinfektion. Viktiga omvårdnadsåtgärder är: korrekt hårborttagning, bibehållen normotermi, dusch med desinfektion, glukoskontroll, administrering av antibiotikaprofylax och postoperativ sårvård. Ny forskning inom området efterfrågas för att kunna följa utvecklingen, eftersom den befintliga är publicerad för många år sedan. För att patienten ska kunna erbjudas en säker vård behövs kontinuerlig utbildning under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten. Regelbunden uppföljning och utvärdering bör också ske i den kliniska verksamheten för att omvårdnadsåtgärderna ska vara effektiva. / Postoperative surgical wound infection is a complication that every tenth patient suffering after a surgical procedure. The consequences are the suffering and prolonged length of stay for the patient and can also be directly fatal. The prolonged duration of treatment is a high cost in society and resources could be used for other care. The purpose of literature review was to describe nurse’s interventions, which can be taken to prevent postoperative surgical wound infections. Evidence-based care interventions which reduce the risk of the patients suffering a postoperative surgical wound infection and together they represent a safe care. The result is based on search in databases for scientific materials in the subject area. Through current research highlights interventions which reduce the risk of the patient suffering a postoperative wound infection. Essential nursing interventions which are identified as: Hair removal, warming, shower with disinfectant, glucose monitoring, administration of antibiotic prophylaxis and wound care. New research in this area is requested to follow the developments since the current research is getting old. If the care should be safe for patient there must be education in nursing training as well as in the clinical work. Continuous follow-up should also occur in the clinical work in order to get feedback if the nursing interventions are effective.

Submitted by Viviane Lima da Cunha (viviane@biblioteca.ufpb.br) on 2016-12-21T11:04:21Z No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 1750502 bytes, checksum: 1381e6089af8d21a0cfd4f0bd4f44d17 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-12-21T11:04:21Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 1750502 bytes, checksum: 1381e6089af8d21a0cfd4f0bd4f44d17 (MD5) Previous issue date: 2016-02-26 / Introduction: Literature describes four inherent dimensions in nursing work, such as: care, education, management and knowledge production, existing a connection between management and care, which shaped the concept of care management so as to actualize it by satisfying the patient’s needs, as well as the needs of the team and of the health facility. Objectives: To analyze the comprehension of nurses about nursing care management at the hospital environment; to address the occurrence of articulation and divergences between managing activities and direct care; and, to build a theoretical model which represents the nurses’ experience concerning care management. Method: Exploratory-descriptive study, of qualitative approach, based on the Grounded Theory as theoretical and methodological benchmark. The population participating in this study was composed of 12 nurses from a teaching hospital placed in João Pessoa-Paraíba. Data collection was carried out by means of the application of a questionnaire and a semi-structured interview. At the end of the process, the analysis proceeded to the identification of the phenomena and of the central category of the study. Results: Based on data analysis, two phenomena, which composed the discussion, were identified: 1 – Comprehending Nursing Care Management; 2 – Experiencing difficulties when developing Nursing Care Management. Discussion: It was sought to describe the professionals’ experience and knowledge about the topic, pointing out the difficulties they find in the practice of care management, and the strategies used and proposed to overcome these limitations before the performance of an integral and qualified care. From the interaction of these two phenomena, a central category of the study emerged: Experiencing nursing care management and adopting strategies to overcome difficulties in its practice. Conclusion: The professionals’ reports demonstrate the acknowledgement of the importance of care management to qualify the assistance, even though they run into personal and organizational difficulties to develop it. They, therefore, corroborate the relevance of the Systematization of Nursing Assistance (SAE), of the technical and scientific knowledge and of the communication, associated with qualification of interpersonal relations in order to obtain the actual knowledge of the patients’ care and health needs, working as the basis for assistance planning and, consequently, for the practice of a proper management of care. / Introdução: A literatura descreve quatro dimensões inerentes ao trabalho da Enfermagem: cuidado, educação, gerência e produção do conhecimento. Há uma conexão entre a gerência e o cuidado, a qual conformou o conceito de gerenciamento do cuidado, com vistas a efetivá-lo, através do atendimento às necessidades do paciente, da equipe e da instituição de saúde. Objetivos: Analisar como os enfermeiros compreendem o gerenciamento do cuidado de enfermagem no ambiente hospitalar; discorrer sobre a ocorrência de articulação e divergências entre as atividades gerenciais e o cuidado direto; e construir um modelo teórico que represente a vivência dos enfermeiros quanto ao gerenciamento do cuidado. Método: Estudo exploratório-descritivo, com abordagem qualitativa, guiado pela Teoria Fundamentada nos Dados, como referencial teórico e metodológico. A população participante do estudo constituiu-se de 12 enfermeiros de um hospital-escola, localizado em João Pessoa, Paraíba. Os dados foram coletados por meio da aplicação de questionário e de entrevista semiestruturada. No fim do processo, a análise prosseguiu com vistas a identificar os fenômenos e a categoria central do estudo. Resultados: Com base na análise dos dados, foram identificados dois fenômenos que compuseram as discussões do estudo: 1 – Compreendendo o gerenciamento do cuidado de enfermagem; 2 – Vivenciando dificuldades no desenvolvimento do gerenciamento do cuidado de enfermagem. Discussão: Procurou-se descrever a vivência e o conhecimento dos profissionais sobre a temática, apontando as dificuldades encontradas na prática do gerenciamento do cuidado e as estratégias utilizadas e propostas para a superação dessas limitações em relação ao desempenho de um cuidado integral e qualificado. Através da interação dos dois fenômenos, surgiu a categoria central do estudo: ‘Vivenciando o gerenciamento do cuidado de enfermagem’ e ‘Adotando estratégias para a superação das dificuldades em sua prática’. Conclusão: Os relatos dos profissionais demonstram o reconhecimento da importância do gerenciamento do cuidado para a qualificação da assistência, embora enfrentem dificuldades de ordem pessoal e organizacional para o seu desenvolvimento. Para tanto, evidenciam a relevância da SAE, do conhecimento técnico-científico e da comunicação, associados à qualificação das relações interpessoais, a fim de obter o conhecimento real das necessidades de cuidado e saúde dos pacientes, o que serve de base para o planejamento da assistência e, consequentemente, para a prática de um gerenciamento do cuidado adequado.

Bakgrund: Behandlingen av bakteriella infektioner med antibiotika har lett till ett ökat problem av antibiotikaresistens. Antibiotikaresistensens konsekvenser har resulterat i problem för både individer och sjukvård världen över. Både etiska aspekter och sjuksköterskans roll inom omvårdnaden behöver ses över för att finna lösningar till detta globala hot.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans förebyggande roll vid antibiotikaresistens.  Metod: En litteraturöversikt   Resultat: Sjuksköterskans roll i förebyggandet av antibiotikaresistens ansågs var otydliga. Sjuksköterskor belyste att utbildningen innehöll moment om förebyggande åtgärder för antibiotika resistens lika så i praktiken. Däremot upplevde sjuksköterskor i arbetslivet att de var exkluderade.   Sammanfattning: Författarna fann att det fanns en tydlig koppling mellan betydelsen av sjuksköterskans arbetsroll och det förebyggande arbetet kring antibiotikaresistens. Det fanns även en kunskapsbrist hos sjuksköterskorna kring antibiotikaresistensen och de förebyggande rutinerna samt att vikten av en fungerande kommunikation mellan vårdprofessionerna spelade stor roll. / Background: The treatment of bacterial infections with antibiotics has led to an increased problem with antibiotic resistance. The antibiotic resistance has had consequences that resulted in problems for both individuals as well as health care worldwide. Both ethical aspects and the nurse’s role within nursing needs to be reviewed to find solutions to this global threat.   Aim: To describe the nurse’s preventive roll in antibiotic resistance.  Method: Literature review  Results: The nurse’s role in the prevention of antibiotic resistance was seen as vague. Nurses illustrated that education contained elements on the prevention of antibiotic resistance as well as in practice. On the other hand, in the work life, nurses rather felt that they were excluded.   Summary: The authors found that there was a clear connection between the importance of the nurse’s work role and the preventative work regarding antibiotic resistance. There was a knowledge gap between the nurses when it came to antibiotic resistance and the preventative routines as well as bearing that a functioning communication between the nursing professions was of big importance.

Bakgrund Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt samhällsproblem där kvinnorna oftare utsätts för grövre våld än män. Det är viktigt att uppmärksamma och motarbeta alla former av våld i nära relationer, oavsett om det handlar om psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller materiellt våld. Våldsutsatta kvinnor söker sig oftare till hälso- och sjukvården för varierande åkommor därför är det av stor vikt att sjuksköterskor är observanta och lyhörda på signaler och andra tecken på utsatthet och att man som sjuksköterska vågar fråga för att kunna fånga upp dessa kvinnor och sedan stödja dem att bryta deras destruktiva relationer. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor som upplevt våld i nära relationer. Metod Denna litteraturöversikt grundar sig på 11 noga utvalda vetenskapliga orginalartiklar varav åtta är kvalitativa och tre är kvantitativa. Databassökningen genomfördes i Cinahl Complete, PubMed och PsycInfo. Resultat Litteraturöversikten ledde fram till tre teman. I det första temat med två subteman beskrevs organisatoriska barriärer som äventyrade sjuksköterskors bemötande inklusive bristfälliga rutiner/riktlinjer, samt bristfälliga utbildningar för sjuksköterskor. Det påvisade brister på organisationsnivå där sjuksköterskor saknade både rutiner om tydliga riktlinjer och detta i sin tur kunde äventyra patientsäkerheten. Tema två speglar sjuksköterskors erfarenheter och uppfattning sjuksköterskerollen i förhållande till de våldsutsatta kvinnorna. Tema tre behandlar sjuksköterskors emotionella upplevelser av att vårda dessa kvinnor. Slutsats Sjuksköterskors upplevelse av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer var begränsade. För att sjuksköterskor i sin profession skall kunna utföra adekvat omvårdnad behövs tydliga instruktioner och riktlinjer samt fortlöpande utbildningar. Sjuksköterskors förhållningsätt och synsätt hade också en betydande roll hur de bemötte dessa kvinnor. / Background Violence against women in close relationships is a major global social problem where women often are exposed to more severe violence than men. It is important to draw attention to and combat all forms of violence in close relationships, whether it is psychological, physical, sexual, economic, or material violence. Women who have experienced violence often seek out healthcare services for various conditions, which is why it is of great importance that nurses are observant and attentive to signals and other signs of abuse, and that as a nurse, you dare to ask in order to identify these women and then support them in breaking their destructive relationships. Aim The aim of the literature review was to explore nurses' experience of caring for women that had experienced violence in intimate relationships. Method This literature review is based on 11 selected original scientific articles, of which eight were qualitative and three were quantitative. The database search was conducted in Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. Results The literature review led to three themes. In the first theme with two subthemes, organizational barriers that influenced the nurses' care of the women were described, including inadequate routines/guidelines and inadequate training for nurses. It demonstrated deficiencies at the organizational level where nurses lacked both routines and clear guidelines, and this in turn could endanger patient safety. Theme two reflects how the nurses' interpreted the nursing role in relation to these women. Theme three involves nurses' emotional experiences of caring for women who have been exposed to violence in close relationships. Summary The result showed that nurses' experiences of caring for women who have been exposed to violence in close relationships were limited. In order for nurses in their profession to be able to perform adequate care, clear instructions and guidelines as well as ongoing training are needed. Nurses' attitudes and viewpoints also had a significant role in how they treated the women who had experienced violence in close relationship.

Title: Nurses’ experiences of health promotion to patients with diabetes type 2 in VietnamBackground: Diabetes is one of the seven major causes leading to death and disability in Vietnam. In the year 2021 the amount of people aged 20-79 with diabetes in Vietnam were 3.9 million, which is equal to 6.1% of Vietnam’s population. Health promotion is a central part of nursing and is the process of enabling people to increase control over, and to improve their health. Person centered care is defined as to promote health based on how the individual person perceives health and sickness.Aim: Investigate Vietnamese nurses’ experiences of health promotion to patients with diabetes type 2.  Method: A qualitative design with an inductive approach. Nine nurses have been interviewed at one hospital in Vietnam through semi-structured interviews. Result: Three main categories, 1. Experiences of the importance of knowledge about health promotion, 2. Experiences of the importance of support to the patients to promote health, 3. Experiences of health promotion through educating and informing the patientConclusion: The Vietnamese nurses explained their knowledge and experiences of health promotion to patients with diabetes mellitus type 2 (DM2), which included educating, supporting, and informing the patients. Vietnamese nurses have a need for more knowledge about health promotion. / Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med diabetes typ 2 i Vietnam.Bakgrund: Diabetes är en utav de sju främsta anledningarna till dödsfall och funktionsnedsättning i Vietnam. År 2021 var 3.9 miljoner i åldrarna 20–79 diagnostiserade med diabetes, vilket motsvarar 6.1% utav Vietnams population.  Hälsofrämjande arbete är en utav sjuksköterskans främsta arbetsuppgifter och innebär möjliggörandet för individer att öka kontrollen över samt förbättra sin hälsa. Personcentrerad omvårdnad beskrivs som att anpassa och främja hälsa utifrån hur den enskilde individen uppfattar hälsa och sjukdom. Syfte: Undersöka vietnamesiska sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande för patienter med diabetes typ 2.Metod: En kvalitativ design med en induktiv ansats. Nio sjuksköterskor har intervjuats på ett sjukhus i Vietnam genom semistrukturerade intervjuer.Resultat: Tre huvudkategorier, 1. Erfarenheter av vikten av kunskap om hälsofrämjande arbete, 2. Erfarenheter av vikten av att främja hälsa genom att stödja patienten, 3. Erfarenheter av att främja hälsa genom att undervisa och informera patienten.Slutsats: De vietnamesiska sjuksköterskorna beskrev deras kunskap och erfarenheter om hälsofrämjande arbete med diabetes mellitus typ 2 (DM2), som inkluderade undervisning, att ge support och att informera patienterna. Vietnamesiska sjuksköterskor har behov av mer kunskap om hälsofrämjande arbete.