Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn på flera kognitiva sjukdomar. Palliativ vård innefattar när vården övergår från botande till lindrande vård där sjuksköterskan har en avgörande roll. Den palliativa vårdens mål är att stärka delaktighet och självbestämmande, vilket försvårar palliativ vård vid demenssjukdom på grund av den kognitiva nedsättningen. Personer med demenssjukdom behöver ofta i ett senare stadie av demenssjukdomen utökad vård och tillsyn med hänsyn till ökad sjuklighet som kan tillgodoses på ett särskilt boende. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge palliativ vård till demenssjuka personer på särskilt boende. Metod: Examensarbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie med ett systematiskt förhållningssätt och induktiv ansats. Analysen var inspirerad av en innehållsanalys. Resultat: Genom analysen identifierades fyra olika kategorier som beskriver sjuksköterskans erfarenheter: initiering av palliativ vård, relationen till anhöriga, vikten av kontinuitet och kunskap samt tidens betydelse för vårdens kvalitet. Konklusion: Sjuksköterskans erfarenheter av att ge palliativ vård för personer med demenssjukdom på särskilt boende belyste erfarenhet, kunskap och kontinuitet som positiva aspekter. Tidsbrist och avsaknad av riktlinjer beskrevs som negativa aspekter.

Bakgrund: Medellivslängden ses öka i världen därmed ökar även förekomsten av demenssjukdomar. Demenssjukdom är ett tillstånd som bland annat kan medföra en oförmåga att förmedla upplevelser av smärta verbalt. Sjuksköterskan har ansvar att identifiera smärta och lindra lidandet hos personer som har demenssjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att identifiera smärta hos personer som har demenssjukdom på särskilt boende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie, där sju vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien grundades på sju vetenskapliga artiklar och tre kategorier framkom: begränsningar på grund av kommunikationsbrist, vikten av kontinuitet och anhörigstöd samt vikten av erfarenhet och kompetens. Konklusion: Sjuksköterskorna erfar svårigheter vid identifiering av smärta, eftersom personer som har demenssjukdom ofta har begränsad förmåga att kommunicera sin smärta. Det var därför svårt att få en ömsesidig dialog. Utbildning och erfarenhet var en viktig faktor för sjuksköterskan. Kontinuitet i vården och stöd av anhöriga lyftes även fram som värdefullt. / Background: The prevalence of dementia in the world is increasing with a rising average life expectancy. Dementia is a condition that, among other things, means that a person has difficulty communicating pain verbally. Nurses are responsible for assessing pain in people with dementia. Aim: This literature study aimed to shed light on the nurses' experiences of pain assessment among people with dementia in nursing homes. Method: A general literature study was conducted where seven scientific articles were compiled and analysed based on a qualitative content analysis. Results: The study results were based on seven scientific articles that resulted in three main categories: nurses experience limitations due to communication barriers, the importance of continuity and support from relatives and the importance of nurses' experience and competence. Conclusion: The nurses experienced difficulties in assessing pain in people with dementia. This was due to limited communication skills in people with dementia. It was, therefore, challenging to have a mutual dialogue. Education and experience where an important factor for nurses. Continuous care setting and support of relatives was also highlighted as valuable.

The core aim of this paper is to present a business plan that aims to realize a private nursing home facility. Firstly does the author outlines the basis of current private social services environment in Czech Republic and the actual need of the project. The main part of the paper focuses on the practical execution of the plan. Several project possibilities are offered and evaluated with a supporting evidence of expected financial data. Thesis aims to present succinct yet coherent analysis on the real facility operation and differences to already existing competitors. Contrary to those, this project gives special attention to personnel (especially nurses and social nurses) who are a key success factor of the business as such.

Bakgrund: Allt fler människor kommer att drabbas av någon form av demenssjukdom vilket bland annat leder till förlust av kognitiva förmågor. Detta innebär ökat behov av vård- och omsorgsboende för de personer som drabbats. Det centrala för personer med demenssjukdom är att vården är personcentrerad samt att den fysiska vårdmiljön är anpassad efter deras behov. Syfte: Att beskriva den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnad av personer med demens på vård- och omsorgsboende. Metod: En litteraturöversikt som grundades i kvalitativa (n=12), kvantitativa (n=1) samt mixade (n=2) studier. Studierna hade fokus på den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och indelades fyra huvudkategorier med sju underkategorier. Resultat: Resultatet visade att den fysiska vårdmiljön påverkade personer med demenssjukdom. Genom anpassning av måltidsmiljö, utomhusmiljö och inomhusmiljö främjades livskvalitén för personer med demenssjukdom. Att vårdmiljön utformades hemlik med välbekanta föremål gjorde det lättare för personer med demenssjukdom att göra sig hemmastadda och trivas på sitt nya boende. Detta påverkade självbestämmande och självständighet likväl som livskvalité och trygghet. Slutsats: Personer som diagnostiseras med demenssjukdom drabbas olika då det finns många varierande symtom och begräsningar. Forskning indikerar att det rör sig om kognitiv nedsättning vilket kan påverka personens integritet, självbestämmande och autonomi. Resultatet visar på att anpassning av den fysiska vårdmiljön kan minska konsekvenserna av kognitiv nedsättning för personer med demenssjukdom, samt ge en känsla av att vara hemma och frihet. Detta kan bidra till lugn, trygghet och autonomi för de som bor på vård- och omsorgsboendet. / Background: An increasing number of people will become suffering from dementia which means loss of cognitive abilities. Aging populations means an increased need for residential care. The most important thing for people with dementia is that the care is person-centered and the environment adapted to their needs. Purpose: To describe the importance of the physical care environment for caring of people with dementia in nursing homes. Methods: A literature review based on qualitative (n = 12), quantitative (n = 1) and mixed (n = 2) studies. The studies focused on the meaning of the physical care environment for the care of people with dementia. The articles were quality checked, analyzed and divided into four main categories with seven sub-categories. Results: Persons who are diagnosed with dementia are affected differently because there are many varying symptoms and limitations. By adapting the meal environment, the outdoor environment and the indoor environment the quality of life for people with dementia was promoted. When the care environment was designed home-like with familiar objects it made it easier for people with dementia to feel like home and enjoy their new home. This was shown to affect selfdetermination and independence as well as quality of life and security. Conclusions: People who suffer from dementia are not affected in the same way, there are many different symptoms and limitations. Research indicates that in all cases it is a cognitive impairment which affects the person's capability of integrity, self-determination and autonomy. The results show that adapting the physical care environment can promote cognitive decline for persons with dementia, and also give a feeling of being at home and freedom. This can contribute to tranquility, security and autonomy for those living at the nursing home

Bakgrund: I tidigare forskning framgår det att sjuksköterskor upplever att det finns en brist av tid för att kunna ge äldre personer den omvårdnad han eller hon är i behov av. Det framgår även att många äldre personer är tvungna att flytta in på ett äldreboende på grund av försämrad hälsa. Anhöriga förväntar sig även att de äldre personernas vård planeras i enlighet med deras preferens och självständighet. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva på ett äldreboende. Metod: En systematisk litteraturöversikt som består av en beskrivande syntes, där elva kvalitativa artiklar användes till analysen. Resultat: De äldre personerna upplevde att det var svårt att anpassa sig till livet på äldreboendet och strävade efter att finna en acceptans, de upplevde även att de förlorade sin frihet när de blev beroende av andra för hjälp. För att kunna få en meningsfull vardag upplevde de äldre att de behövde goda relationer och givande aktiviteter. Slutsats: För att de äldre personerna ska kunna trivas behövs de ses som individer med unika behov och problem. Den äldre personen är i behov av trygga och stabila relationer till både vårdpersonal och anhörig. / Background: Previous research shows that the nurse feels that there is a lack of time to be able to give the elderly person the care he or she needs. It also appears that many elderly people are forced to move into a nursing home due to deteriorating health. Relatives also expect the elderly person's care to be planned in accordance with their preference and independence. Aim: To describe older people’s experience of living in a nursing home.   Method: A systematic literature study consisting of a descriptive synthesis, in which eleven qualitative articles were used for the analysis. Result: The elderly people found it difficult to adapt to life in the nursing home and struggled to find acceptance, they also felt that they lost their freedom when they became dependent on others for help. In order to have a meaningful everyday life, the elderly felt that they needed good relationships and rewarding activities. Conclusion: In order for the older people to be able to thrive, they need to be seen as individuals with unique needs and problems. The elderly person is in need of safe and stable relationships with both care staff and relatives.

The first purpose was to develop and validate a quantitative selection tool, the weighted application blank, tailored to the nursing home industry. The second purpose of this study was to determine whether data scaling and increased statistical rigor can reduce the frequency of type I and type II errors in the weighted application.

An evidence-based clinical practice guideline was developed to prevent and manage constipation in the long-term care (LTC) resident. Constipation is a prevalent condition in the LTC resident. Guidelines do not address this vulnerable population. Constipation may result in poor nutritional status, quality of life along with increased health care costs and hospitalizations. A literature review was completed and evidence was evaluated and included into the initial draft recommendations. The guideline was reviewed for content validity using a Delphi Committee of clinical experts in gastroenterology, geriatrics, and pharmacy. The updated guidelines were presented to an interdisciplinary team of long-term care residents. Participants were asked to review and complete a survey regarding clinical applicability of the guideline. Thirty-one interdisciplinary members participated in the education session and 30 surveys were received. Overall, the interdisciplinary team members agreed or strongly agreed the guideline was clinically applicable. Finally, the guideline was evaluated by a group of doctoral prepared practicing nurse practitioners using the AGREE II instrument. The scores were >80% in every domain, with an overall score of 91%, indicating the guideline is high in quality. Development of this guideline signifies an initial step in the management and prevention of constipation in the LTC resident.

När personen inte längre klarar av att bo i det egna hemmet har kommunerna ansvar att verka för att äldre ska få leva och bo självständigt och under trygga förhållanden, där äldre har ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra. Arbetsterapeuten utgår från vad som är av betydelse för varje enskild person för att stödja och möjliggöra att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet. När den äldre får möjlighet att vara aktiv i sin vardag och att leva ett meningsfullt liv kan det främja till att behålla självständighet längre vilket kan bidra till en bättre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet för äldre som bor på särskilt boende. Metod: Semistrukturerade intervjuer valdes för att samla in data som sedan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällman Graneheim (2017). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som innehåller två underkategorier var. Huvudkategorin; Den äldres värld är centralt för aktivitet har underkategorierna; Erhålla kunskap om personen och Den äldre i centrum. Huvudkategorin; Miljön hindrar och möjliggör har underkategorierna Fysisk miljö och Social miljö samt huvudkategorin Utmaningar att möjliggöra aktivitet har underkategorierna; Förmedla vikten av delaktighet i aktivitet till andra och Faktorer i verksamheten som arbetsterapeuten har svårt att påverka. Slutsats: Arbetsterapeuten har en viktig roll för att främja äldres delaktighet på särskilt boende, men arbetsterapeutens kompetens behöver synliggöras för andra så att arbetsterapeuterna blir en naturlig del av verksamheten. / When the person is no longer able to live in their own home, the municipalities have aresponsibility for the elderly to live and live independently and in safe ratio, where the elderlyhave an active and meaningful life together with others. The occupational therapist focuses onthe person's point of view on what is important for each individual to support and enable them toperform activities in daily life in later years. When the elderly are given the opportunity to beactive in their everyday lives and to live a meaningful life, it can promote maintainingindependence, which can contribute to a better quality of life. The aim of this study was tohighlight occupational therapists' experiences of promoting participation in activities for theelderly who live in nursing homes. Method: Semi-structured interviews were chosen to collectdata which were then analyzed on the basis of a qualitative content analysis according toLundman and Hällman Graneheim (2017). Results: The analysis resulted in three maincategories containing two subcategories each. The main category The world of the elderly iscentral to activity, the subcategories Gain knowledge about the person and the elderly in thecenter. The main category Environment hinders and enables the subcategories Physicalenvironment and Social environment and the main category Challenges to enable activity, thesubcategories Convey the importance of participation in activity to others and Factors within theorganization that the occupational therapist has difficulty influencing. Conclusion: Theoccupational therapist has an important role in promoting the participation of the elderly innursing homes but the occupational therapist's competence needs to be made visible to others toenable occupational therapists to become a natural part of the organization.

Demens är en av landets största sjukdomar, och i Sverige beräknas mellan 130 000– 150 000 personer ha demenssjukdom. Varje år insjuknar 20 000 - 25000 personer i Sverige. Under 2015 drabbades ungefär 47 miljoner av världens äldre befolkning. Kommunikationsförmågan påverkas av demenssjukdomen och kommunikationen mellan patienten och vårdpersonalen är komplex och omfattar olika dimensioner. Syftet med studien var att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter med demenssjukdom boende i vårdhem. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar som granskades och tre teman skapades. vilka var: Kunskapens betydelse, Sjuksköterskors upplevelse av kommunikationsutbildning, Kommunikationens betydelse för relation mellan sjuksköterskan och patienter. Resultatet visar att kunskap om kommunikation mellan sjuksköterska och patienter med demenssjukdom behövs för att sjuksköterskor ska kunna möta patienten med demenssjukdom i olika vårdsituationer. Det behövdes dessutom utbildning för vårdpersonal om olika kommunikationsstrategier vid demenssjukdomar / Dementia is one of the country's biggest diseases, and in Sweden between 130,000–150,000 people are estimated to have dementia. Every year, 20,000 - 25,000 peoplefall ill. In 2015, approximately 47 million of the world's elderly population wereaffected. The ability to communicate is affected by dementia and the communicationbetween the patient and the care staff is complex and encompasses differentdimensions.The purpose of the study was to shed light on the communication betweennurses and patients with dementia nursing homes. The study was conducted, and theresults were based on ten articles which were reviewed, and tree themes were created;the importance of knowledge for nurses with dementia patients, the importance ofcommunication for the relationship between the nurse and patients and nursesexperience of communication education.The results showed that knowledge and adeeper relationship are required of nurses to be able to treat patients with dementia inthe best possible way in different care situations. Education for healthcareprofessionals on different communication strategies for dementia are necessary andcrucial for nurses

Bakgrund: The High Intensity Functional Exercise (HIFE) program har visats ha goda effekter på fysisk funktionsförmåga och ADL-förmåga för äldre personer boende på äldreboende och hjälpberoende i ADL. Det finns dock begränsat med kunskap om fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att använda sig av HIFE på äldreboende. Denna studie kan bidra till förståelse för hur fysioterapeuter kan utföra högkvalitativ träning för denna population.   Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att använda sig av HIFE för äldre personer boende på äldreboende.    Metod: För att besvara syftet valdes en kvalitativ design och fem fysioterapeuter som har arbetat enligt HIFE på äldreboende i Sverige intervjuades genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Utifrån insamlade data identifierades fyra kategorier med sammanlagt 17 underkategorier. Kategorierna var: Framgångsrik implementering kräver mångas engagemang, Viktigt att göra ett aktivt val av deltagare, Utmana deltagarna nära sina gränser och Effekter av träningen på många plan.   Konklusion: Samtliga fysioterapeuter gav uttryck för att det finns ett stort behov av HIFE på äldreboenden. HIFE ansågs lämpligt för många boende och möjliggör att utmana deltagarna till en hög intensitet så att de kan få en god effekt av träningen. För att lyckas krävs mångas engagemang innan, under och efter träningsperioden. / Background: The High Intensity Functional Exercise (HIFE) program has been shown to have good effect on physical function and ADL in elderly people living in nursing homes and dependent on assistance with activities in daily living (ADL). However, there is limited knowledge regarding physiotherapists' experiences of using HIFE in nursing homes. This study can help to understand how physiotherapists can perform high-quality training with this population.    Aim: To investigate physiotherapists' experiences of HIFE with elderly people living in nursing homes.    Methods: To achieve the objective of this study a qualitative design was chosen and five physiotherapists that have worked according to HIFE in nursing homes in Sweden were interviewed using a semi-structured approach. The interviews were analyzed using qualitative content analysis.    Results: Based on the collated data, four categories were identified with a total of 17 subcategories: Successful implementation requires the commitment of many, Important to actively choose participants, Push the participants close to their limits and Effects of the training seen on many levels.   Conclusion: All physiotherapists expressed a great need for HIFE in nursing homes. HIFE was considered suitable for many of the residents and made it possible to challenge the participants to a high intensity and thus saw a greater effect. In order to succeed, commitment is required from a number of people before, during and after the training period.