Smärta är ett vanligt förekommande symtom inom prehospital akutsjukvård och ambulanspersonal möter dagligen patienter som är påverkade av smärta och ångest. Det visarpå att behovet av smärtlindring är centralt inom prehospital akutsjukvård. Obehandlad smärta kan påverka patienten negativt både på kort och lång sikt och kan orsaka onödigt lidande för patienten. Den farmakologiska smärtlindringen i ambulanssjukvården är begränsad till ett fåtal preparat och då kan icke-farmakologiska åtgärder vara aktuella att använda för att lindra patientens smärta.Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder inom prehospital akutsjukvård som kan lindra patientens upplevelse av smärta. Metoden i denna studie var litteraturöversikt med systematisk ansats,15 vetenskapliga artiklarinkluderades. De inkluderade artiklarna hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Integrerad analys användes för att sammanställa och presentera resultatet.Resultatet visade att direkta åtgärder som att invänta effekt av läkemedel, beröring, värme, musik samt förflyttning och immobilisering gav smärtlindrande effekt. Kommunikation som omvårdnadsåtgärd i form av lugnande samtal, icke-verbal kommunikation samt att ge information till patienten kunde minska smärtupplevelsen. Ambulanspersonalens vårdande hållning genom att skapa tillit och förtroende i vårdmötet samt ett professionellt förhållningssätt kunde också lindra smärtupplevelsen.Slutsatsen är att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan vara användbara åtgärder för att lindra patientens upplevelse av smärta. Det ställer krav på ambulanspersonalen att identifiera behovet av smärtlindring hos patienten samt välja en lämplig omvårdnadsåtgärd för att lindra smärtan. / Being diagnosed with a cognitive disorder was described as coming as a shock and was experienced as a threat to human dignity, but also as the beginning of a process towards acceptance. The people described things like memory deterioration, difficulty with orientation and coping with everyday tasks, but also that they used strategies to deal with it. For some people, the present and the future became chaotic, where the shame of not remembering or functioning as before together with other people's stigmatized view of the disease made life difficult to manage. Others expressed that they were satisfied with life and experienced health, despite illness. People with cognitive disease experience that everyone goes through their own disease course and no two people and illnesses are the same. Despite life-changing conditions, there were people who experienced health and well-being despite illness. The sense of coherens affected the person's ability to deal with the existential, psychological, physical and social stresses the person encountered. Therefore, a specifically designed support is needed that is based on knowledge and understanding of what it means to live with a cognitive disorder.

This literature review investigates nursing interventions to reduce decibel levels in the neonatal intensive care unit (NICU). The secondary purpose of this review was to evaluate if the interventions to reduce noise in the NICU had different outcomes for normal weight premature infants and infants afflicted with neonatal abstinence syndrome. The data bases for completing this review were Google Scholar, the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL Plus), PubMed, and Elton B. Stephens Co. (EBSCO). The key search words included ‘NICU and decibels', ‘reducing decibels', ‘neonatal abstinence syndrome' ‘decibels', ‘preterm infants' and 'normal weight preterm infant*'. The inclusion criteria were research articles from 2008 to 2020, articles with a focus on normal weight premature infants and normal weight infants determined to be addicted to a recreational or illicit substance after birth. The results yielded 8 articles meeting inclusion criteria and screened for relevance to the topic. Data indicated there is a need for further research into using multiple interventions. One intervention alone can currently not reduce decibel levels to the recommended level. Conclusions: Currently the research states private rooms reduce decibel levels the most out of the other intervention listed in the study. Further research with long-term neuro-cognitive data collection over a longer period of time and larger sample sizes is needed to evaluate the use of interventions to reduce high level, decibel noise found in the NICU.

Begreppet akut coronart syndrom (ACS) används för tillstånd som orsakar syrebrist i hjärtmuskeln genom förträngning av kranskärlen. I Sverige sker ca 42 % av alla dödsfall hos både kvinnor och män till följd av hjärtkärlsjukdom. Riskfaktorer utgörs av kön, ålder och ärftlighet samt relateras till livsstils faktorer såsom rökning, förhöjda blodfetter, hypertoni, diabetes, stress och låg fysisk aktivitet. För personen som insjuknar i en hjärtinfarkt kan upplevelsen innebära en kris och sjuksköterskan har en central roll som rådgivare och vägledare för patienter under deras sjukhusvistelse och i eftervården.Syfte med denna litteratursammanställning var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som kan stödja patienter med ACS.Studien utgörs av en systematisk litteraturssammanställning och resulterade i sex kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga artiklar.Resultatet belyser två teman som betydelsefulla omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan stödja patienter med vid ACS. Dessa teman presenteras som information/utbildning och skapande av relationen mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskans kompetens och professionalitet samt förmågan att möta patienten på ett bekräftande sätt leder till trygg relation mellan sjuksköterska och patient. En god relationen och information förefaller påverka patienten till att förstå och förbättra sin hälsa. Det är viktigt att få tid till att etablera en relation med patienten. Inom området bemötande och kommunikation ses flera framtida forskningsfrågor. / Acute coronary syndrome (ACS) is used to describe conditions that causes lack of oxygen to the heartmuscle due to a stenosis in the coronary arteries. The death rate in coronary heart disease is 42% in Sweden in both females and males and is the most common course of death. Risk factors are gender, age and heredity as well as lifestyle factors as smoking, hyperlipidemia, hypertonia, diabetes, stress and low fysical activity. The person that experience a heart failure might get into a crisis and nurses has an important role as a guide and councillor during the stay in hospital and in the aftercare.The aim of this systematic litterature review was to describe nursing interventions to support the patients with ACS. The study includes six qualitative and five quantitative articles. The result highlights two themes as important nursing interventions to support patients with ACS. These themes are presented as information/education and the establishment of a nurse-patient relation. The nurse’s competence and professionality and her capacity to confirm the patient leads to a confident relation between the nurse and the patient. A good relation and information seems to affect the patients understanding of, and improving of his/hers health. It seems to be of importance to obtain time to enable the possibility to establish the relation with the patient. In the domain of how the patient is approached and communicated with, future research is recommended.

Bakgrund: Ätstörningar är en samling diagnoser som skapar stort lidande hos de drabbade. De ätstörningar som finns är Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, hetsätningsstörning, Pica, Rumination syndrom och undvikande/restriktiv ätstörning.År 2019 hade 14 miljoner personer en ätstörning i världen, däremot finns ett stort mörkertal. För en del drabbade kan ätstörningen bli livshotande och vid behandling ska människans olika aspekter beaktas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid vård av vuxna patienter med en ätstörning inom slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline på artiklar publicerade mellan år 2013 och 2023. Totalt tio resultatartiklar analyserades. Resultat: Ett centralt resultat i litteraturöversikten var att bygga en vårdrelation. Sjuksköterskorna bygga en vårdrelation genom verbal kommunikation, lyssna på patienterna samt att vara närvarande. Genom att se patienten som en hel människa var det enklare att bygga envårdrelation med patienterna. Sjuksköterskorna gav stöd till patienterna. Saker sjuksköterskorna gjorde för att stödja patienterna var att uppmuntra patienterna, att skapa strategier för självhjälp, att främja fysisk hälsa, att ge patienterna tid samt att involvera anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskor behöver anpassa vården efter patientens behov och önskningar, det sker genom att arbeta personcentrerat. Genom att involvera, individualisera, motivera och stödja patienter kan vården effektiviseras. / Background: Eating disorders is a collection of diagnoses that cause a lot of sufferingfor the affected person. The eating disorders that exist are Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, Binge eating disorder, Rumination syndrome and avoidant/restrictive eating disorder. In 2019, the incidence of an eating disorder was estimated at 14 million cases worldwide, however, there is a large number of unrecorded cases regarding the prevalence of eating disorders. For some affected, the eating disorder can be life-threatening and in treatment, the different aspects of the human being must be taken into account. Aim: To describe the nurse´s nursing interventions in care of adult patients with an eating disorder in inpatient care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. The search was conducted in the CINAHL and Medline databases for articles published between 2013 and 2023. A total off ten result articles were analyzed. Result: A central finding in the literature review was to bulid a care relationships. The nurses build a care relationship through verbal communication, listen to the patient and to be present. By seeing the patient as a whole person, it was easier to establish a care relationships with the patients. Things nurses did to support patients were to encourage patients, creating self-help strategies, promote physical health, give patients time and involve relatives. Conclusion: Nurses need to adapt care to the patient's needs and desires by working in a person-centered way. By involving, individualizing, motivating and supporting patients, care can be made more effective.

Bakgrund Sömnkvalitet är betydande för livskvalitet. Sömnbrist leder till att kroppen inte fungerar optimalt. Äldre personer som bor på särskilt boende riskerar att utsättas för försämrad sömnkvalitet. Ofta behandlas sömnsvårigheter med sömnläkemedel, vilket kan skapa negativa biverkningar. Omvårdnadens centrala mål är hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan ansvar för bedömning av omvårdnadsåtgärder. Att identifiera samt utveckla individuella och förebyggande icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder är viktigt för att skapa förutsättningar att förbättra sömnkvaliteten hos äldre. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnkvalitet hos äldre på särskilt boende. Metod Denna litteraturöversikt utfördes med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturstudier baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat Litteraturöversiktens resultat visar att främjande omvårdnadsåtgärder som fysisk aktivitet, socialt samspel, minskade depressiva symtom samt sensorisk stimuli har positiva effekter på äldres sömnkvalitet. Sjuksköterskan är viktig när det gäller att ge handledning och stöd i det sömnfrämjande arbetet. Slutsats Omvårdnadsåtgärder som identifierades och som visade sig kunna förbättra sömnkvalitet är fysisk aktivitet, socialt samspel, sensorisk stimuli samt åtgärder för att minska depressiva symtom. Sjuksköterskan har ett ansvar att handleda i team samt ge stöd utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background Quality of sleep is significant for quality of life. With lack of sleep, the body does not function optimally. Older people living in nursing homes are exposed to impaired sleepquality. Often, insomnia is treated with sleep medications, which can contribute to negative side effects. The central goals of nursing are health, well-being, and quality of life. The nurse is responsible for the assessment of nursing interventions. To identify and develop individual and preventive non pharmacological nursing interventions to create conditions to improve the quality of sleep in the elderly are important. Aim The aim of the literature review was to describe nursing interventions that promote sleepquality in elderly people living in nursing homes. Method This literature reviews were conducted with elements of the methodology used in systematic literature reviews based on 15 original scientific articles from the databases CINAHL and PubMed. Results The results of this literature review show that promoting nursing interventions such as physical activity, social interaction, reduced depressive symptoms and sensory stimuli have positive effects on the sleep quality of the elderly. The nurse is important when it comes to providing guidance and support in the sleep promotion work. Conclusions Nursing interventions that were identified and that were shown to improve sleep qualityare physical activity, social interaction, sensory stimuli as well as measures to reduce depressive symptoms. The nurse has a responsibility to supervise in teams and provide support based on a person-centered approach.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är infektioner som uppträder i sårområdet inom 30 dagar efter ett kirurgiskt ingrepp. Infektioner i postoperativa sår är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna. När mikroorganismer hamnar i såret startar en inflammationsprocess och skapar en infektion i såret. Postoperativa sårinfektioner innebär ett stort lidande för patienten, dessvärre minskar inte postoperativa sårinfektioner i önskad takt. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan kan arbeta med förebyggande omvårdnadsinsatser i relation till postoperativa sårinfektioner. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserat på tio resultatartiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultatartiklarna analyserades och sammanfattades till tre kategorier och fem underkategorier. Resultat: Resultatet belyser följande omvårdnadsinsatser: (1) Att följa riktlinjer, (2) Att implementera åtgärdspaket och (3) Att involvera patienten. Sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer påverkades av barriärer och facilitatorer. Åtgärdspaket var en effektiv omvårdnadsinsats. En involverad patient kunde bidra positivt till det förebyggande arbetet. Konklusion: Det finns ett behov av förbättringsarbete och vidare forskning kring hur sjuksköterskan kan arbeta med förebyggande omvårdnadsinsatser i relation till postoperativa sårinfektioner. / Background: Surgical site infections (SSI) are infections that occur within 30 days after surgery. SSIs are one of the most common health care- associated infection. When microorganisms end up in the wound an inflammatory process starts and creates an infection in the wound. SSIs lead to suffering in patients, unfortunately the incidence of SSIs is not decreasing in a desired rate. Aim: To highlight how nurses can work with preventative nursing interventions in relation to surgical site infections. Method: The study was conducted as a general literature study based on the result from ten articles with qualitative, quantitative and mixed methods. The results from the articles were analyzed and summarized into three categories and five subcategories. Results: The result highlights the following nursing interventions: (1) to follow clinical practice guidelines, (2) to implement care bundles and (3) to involve patients. Nurses’ compliance to guidelines was affected by barriers and facilitators. The care bundle implementation was a successful nursing intervention. Involving the patient could contribute to nurse’s preventative work against surgical site infections. Conclusion: There is a need for further quality improvement and research to how nurse’s work with preventative nursing interventions in relation to SSIs.

The aim of this literature search was to explore the prevalence of obstetric violence and identify nursing interventions that could potentially prevent the mistreatment of pregnant women in the United States healthcare system. Background: The topics of obstetric violence and healthcare disparities have been gaining awareness. Other countries have a larger body of research for obstetric violence compared to the U.S. Methods: CINAHL Plus with Full Text and MEDLINE databases were utilized. Global perspectives were considered in conjunction with the U.S. and specifically Florida. Healthcare disparities in obstetric care were identified, based on race, ethnicity, socioeconomic status, sexuality, disability, weight, and age. Results: There were seven studies related to obstetric violence in U.S. healthcare facilities, none in Florida. These studies found there was obstetric violence in U.S. healthcare facilities, however, it was inconclusive to the degree and rate of mistreatment as well as the effectiveness of any stated prevention strategies. The quality of the reporting limited the generalizability and rate of mistreatment. Discussion: Nursing interventions to obstetric violence were readiness to learn, shared decision-making, empathy, and self-reflection. Nurses can implement these interventions to improve the quality of patient care and prevent violence within the healthcare setting.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn för neurologiska sjukdomar som ger kognitiv svikt och påverkar framförallt minnet. Äldre personer och kvinnor löper störst risk att drabbas av demenssjukdom. Demenssjukdomarna kan i dagsläget inte botas utan endast symtomlindras. Bästa icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att lindra symtom är användandet av musik som också är biverkning- och komplikationsfri. Därför var syftet med litteraturöversikten att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att använda musik som omvårdnadsåtgärd för personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och Medline. Analysen är genomförd utifrån Fribergs femsteganalys. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån kvalitetgranskningsprotokoll för kvalitativa artiklar framtaget av Avdelningen för omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Analysprocessen resulterade i två huvudkategorier; musikens inverkan på individen och musikens inverkan på mänsklig interaktion inom omvårdnadssammanhang. Resultatet visade att omvårdnadspersonal bekräftar att personer med demenssjukdom visar medvetenhet och ökat engagemang när musik används som omvårdnadsåtgärd. Enligt omvårdnadspersonal har musik visat sig påverka både personen med demens och omvårdnadspersonal. Musiken har en stor inverkan på kommunikationsförmåga hos personen med demens och skapar en positiv vårdmiljö vilket underlättar omvårdnadsarbetet. Slutsats: Omvårdnadspersonalens erfarenheter visar att musik som omvårdnadsåtgärd har förmåga att väcka känslor, minne och positivt inverka på mellanmänsklig kommunikation. / Background: Dementia is an umbrella term for neurological diseases that cause cognitive impairment and primarily affect memory. Older people and women are most at risk of developing dementia. There is currently no cure for dementia, only relief of symptoms. One alternative non-pharmacological nursing measure to relieve symptoms is the use of music. This does not result in any severe medical side effects or complications. Therefore, the aim of the literature review was to describe the nursing staff's experiences of using music as a nursing intervention for people with dementia in nursing homes. Method: The literature review is based on 11 qualitative scientific articles from the databases CINAHL and Medline. The analysis is based on Friberg's five-step analysis. The articles are quality reviewed based on the quality review protocol for qualitative articles developed by the Department of Nursing at the School of Health and Welfare, Jönköping University. Results: The analysis process resulted in two main categories; the impact of music on the individual and the impact of music on human interaction in nursing contexts. The results showed that people with dementia show awareness and increased engagement when music is used as a nursing intervention. Music has been shown to influence the emotions of both the person with dementia and the caregiver. Music has a great impact on the communication skills of the person with dementia and creates a positive care environment which facilitates nursing work. Conclusion: The nursing staff´s experiences show that music as a nursing intervention has the ability to awaken emotions, memory and positively influence interpersonal communication.

Bakgrund: Majoriteten patienter upplever oro i samband med operation. Oro beror på olika bakomliggande faktorer och är oftast lättare att identifiera än att lindra, då alla patienter är olika och har individuella behov. Det ingår i anestesisjuksköterskors ansvar att identifiera samt lindra oro hos patienter, då det kan orsaka ett psykiskt lidande. Därför är det väsentligt att anestesisjuksköterskor har vetskap om olika omvårdnadsåtgärder som finns för att lindra oro hos patienter. Syfte: Att kartlägga omvårdnadsåtgärder som används för att lindra patienters upplevelse av oro perioperativt. Metod: Integrativ litteraturöversikt med 22 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultat: I resultatet beskrevs två teman, betydelsen av kommunikation och alternativa behandlingsmetoder, vilka beskrevs i sammanlagt fyra subteman, att interagera med patienter, att samverka med teamet, att använda kognitiva- och fysiska behandlingsalternativ. Slutsats: Examensarbetet kartlägger, samt ökar kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att lindra patienters oro i samband med operation. / Background: The majority of patients experience anxiety associated with surgery. Anxiety depends on various underlying factors and is usually easier to identify than to relieve, as all patients are different and have individual needs. The responsibility of anaesthesia nurses includes to identify and alleviate anxiety in patients, as it can cause psychological distress. Therefore, it is essential that anaesteshia nurses have knowledge of various nursing interventions that exist to alleviate anxiety in patients. Purpose: To map nursing interventions that are used to alleviate patients’ experience of anxiety perioperatively. Method: Integrative literature review with 22 scientific articles that were analysed. Result: The results were described in two themes, the importance of communication and alternative treatment methods, which were described in a total of four subthemes, interacting with patients, collaborating with the team, using cognitive- and physical treatment alternatives. Conclusion: The thesis maps and increases knowledge about which nursing measures are used to alleviate patients' anxiety in connection with surgery.

Bakgrund Oro och ångest är vanligt förekommande inför operation. Patienters upplevelse är individuell där preoperativ oro och ångest kan grunda sig i olika faktorer. Preoperativ oro och ångest kan leda till konsekvenser för hela det perioperativa vårdförloppet. Preoperativt förbereds patienter med nödvändiga förberedelser utifrån operationens art samt patienters individuella behov. Sjuksköterskor har i den preoperativa fasen en central roll i att bemöta och uppmärksamma patienters oro och ångest för att tillämpa adekvata omvårdnadsåtgärder. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa oro och ångest. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturöversikter. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för urval av artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Nilssons granskningsmall. Analysen utfördes utifrån Fribergs analysmodell. Resultatet grundar sig på 17 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2014–2024. Resultat Huvudkategorierna sjuksköterskors åtgärder och terapier identifierades i resultatet. Resultatet delades upp i följande underkategorier; patientutbildning, samtal med patient, avslappning, massage, musik samt aromaterapi. Slutsats Resultatet visar att det finns olika typer av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan lindra preoperativ oro och ångest. Genom att uppmärksamma och tillämpa relevanta omvårdnadsåtgärder kan patienters oro och ångest i den preoperativa fasen lindras. / Background Anxiety is common before surgery. The patient’s experience is individual and various factors can be the basis for preoperative anxiety. Preoperative anxiety can lead to consequences for the entire perioperative care process. Preoperatively, the patient is prepared with necessary preparations, which are determined based on type of surgery and the patient’s individual needs. In the preoperative phase, nurses have a central role in meeting and paying attention to the patient’s individual needs in order to relieve anxiety with the help of nursing interventions. Aim The aim was to describe nurses’ nursing interventions to relieve patients preoperative anxiety. Method The thesis has been carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic literature review. The databases CINAHL and PubMed were used for selection of articles. The articles were quality reviewed based on Nilsson’s review template. The analysis was conducted based on Friberg’s analysis model. The result is based on 17 scientific articles published between the years 2014–2024. Results The main categories nurses nursing interventions and therapies were identified with the subcategories of patient education, conversation with patient, relaxation, massage, music and aromatherapy. Conclusions The results shows that there are different types of non-pharmacological nursing interventions that can relieve preoperative anxiety. By paying attention and implementing relevant nursing interventions, the patient’s preoperative anxiety can be relieved.