Bakgrund: Forskning tyder på att preoperativ ångest utgör ett vanligt förekommande problem hos patienter som skall genomgå kirurgi. Flera studier visade att den kan leda till olika postoperativa komplikationer. Det är sjuksköterskans ansvar att både identifiera och åtgärda ångest inför ett kirurgiskt ingrepp. Syfte: Att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner finns för att minska preoperativ ångest hos vuxna patienter. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt som genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning. Litteraturöversikten bygger på tolv kvantitativa studier publicerade mellan 01/2007 och 09/2017. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Denna litteraturöversikt tyder på att det finns flera, olika interventioner som kan användas som komplement till farmakologisk behandling för att effektivt minska preoperativ ångest hos vuxna patienter. Ångest i den preoperativa fasen kan lindras om patienten får en utökad, individuell anpassad information. Ångest kan också minskas om patienten får ett känslomässigt stöd eller hjälp med att finna tröst i andlighet/religion. Litteraturöversiktens resultat tyder dessutom på att ångestnivå kan sänkas med hjälp av en lugn musik, naturljud eller vägledd dagdröm. Det framkom även att den preoperativa ångesten kan minskas genom avslappningsövningar, aromaterapi, akupunktur och zonterapi. Endast en fotografisk utställning har inte visats vara effektiv för att minska ångest i det preoperativa skedet. Diskussion: Resultatet av litteraturöversikten har diskuterats i relation till sjuksköterskans ansvarsområde. Resultatdiskussionen koncentreras kring praktiska frågor gällande implementering av de icke-farmakologiska metoderna i vården. Jean Watsons teori om mänsklig omsorg utgjorde översiktens teoretiska referensram som hjälpte författaren i resultatdiskussionen. / Background: Research indicates that preoperative anxiety is a widespread problem among patients undergoing surgery. It has been shown in several studies that preoperative anxiety may lead to different postoperative complications. It is the nurse's responsibility to identify and to reduce patients' anxiety. Aim: To describe which non-pharmacological interventions are available to reduce preoperative anxiety in adult patients. Method: The study was designed as a literature review performed according to the Fribergs method. This literature review is based on twelve quantitative articles published between 01/2007 and 09/2017. The search for the articles was conducted in CINAHL Complete database and PubMed database. Results: The result of this review indicates that there are several, different interventions that may be used in addition to pharmacological treatment in order to effectively reduce preoperative anxiety in adult patients. Anxiety in the preoperative phase can be alleviated by providing the patient with information tailored to the individual's needs. Anxiety can also be reduced by providing emotional support or by helping the patient to find comfort in spirituality/religion. The result of this review indicates moreover that the level of anxious can be minimized by listening to soothing music, nature sounds or guided imagery. Relaxation exercises, aromatherapy, acupuncture and reflexology were also found to reduce preoperative anxiety. Only the photographic display was not found to be effective in reducing anxiety in the preoperative phase. Discussion: The result of this review was discussed in relation to the nurse's responsibilities. The discussion of the results was focused on the practical issues about implementation of the non-pharmacological methods in the clinical practice. Jean Watson's Theory of Human Caring was used as a theoretical framework that helped the author in results analysis.

ABSTRACT This thesis represents a two phase, qualitative study using both Expert Review Panel and Delphi Panel research methods. The two research questions guiding this study were: 1) Phase I: What does culturally safe nursing practice mean, and how do we know when it is being practiced; and 2) Phase II: Can proposed culturally safe nursing practices be coded through use of International Classification for Nursing Practice (ICNP®) and/or Nursing Intervention Classification (NIC)? Originating from the field of nursing in New Zealand, there is interest in adopting cultural safety in Canada to support culturally safe nursing care for Canada’s Indigenous people (Canadian Nurses Association, 2009). A synthesis of the literature was conducted in Phase I of this study revealing six hallmarks of culturally safe nursing care. Those are: 1) Creating trust; 2) Relinquishing power over relationships; 3) Approaching people with respect; 4) Seeking permission; 5) Listening with your heart and ears; and 6) Attending to those who’s beliefs and practices differ. Representing culturally safe care of an Indigenous elder, a case scenario, developed by the principle investigator (PI), was presented to cultural safety experts (n=3) participating on an Expert Review Panel (ERP). The results of ERP showed that all six culturally safe nursing practices were represented in the case scenario. Validating that culturally safe nursing practices could be succinctly defined contributes to new knowledge, and most importantly informs nurses how to practice in a culturally safe nursing way. The purpose of using a Delphi panel method in Phase II was to see if culturally safe nursing practices in the case scenario could be represented in the ICNP® and NIC nursing languages by experts in those particular languages. To explore this two groups of subject matter experts in ICNP® (n=3) and NIC (n = 3) were invited to participate in separate Delphi panels. Overall, the Phase II Delphi panel results reflected the divergent way ICNP® and NIC are structured, in that terms alone do not provide enough contextual meaning to support clinical practice. The results of the ICNP® Delphi Panel showed that one ICNP® nursing intervention could represent culturally safe nursing care: Establishing Trust. Otherwise, the abstract composition of ICNP® terms affected the study results. The NIC Delphi panel results reflect the content and structure of NIC, and as such the experts identified the following four NIC nursing interventions that reflect culturally safe nursing care, they are: 1) Culture Brokerage, 2) Complex Relationship Building, 3) Emotional Support, and 4) Active Listening. Succinctly defining what nurses do is important; therefore, nursing languages need to be unambiguous, contextual so they are accurately and consistently documented. Validating culturally safe nursing practices exist—and further ensuring they are represented in standardized nursing languages and terminology sets and thus coded for use in an electronic health record (EHR)—ensures that culturally safe nursing care data is captured in the EHR. / Graduate

Bakgrund: Pupillövervakning är en del i den neurologiska bedömningen med hög relevans för neurokirurgiska intensivvårdspatienter. Den finns även beskriven som del i smärt- och sederingsövervakning. Syfte: Att undersöka hur specialistsjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård använder sig av pupillövervakning i sitt arbete. Metod: Studien utfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex sjuksköterskor verksamma inom neurokirurgisk intensivvård intervjuades. Materialet analyserades och presenterades i form av teman och kategorier. Resultat: De två teman som framkom var Att följa förlopp och Att utvärdera tillförlitlighet. Att följa förlopp innebar att pupillövervakningen beskrevs som en del i att följa patientens status och för att vidta, avvakta med och utvärdera omvårdnadsinterventioner. Dokumentering och rapportering av pupillövervakningen visade sig ha stor betydelse för att följa patientens förlopp. I temat Att utvärdera tillförlitlighet framkom att sjuksköterskorna, med hjälp av pupillövervakning, beskrevs skilja faktiska förändringar i patientens status mot felvärden på grund av tekniska problem, men även för att kontrollera om en känsla hos sjuksköterskan överensstämde med verkligheten. Slutsats: Vårt resultat har visat att specialistsjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård använder pupillövervakning inte bara för att följa patienters status och för att utvärdera interventioner utan även för att utvärdera tekniken och känslans tillförlitlighet. / Background: Pupil monitoring is part of the neurological assessment of high relevance to the neurosurgical intensive care patients. It is also described as part of pain and sedation monitoring. Objective: To investigate how specialist nurses in neurosurgical intensive care use pupil monitoring in their work. Method: The study was conducted as a semi-structured interview study. Six nurses working in neurosurgical intensive care were interviewed. The material was analyzed and presented in terms of themes and categories. Results: The two themes that emerged were To follow the course and To evaluate reliability. To follow the course meant that the pupil monitoring was described as part of monitoring and evaluating patient status and to take, defer, and evaluate nursing interventions. Documentation and reporting of pupil monitoring proved to be very important to follow patients' progress. The theme To evaluate the reliability revealed that nurses, with the help of pupil supervision, was described to distinguish actual changes in patient status to error values because of technical problems, but also to verify whether a sense of the nurse were in line with reality. Conclusion: Our results have shown that specialist nurses in neurosurgical intensive care use pupil monitoring not only to monitor patients' status and to evaluate interventions but also to evaluate the technology and reliability of emotional influence.

Sammanfattning   Bakgrund: I Sverige lever idag 130 000 - 150 000 personer med demenssjukdom och varje år insjuknar ytterligare cirka 25 000 personer. Personer med demenssjukdom har en ökad risk att utveckla malnutrition. Genom olika nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder går detta att förebygga.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder för personer med demenssjukdom.  Metod: Studien var en litteraturöversikt med en kvalitativ design där 13 artiklar inkluderades i resultatet. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Fribergs femstegsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman; främja ett ökat födointag och organisatoriska aspekter. Resultatet visade att omvårdnadspersonalen hade erfarenheter av att en personcentrerad vård främjar ett födointag likaså en hemlik måltidsmiljö, konsistensanpassad kost, lugn och rogivande musik samt närvaro av omvårdnadspersonal i samband med måltiden. Resultatet visade även att organisatoriska aspekter hade betydelse för att kunna genomföra nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder.  Slutsats: Det finns både enkla och kostnadseffektiva nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder som kan öka födointaget hos personer med demenssjukdom. Dock behövs det ökad kunskap hos omvårdnadspersonalen för att dessa ska kunna användas samt ytterligare forskning inom området. / Summary   Background: As of today there are 130,000 – 150,000 people living with dementia in Sweden, with an additional 25,000 falling ill each year. People with dementia have an increased risk of developing malnutrition. This can be prevented through nutrition-supportive nursing interventions. Aim: To describe nursing staff´s experiences of nutrition-supported nursing interventions for people with dementia. Method: The study was a litterature review using a qualitative design where 13 articles were used for the result. The data analysis was carried out in accordance with Friberg’s five-step analysis. Results: The analysis identified two themes; promotion of increased food intake and organizational aspects. Results showed that the nursing staff experienced that a person-centered perspective, a homelike meal time environment, a consistency-adapted diet, calm, soothing music and presence of nursing staff during mealtime all promoted food intake. Organizational aspects were also important for being able to implement nutrition-supportive nursing interventions. Conclusion: There are simple and cost-effective nutrition-supporting nursing interventions which can increase food intake in people with dementia. However, increased knowledge is needed by nursing staff in order to be utilised as is further research.

Bakgrund: Sömnens fysiologi, stadier och struktur förändras i och med åldrandet. Dålig sömn påverkar flera organsystem och hormonutsöndring negativt. Långvarig sömnbrist kan leda till flera sjukdomstillstånd. Den allvarligaste sömnbristen är insomnia och många äldre lever med dess konsekvenser. Beroendeframkallande sedativa läkemedel skrivs ut som lösning på problemet, men detta ger oönskade biverkningar och inskränkningar på vardagligt liv med försämrad livskvalitet, som följd.   Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar god sömn hos äldre.   Metod: En icke systematisk litteraturöversikt, byggd på 17 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design, valdes. Artiklarna söktes i CINAHL, PubMed samt via manuell sökning. Dessa granskades vad avser vetenskaplig kvalitet. Resultatet har sedan utarbetats genom en integrerad analys.    Resultat: Studien visar att det finns god evidens för att omvårdnadsåtgärder såsom; ljusterapi, massage, yoga, oljor, te, mindfulness, Tai Chi, kognitiv beteendeterapi, narrativ omvårdnadsåtgärd och musik, kan förbättra äldres sömn signifikant. Dessa åtgärder är många gånger mer kostnadseffektiva och ger mindre biverkningar än traditionell läkemedelsbehandling.   Slutsats: Icke farmakologiska åtgärder i främjandet av sömn hos äldre är att föredra då det ger mindre biverkningar samt minskar kostnader för individ och samhälle. Bästa effekt av denna behandling nås genom användandet av personcentrerad omvårdnad där individens önskningar och behov sätts i fokus. Sjuksköterskans uppgift är att genuint engagera sig, ta initiativ och att tillsammans med patienten våga prova alternativa metoder för att avhjälpa sömnproblem hos de äldre.

Bakgrund: Psykisk ohälsa och depression ökar bland den äldre befolkningen. Detta ökar risken för försämrad fysisk hälsa samt förtida död. Sjuksköterskans bemötande och omvårdnad är ofta avgörande för välbefinnandet hos äldre med depressiva symtom eller depression. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder till äldre med depressiva symtom eller depression. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes där tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i en innehållsanalys. Resultat: Presenteras under tre huvudkategorier; Sjuksköterskors kunskapsnivå: Sjuksköterskor anser att äldre patienter som lider av depressiva symtom eller depression utsätts för stort lidande på grund av sjuksköterskornas bristande utbildning; Omvårdnadsåtgärder: Sjuksköterkor anser att omvårdnadsåtgärder bör prioriteras högre än farmakologiska åtgärder, främst i de fall där patientens vardagliga behov inte uppfylls; Brister i omvårdnaden: Sjuksköterskor upplever brist på resurser såsom tid och personal. Konklusion/Implikation: Utbildning för sjuksköterskor, inom depression hos äldre bör utvecklas och erbjudas, både i grundutbildningen och inom praktisk vårdverksamhet där även tydligare riktlinjer behövs. / Background: Mental illness and depression are increasing among the elderly population. This increases the risk of deteriorating physical health and premature death. The nurse's treatment and care are often crucial for the well-being of the elderly with depressive symptoms or depression. Aim: To describe nurses' experiences of nursing care for the elderly with depressive symptoms or depression. Method: A general literature study was done where ten scientific articles were analyzed and compiled in a content analysis. Result: Presented under three main categories; Nurses 'level of knowledge: Nurses believe that elderly patients suffering from depressive symptoms or depression are exposed to great suffering due to the nurses' lack of education; Nursing interventions: Nurses believes that nursing interventions should be given higher priority than pharmacological interventions, especially in cases where the patient's everyday needs are not fulfilled; Deficiencies in nursing: Nurses experience a lack of resources such as time and personnel. Conclusion/Implication: Education for nurses, in depression among elderly should be developed and offered, both in basic education and in practical care activities where even clearer guidelines are needed.

Bakgrund: Flebit och tromboflebit har visat sig vara vanligt förekommande kärlkomplikationer av en perifer venkateter (PVK). Flebit beskrivs som en lokal inflammation av kärlväggen, som kan ha förekomst av trombosbildning och kallas då tromboflebit. Att etablera och upprätthålla en PVK är en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och god kunskap om förebyggande omvårdnadsåtgärder för flebit/tromboflebit anses nödvändigt. Ett välfungerande kvalitetsarbete beskrivs som viktigt då flebit/tromboflebit leder till ökad kostnad för vården, förlängd vårdtid samt ett lidande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som har visat sig minska risken för flebit/tromboflebit vid insättande samt användning av perifer venkateter, hos vuxna patienter som vårdas på sjukhus. Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på en syntes av artiklar med kvantitativ ansats och experimentell design. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databasen MEDLINE. Totalt inkluderades 13 artiklar, publicerade år 2012–2020, för kvalitetsgranskning, vilket genomfördes utifrån Joanna Briggs “Checklist for Randomized Controlled Trials”. Huvudresultat: De två artiklarna som berörde omvårdnadsåtgärder vid insättande av PVK visade inte på någon effekt av interventionerna. Samtliga tretton artiklar berörde användning av PVK, varav sex artiklar visade statistisk signifikans i sina resultat gällande att injektionslås, filter för injektion/infusion och hudbehandlingar har positiva effekter för att förebygga flebit/tromboflebit. Slutsats: Injektionslås, filter för injektion/infusion samt hudbehandlingar visade sig minska risken för flebit/tromboflebit vid användning av PVK, men används inte inom svensk hälso- och sjukvård. Det ses en brist i kvantitativa studier med experimentell design och systematiska litteraturstudier med metaanalys som sammanställer preventiva omvårdnadsåtgärder specifikt för flebit/tromboflebit. Därför rekommenderas vidare forskning för att implementera ett bredare spektrum inom detta område med avseende att öka patientens komfort. / Background: Phlebitis and thrombophlebitis are common vascular complications of a peripheral venous catheter (PVC). Phlebitis is described as a local inflammation of the vascular wall, which could have occurrence of thrombosis and is then called thrombophlebitis. Establishing and maintaining a PVC is a common work task for the nurse anesthetist and good knowledge of preventive care for phlebitis/thrombophlebitis is considered necessary. A well-functioning quality work was described as important due to that phlebitis/thrombophlebitis lead to an increased cost of care, extended care time and suffering for the patient. Aim: The aim was to describe which nursing interventions have been shown to reduce the risk of phlebitis/thrombophlebitis at insertion and use of peripheral venous catheter, in adult patients being hospitalized. Method: Systematic literature review based on a synthesis of articles with quantitative approach and experimental design. Search for scientific articles was made in the MEDLINE database. A total of 13 articles, published in 2012–2020, were included for quality review, which was based on Joanna Briggs” Checklist for Randomized Controlled Trials”. Main result: The two articles which concerned insertion of PVC showed no significant results. All thirteen articles concerned use of PVC, of which six articles showed statistical significance in their results that injection locks, filters for injection/infusion and skin treatments have positive effects on preventing phlebitis/thrombophlebitis. Conclusion: Injection locks, filters for injection/infusion and skin treatments have been found to reduce the risk for phlebitis/thrombophlebitis when using PVC, but it is not used in Swedish health care. There is a lack of quantitative studies with experimental design and systematic literature studies with meta-analysis that compile preventive nursing interventions specifically for phlebitis/thrombophlebitis. Therefore, further research is recommended to implement a broader spectrum in this area to increase patient comfort.

Bakgrund: Det finns rapporterad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som används vid flera olika hälsotillstånd, bland dessa ingår dels diabetes typ 2, dels övervikt. Det saknas ett aktuellt översiktsarbete om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att hjälpa en person som har både diabetes typ 2 och övervikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan genomför för överviktiga personer med diabetes typ 2 samt att beskriva effekterna av dessa åtgärder. Metod: Studien gjordes genom att 13 originalartiklar analyserades med inspiration av en deduktiv innehållsanalys. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna listades tillsammans med indelningen i kategorier och subkategorier. Resultat: Totalt identifierades fyra kategorier gällande sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder; Goda råd, Meningsfull återkoppling, Kulturstrategier och Samordning av omvårdnad. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna ledde ofta till viktminskning eller att diabetesvärden förbättrades. Slutsats: Data från 13 vetenskapliga originalartiklarna, analyserade med innehållsanalys och resulterade i fyra distinkta kategorier. Förklarade med hjälp av Fawcetts metabegrepp kring omvårdnadsåtgärder, ledde kategorierna till ny kunskap om att när kombinerade omvårdnadsåtgärder fokuseras på övervikt och diabetes typ 2 är den positiva effekten tydligt märkbar. Klinisk betydelse: Det är av vikt att sjuksköterskan fokuserar på omvårdnad kring sviktande hälsotillstånd såsom övervikt kombinerat med diabetes typ 2. Eftersom sjuksköterskans engagemang är av stor vikt för vården av patienter med denna typ av hälsotillstånd, är det betydelsefullt att undervisning kring dessa hälsotillstånd bör betonas i sjuksköterskeutbildningen. / Background: There is knowledge up to date on which nursing interventions are used in a variety of conditions, including nursing interventions for treating type 2 diabetes and obesity. There is, however, no knowledge up to date in form of a review about the nursing interventions used in treating a person suffering from both type 2 and obesity. Aim: The purpose of this study was to describe nursing interventions that the nurse carries out aiming at overweight people with type 2 diabetes and to describe the effects of these interventions. Method: This study involved 13 original works analyzed with inspiration of a deductive content analysis. The effects of nursing measures were listed along with the categories and subcategories. Result: A total of four categories regarding nursing interventions were identified; Good advice, Meaningful feedback, Cultural strategies and Coordination of care. The effects of nursing interventions often led to weight loss or diabetes values improving Conclusion: Data from 13 scientific studies, analyzed with content analysis, resulted in four distinct categories. When explained with the help of Fawcett’s meta concepts related to nursing interventions, these categories led to new knowledge that when combined nursing interventions focus on obesity and type 2 diabetes, the positive effect is clearly noticeable. Clinical significance: It is important that the nurse focuses on nursing care around the fragile state of health such as obesity coupled with type 2 diabetes. Since the nurse's commitment is of great importance for the care of patients with this type of medical condition, it is important that teaching on these conditions should be emphasized in the nursing education.

Sömn är livsviktigt för att bibehålla hälsa och livskvalitet och innebär en period av återuppbyggnad samt återhämtning. Sömnens struktur förändras med stigande ålder, med en ökad fragmentering och mindre djupsömn. Äldre personer på särskilt boende (SÄBO) upplever en rad sömnstörningar med dagtrötthet och håglöshet som följd. Dessa sömnstörningar lindras i nuläget främst med sömninducerande- och lugnande läkemedel vilket leder till biverkningar och i förlängningen ytterligare sömnstörningar och försämrad livskvalitet. Äldre personer på SÄBO, vilka ofta lider av multisjuklighet och funktionsnedsättningar, har omfattande omvårdnadsbehov vilket kräver att sjuksköterskan har olika icke-farmakologiska åtgärder att tillgå för att främja sömnen hos dessa personer. / Sleep is essential to maintain health and quality of life, and involves a period of recovery. The architecture of sleep evolves with age, with increased fragmentation and less deep sleep as a result. Older persons living in residential facilities experience a range of sleep disorders, which results in daytime sleepiness and dysfunction. These sleep disorders are primarily treated with sleep inducing and sedative drugs, which results in side effects and may lead to further sleep disorders and a deterioration of quality of life. Older persons at SÄBO, who often suffer from comorbidities and disabilities, have extensive care needs, which require the registered nurse to have access to a range of non-pharmacological interventions to utilise, in order to promote sleep in these persons.

Bakgrund Studier visar att det är vanligt att barn känner rädsla oro och ångest inför en operation. Att ha ont i magen och inte kunna sova några dagar innan operation är vanligt bland barn. Många sjuksköterskor möter dagligen barn i sitt yrke och ibland kan det vara en utmaning att tillgodose barns behov av trygghet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan utföras i det preoperativa skedet för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn som är mellan 2–14 år. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baserades på fyra kvalitativa och 13 kvantitativa artiklar. Artiklarnas fynd delades in i olika kategorier utifrån likheter och skillnader för att kunna sammanställa resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier. Dessa är: Åldersanpassad information, distraktion och bemötande. Under huvudkategorier presenteras underkategorier: Skriftlig information, visuell information och spel, lek som distraktion, avledning som distraktion, sjuksköterskans förhållningssätt och föräldrars roll. Slutsats Sjuksköterskan kan utföra preoperativa omvårdnadsåtgärder för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn. Kommunikation är en viktig del i omvårdnaden. Barns rädsla, oro och ångest ökar om föräldrarna är oroliga. Att arbeta barncentrerat men även familjefokuserat är därför viktigt. / Background Studies show that it is common for children to feel fear, worry and anxiety before an operation. Having a stomach-ache and not being able to sleep a few days before surgery is common among children. Many nurses meet children daily in their profession and sometimes it can be a challenge to meet childrens need for security. Aim The purpose of this literature review was to chart nursing interventions that can be performed in the preoperative stage to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children aged 2–14 years. Method A structure literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result was based on 4 qualitative and 13 quantitative articles. The findings in the articles were then divided into different categories based on similarities and differences in order to compile the results. Results The results revealed three main categories. These are: Age-appropriate information, distraction and treatment. Under the main categories, subcategories are presented: Written information, visual information and games, play as a distraction, diversion as a distraction, the nurse's approach and the role of parents. Conclusions The nurse can perform preoperative nursing interventions to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children. Communication is an important part of nursing. Childrens fear, worry and anxiety increase if the parents are worried. Working childcentred and also family-focused is therefore important.