Bakgrund: munvård är en grundläggande omvårdnadsåtgärd som bidrar till att förebygga respirator-relaterad lunginflammation, s.k. VAP (”ventilator-associated pneumonia”) och en rad diverse systemiska infektioner. Trots vikten med munvård och förekomsten av PM som beskriver utförande av munhygien på intensivvårdsavdelningar, så tycks det vara en lågprioriterad handling hos intensivvårdspatienter. Syfte: att beskriva sjuksköterskans inställning kring munvård hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metod: kvantitativ studie med beskrivande design som grundas på statistisk analys av data insamlade utifrån ett enkätformulär. Resultat: denna enkätstudie visar att sjuksköterskor prioriterar munvård högt men samtidigt tycker de att det delvis är en undersköterskeuppgift och delegerar ofta uppgiften. Hinder som t.ex. brist på tid kan förklara denna inställning. De flesta sjuksköterskor kände till att det finns ett styrdokument gällande munvård på deras avdelning. Ett antal sjuksköterskor som inte kände till grundläggande munvårdsåtgärder för förebyggandet av VAP, visar bristfälligt kunskap om ämnet. Utbildningsnivå har konstaterats ha ett samband med sjusköterskans inställning kring munvård, då dessa sjuksköterskor har en högre prioritering kring denna åtgärd. Slutsatser: resultatet visar att sjuksköterskor är olika involverade i munvård hos patienter som är i behov av intensivvård. Förbättrad kunskap om evidensbaserad munvård skulle i positiv riktning ändra sjuksköterskans attityd kring munvård i allmänhet, förbättra kvalitén av vården i synnerhet samt minska sjukhusvistelse. Det skulle även leda till minskad mortalitet och utgifter för sjukvården. / Background: mouth care is a basic nursing activity which contributes to prevent ventilator associated pneumonia (VAP) and a number of different systemic infections. Despite the importance of mouth care and the presence of protocols which describe how to perform mouth hygiene in the intensive care units, there is still low priority in mouth care on the critically ill patient. Aim: to describe nurses attitude on mouth care in patients who takes care of in the intensive care unit. Method: quantitative study with a describing design which is based on the statistical analysis of data collected from a questionnaire. Results: this survey shows that nurses prioritizes mouth care high but at the same time they have the opinion that it is partly a nursing assistants’ task and often delegates it. Barriers like for example lack of time can explain this attitude. It was to the knowledge of most of the nurses that there is a policy on mouth care in their wards. A number of nurses, who did not know basic mouth care for preventing VAP, demonstrate lack of knowledge on the subject. Education level has shown to have a connection with nurses’ attitude about mouth care, when these nurses prioritize higher this action. Conclusions: the results show that nurses are at different levels involved in oral care of patients who are in need of intensive care.  An improved knowledge about evidence based mouth care would change nurses’ attitude in a positive direction in general, improve the quality of health care in particular and reduce hospital stay. It would also lower mortality and the economic strain on health care.

Bakgrund: Möten mellan människor är en del av vården och inom psykiatrin är de ofta komplicerade, i synnerhet inom tvångsvården. Multifaktoriella orsaker påverkar patienten och sjuksköterskan innan, under samt efter mötet. Det ställs stora krav på professionalitet för att hantera detta möte varvid kunskap är nödvändigt. Området är dock relativt outforskat. Syfte: Att belysa kliniska erfarenheter hur möten inom psykiatrin kan leda till byggandet av goda vårdrelationer. Metod: En allmän litteratursammanställning av åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Den forskning som finns inom området syntetiserades till tre teman; möte, relation och trygghet. Angående mötet är det första intrycket viktigt och under det läggs grunder för en vårdrelation, som behöver utvecklas ömsesidigt, och patienten behöver känna att det är tryggare på avdelningen än utanför. Slutsats: Professionella möten som del av byggandet av goda vårdrelationer har potential att förmedla känslan av trygghet som i sin tur underlättar konvalescensen. Klinisk betydelse: Den kliniskt ackumulerade erfarenheten av detta möte måste studeras djupgående och mer forskning behövs. Sjuksköterskan kan använda resultaten i sin strategiska planering i byggandet av patientrelationer. / Background: Meetings are part of nursing and within psychiatric care they are often complicated, especially those occurring within coercive care. There are multifactorial underlying causes affecting both the patient and the nurse before, during and after the meeting. There are many requirements on professionalism in order to make use of this occasion. Education is necessary but research is lacking. Aims: To elucidate how meetings within psychiatric care leads to good caring relationship. Methods: A general literature review based on eight scientific articles. Results: The research within the field was synthesized into three themes; meeting, relation and comfort. Regarding the meeting, the first impression is of great importance and fundamental for constructing the caring-relationship, based on mutual understanding, that make the patient feel safer inside the department, rather than outside. Conclusions: Professional meetings as a part of building good patient relationship has the potential to mediate a feeling of safety and this is essential for convalescence. Clinical implications: The clinical accumulated experience from the meetings must be studied in depth and more research is needed. The nurse can use these results in her strategic planning for building of patient relationship.

Genom tiderna har homosexuella och de som inte varit heterosexuella klassats som avvikande. Även idag är vi styrda av normer över hur folk ska bete sig och vara. De som inte är heterosexuella har ofta i dagens samhälle ett större vårdbehov, men undviker gärna att söka vård då de inte känner att de får en förståelse från vårdpersonalen. Sjuksköterskans roll är att ge vård på lika villkor utan fördomar och genom att ha respekt för en människas egen integritet. Studiens syfte är att se hur kunskap och attityder hos sjuksköterskan påverkar vårdandet av sexuella minoriteter. Litteraturöversikten som gjorts har granskat fyra kvalitativa och fyra kvantitativa studier. Dessa åtta studier sammanställdes och Kunskap samt Attityder och värderingar uppstod då som huvudkategorier, vartefter underkategorier skapades. I dessa två huvudkategorier framkom att det finns en vilja hos sjuksköterskor att vårda sexuella minoriteter men att kunskapen saknas. Vidare diskuterades hur attityder och kunskapsbrist påverkar patienterna och att utbildning inom detta område behöver bli mer framträdande i vården samt i grundutbildningen.

Theoretical framework: The Theory of Human Caring by Jean Watson was used as a theoretical framework. Aim: The aim of this literature review was to describe the attitude of nursing patients who go through an induced abortion, from a nurse perspective. Method: This literature review is based on a sample of nine qualitative and quantitative studies, collected in the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. The qualities of the studies were assessed through modified templates. Analysis of the results from the studies was inspired of a content analysis. Findings: The nurses experienced their work as meaningful since they give support to the patient. The nurses felt that their work was justified when the decision to have an abortion was well thought through and they felt respect towards the patient when they were aware of the patient’s circumstances. The nurses experienced stress and emotional impact when they faced ethical dilemmas and contradictions to abortion. Conclusion: Nurses experience can affect how patients experience care. Many nurses feel that they do not get enough support to handle difficult situations that they encounter in their work. Nurses who experience a high level of support in the workplace perceive tasks as less demanding what leads to better treatment.

No description available.

This thesis deals with the history and present state of the education of paediatric nurses and their attitudes towards their own profession. The first objective was to find out information regarding the education in the nursing profession in Bohemia, with a focus on child care, and to create an overview of the education in the profession Paediatric Nurse. The second objective was to find out about the attitudes of paediatric nurses towards their profession. Interviewed were sisters who chose the profession after finishing elementary school and underwent qualifying studies as well as nurses who chose the profession after graduating from a secondary school or university education and achieved their education through specialization studies. The last objective was to compare these two groups and to assess whether there are any differences between them. The theoretical background of the thesis defined basic concepts such as the definition of education, education in nursing, a profession, and attitude towards a profession. Documents related to education since the foundation of nursing education to the present were also used and studied. The chapters on the status of nursing staff and its employment chances focus on the development of the relationship to the profession and shaping attitudes towards it. In the research part of the thesis, the collected information related to education and derived from archival documents, literature, laws and regulations is presented. The results can be used as a basis for creating educational material focused on the history of the field and intended for the education of paediatric nurses to strengthen their identification with the profession. The thesis also presents interviews with in-service paediatric nurses where they express their views on the work in the field and their attitudes towards their profession. The results of the interviews are documented and organized so that it is possible to assess whether there are any differences between these groups. The anticipated differences can be used for further investigation focused on attitudes to the profession. Verified knowledge could then be used for training paediatric nurses aimed at creating desired attitudes towards the profession.

Bakgrund: Självreflektion innebär att kunna iaktta sig själv, sina reaktioner och att kunnasamtala med sig själv om sina handlingar och om sina upplevelser. Det är ett medvetetsökande efter förståelse. Reflektion ger möjlighet att utveckla yrkesmässig medvetenhet omsitt eget sätt att fungera och reagera. Genom systematisk reflektion kan individen utvecklasoch koppla teori till praktik. Individen måste medvetet utvärdera sina erfarenheter för attkunna dra lärdom av dem. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors möjligheter till självreflektion inom psykiatriskvård. Metod: En integrativ litteraturstudie användes som metod. Data inhämtades från databasernaCinahl plus, PubMed och PsycINFO.Sammanlagt sex artiklar ligger till grund för resultat. Material har analyserats medWhittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor behövde skapa utrymme för självreflektion. Studier visade attarbetsgivare behövde möjliggöra att självreflektion kunde utövas på arbetsplatsen ochmedarbetare måste värdesätta att självreflektion kunde fungera som ett hjälpmedel i denpsykiatriska omvårdnaden. Det var också viktigt att lärare och utbildare, i enutbildningssituation, var intresserade av individens lärande och hade kunskap om hur man lärut självreflektion. Slutsats: Möjligheter till självreflektion är tid, kunskap och en tillåtande miljö därsjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten kan och vågar ställa frågor och där det finns engemensam norm som värdesätter självreflektion på arbetsplatsen. / Backgound: Self-reflection means being able to observe oneself, their reactions and beingable to talk to themselves about their actions and their experiences. It is a conscious search forunderstanding. Reflection provides the opportunity to develop professional awareness ofone ́s own way of functioning and reacting. Through systematic reflection, the individual candevelop and link theory to practice. The individual must consciously evaluate theirexperiences in order to learn from them. Aim: The purpose of this study is to elucidate nurses ́ opportunities for self-reflection inpsychiatric careMethod: An integrative literature study was used as a method. Data were obtained from thedatabases Cinahl Plus, PubMed and PSYCinfo. A total of six articles form the basis for theresult. The material has been analyzed using the Whittemore and Knafls (2005) method. Results: Nurses need to create space for self-reflection. The study showed that employersneeded to enable self-reflection to be exercised in the workplace and employees needed toappreciate that self-reflection could serve as an aid in psychiatric nursing. It was alsoeducators, in an educational situation, were interested in the individual ́s learning and hadknowledge of how to teach self-reflection. Conclusion: Opportunities for self-reflection are time, knowledge and a permissiveenvironment where the nurse or nurse student can and dare to ask questions and where there isa common norm that values self-reflection in the workplace.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som har ökat i samhället och globalt. Forskningen visar att barnen drabbas av livsstilssjukdomar i vuxen ålder. Distriktssköterskorna har en unik arbetsplats på barnavårdscentral och möter barn med viktproblem. Genom hälsosamtal med föräldrarna får föräldrarna de råd och upplysningar som det behövs för att bekämpa eller förebygga övervikt och fetma hos barn. Genom distriktsköterskornas hälsosamtal stöds föräldrar och barn med råd och information för att förebygga övervikt och framtida livsstilssjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa distriktssköterskors upplevelse av hälsosamtal med föräldrar till barn med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 15 originalartiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades med stöd av uppdaterad integrativ granskningsmetod enligt Whittemore och Knafl (2005). Analysen resulterade i tre kategorier och tolv underkategorier. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskor upplevde olika svårigheter som hindrade de att utföra ett effektivt arbete med övervikt och fetmaproblem hos spädbarn och barn under fem år. Det behövs aktuella riktlinjer och även utbildning till både föräldrar och distriktssjuksköterskor för att spädbarn och barn under fem år får en fetmafri barndom. Diskussion: Låg kunskapsnivå om övervikt och fetma hos föräldrarna kan ökas med hjälp av olika bland annat digitala verktyg. Distriktssjuksköterskorna kan i sina ordinarie arbetstider få regelbundna utbildningar och det är viktigt att organisationer uppdaterar riktlinjer. Slutsats: Samhället förändras och teknologi växer och i och med det, förändras mat- och aktivitetskultur hos samhället. Nya organisationsbestämmelser och riktlinjer behövs. Nya verktyg och uppdaterad kunskap hos distriktssjuksköterskor behövs för att säkerställa samhällets hälsa nu och i framtiden. / Background: Obesity are a health problem that has increased in society and globally. Research shows that children suffer from lifestyle diseases in adulthood. The district nurses have a unique workplace at the child care center and meet children with weight problems. Through health conversations with the parents, the parents receive the advice and information needed to fight or prevent overweight and obesity in children. Through the district nurses' health talks, parents and children are supported with advice and information to prevent obesity and future lifestyle diseases. Aim: The aim of this literature review was to shed light on district nurses' experience of health conversations with parents of overweight and obese children. Method: A literature review was conducted based on 15 original articles. The articles were searched in the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed using an updated integrative review method according to Whittemore and Knafl (2005). The analysis resulted in three categories and twelve subcategories. Results: The results showed that district nurses experienced various difficulties that prevented them from performing effective work with obesity and obesity problems in infants and children under five years of age. Current guidelines and also training for both parents and district nurses are needed for infants and children under the age of five to have an obesityfree childhood. Discussion: Low level of knowledge about overweight and obesity in parents can be increased with the help of various digital tools, among others. The district nurses can receive regular training during their regular working hours and it is important that the organization updates guidelines. Conclusion: Society is changing and technology is growing and with it, food and activity culture in society is changing. New organizational rules and guidelines are needed. New tools and updated knowledge of district nurses are needed to ensure the health of society now and in the future. / <p>Datum för godkännande: 2021-12-06</p>