Dysfagi betyder svårt att svälja och innefattar många olika problem. Det kan vara svårigheter med att få födan att passera från munnen bakåt till svalget, att riskera att få ner mat och dryck i lungorna vilket ger lungkomplikationer. En känsla av att maten fastnar i bröstet men också ett hot om isolering. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens egna upplevelser av måltidssituationer, hur malnutrition kan förebyggas samt vilka omvårdnadsåtgärder som underlättar ätandet för patienter som i samband med en stroke drabbats av dysfagi. Artiklar har sökts i databaserna Blackwell Synergy, Swemed+, Elin@Dalarna och Medline. Manuellt har litteratur sökts på Ludvika Kommuns bibliotek och bland tidigare studielitteratur. Urvalet begränsades till att beröra patienter som fått dysfagi i samband med en stroke vidare skulle artiklarna ha en relevans till syfte och frågeställning. Till resultat delen har 12 artiklar använts. Munvård och konsistensanpassning av mat och dryck är omvårdnadsåtgärder som visat sig ge bra resultat vidare är det viktigt med lugn vid matbordet och att måltiden får ta den tid den tar. Att dricka en kopp kaffe kan ta en timme för en person med dysfagi. Nyttan av information och tips om olika knep, tekniska hjälpmedel och träning är inte att förringa.

<p>Sömnen är livsviktig för alla människor eftersom det är den tid då kroppen återhämtar sig och behovet av sömn blir därför speciellt viktigt vid sjukdom. Forskning har visat att sjukhusmiljön inte alltid är optimal för att främja sömn, något som vi själva också upplevt under kliniska studier. Syftet med studien var att klargöra vilken betydelse sömn har och hur sömnen kan förstås i relation till hälsa och välbefinnande för patienten i sjukhusmiljön. Studien är en begreppsanalys där sömn har sökts och analyserats i lexikon, vetenskapliga artiklar och facklitteratur. Resultatet visar att sömnen är den tid då kroppen samlar kraft och immunförsvaret byggs upp. För att patienten som sover på sjukhus ska få sitt sömnbehov tillfredsställt bör sjuksköterskan identifiera de hinder som finns. I den främmande sjuksalen kan bland annat ljus, ljud och temperatur inverka på sömnen och därför måste planering av omvårdnadsmiljön göras. Smärta påverkar sömnen negativt och adekvat smärtlindring måste erbjudas. Då varje individ är unik bör arbetet med individuella vårdplaner lyftas fram. Av resultatet framkommer att förståelsen för sömnens betydelse är viktig i sjuksköterskans omvårdnad.</p> / <p>Sleep is a vital function for all humans. The sleep helps our body to recover and therefore sleeping is extra important during illness. Former research has indicated that the hospital environment is not always optimal for promoting sleep. This is something that we have experienced during our clinical studies. The aim of the study was to examine the importance of sleep and investigate how sleep can be understood in relation to health and wellbeing for patients. The study was conducted as a concept investigation. The context of sleep was searched in dictionaries, scientific articles and technical literature. The result indicates that the body recovers during sleep and the immune system is being built up. For the patient to get a proper night sleep, the nurse needs to prevent and identify the obstacles for sleep. Factors like light, sound and temperature in the unfamiliar surroundings can have a negative effect on the patient’s sleep. Pain has a negative effect on sleep and therefore adequate pain relief must be provided. Considering the uniqueness of each individual, working with individual care plans should be paid more attention. The understanding of the significance of sleep is important for the nursing interventions.</p>

I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlägga registrerade omvårdnadsåtgärder relaterade till beteendemässiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvästra Sverige. Studien är en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mätdata inmatad i BPSD-registret, gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvårdnadsåtgärder. Studien innefattar registreringar på personer med demenssjukdom och beskrivs kvantitativt. Urvalet i studien är de registreringar där personerna erhållit omvårdnadsåtgärder för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens i de tre kommunerna mellan åren 2011-2014. Sammanlagt inkluderades 621 registreringar. Symtomen som visade sig vara mest frekventa vid skattningarna var agitation, irritabilitet samt motoriskt avvikande. De mest registrerade omvårdnadsåtgärderna vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens visade sig vara, lugn ljudmiljö, massage, fysisk aktivitet och musik. Det behövs mer kunskap om omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan underlätta symtomen och öka livskvalitén för personer med demenssjukdom. / About 150 000 people in Sweden are suffering from dementia. 90 percent of these experience behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD refers to symptoms such as delusions, hallucinations, agitation, depression, anxiety, euphoria, apathy, disinhibition, irritability, aberrant motor behavior, problem sleeping and problems with appetite. The goal of this study was to identify the registered nursing measures related to behavioral and psychological symptoms of dementia estimated in three municipalities in southwestern Sweden. The study is a descriptive retrospective registry study that looks at historical data in the BPSD registry with regard to behavioral and psychological symptoms of dementia and its nursing measures. The study is described quantitatively and includes registrations of people with dementia. The selected records in the study are those where  people received nursing interventions for behavioral and psychological symptoms of dementia in the three municipalities between the years 2011-2014. 621 registrations were included. The symptoms that turned out to be most frequent in the estimates were agitation, irritability, and aberrant motor behavior. Most registered nursing measures in behavioral and psychological symptoms of dementia included quiet environment, massage, physical activity and music. More knowledge is needed about the nursing interventions and how these can facilitate the symptoms and increase quality of life for people with dementia.

A primary function of the pediatric oncology nurse is to provide symptom management to children with cancer. Symptom management strategies have been published, but there is scarce literature examining neither the actual use of these nursing interventions, nor the effects of using these interventions on the nurses' perceived work environment. The purpose of this study was to examine the nursing interventions used in treating pediatric oncology patients' symptoms, as well as the emotional sequelae from providing this care. Phase One of this study examined the content validity of the newly developed Nurses Distress and Interventions for Symptoms Survey (NDISS) utilizing content experts. Phase Two of this study involved both the reliability testing of the NDISS by test-retest and served as a pilot for Phase Three. In Phase Three, a national sample of pediatric oncology nurses was surveyed about their patients' symptoms, the nurses' distress from the symptoms, the nursing interventions used to treat the symptoms, the perceived efficacy of the nursing interventions, and their job satisfaction. The response rate was 53%, and analysis of study hypotheses were evaluated using Pearson's correlation and multiple regression analyses. The main study variables were not related in the hypothesized direction; therefore four of the six hypotheses were not supported. However, quantity and perceived effectiveness of nursing interventions were both found to act as mediators in the study model, and as a result, these two hypotheses were retained. The results of the survey demonstrated a high frequency of distressing patient symptoms as perceived by nurses (mean 6, range 0-7); nurses rated their distress from these symptoms as moderate (mean 2.9, range 0-4); nurses used an average of 12.7 nursing interventions per symptom (range 0-38); nurses found the nursing interventions moderately effective (mean 2.5, range 0-4); and nurses had moderately high overall job satisfaction (mean 3.9, range 1-5). Although many of the hypotheses were not supported, interesting trends in the data were found. In addition, the findings provided elucidation of specific nursing interventions used by pediatric oncology nurses as well as a description of the effects of providing patients' symptom management, including nurses' distress, perceived effectiveness of nursing interventions, and job satisfaction.

Introduktion: Patienter kan drabbas av vårdskador i samband med positionering med operation. Det är operationssjuksköterskan som tillsammans med operationsteamet ansvarar för patientens positionering. Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor uppfattningar av vårdåtgärder som utförs i samband med positionering av patient i benstöd. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och datainsamlingsmetod var enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med tillhörande sex subkategorier. Den första kategorin visar att vårdåtgärder som operationssjuksköterskor utför i samband med positionering är anpassade efter patientens kroppsliga förutsättningar och behov. Den andra kategorin visar att operationssjuksköterskor tar ansvar för och kontrollerar att positioneringen utförs med bästa möjliga avlastning att tryck och sträckning undviks. Det framkommer vidare att riktlinjer fyller en viktig funktion för att tiden i benstöden inte skall överskridas. Det är viktigt att operationsteamet samarbetar för att söka lösningar som passar patienten. Slutsats: Denna studie visar att för en lyckad positionering i benstöd behöver hänsyn tas till patientens kroppsbyggnad och behov. Ett pre- och intraoperativt samtal ger kunskap om behov som patienten har inför positioneringen. Studien visar att operationssjuksköterskor tar ansvar för och kontrollerar att positioneringen utförs på riktigt sätt och bevakar att tiden i begränsas genom att följa riktlinjer. De kontrollerar positioneringen innan drapering sker och har en handlingsberedskap under hela operationen för att skydda patienten. Vid begränsningar att ligga i benstöd provas läget ut tillsammans med patienten innan spinalbedövningen ges för att förhindra att skador uppstår. Studien visar vidare att patientens delaktighet är viktig för att uppnå bästa möjliga avlastning i samband med positioneringen samt att hela operationsteamet samarbetar och bidrar med nya flexibla lösningar på problem som uppstår. / Introduction: Patients may suffer from medical injuries associated with surgery positioning. There is the theatre nurse together with the operating team who is responsible for the patients positioning. The aim of the study was to describe theatre nurses perceptions of nursing interventions conjunction with the positioning of the patient in leg bearer. Method: The study was conducted using qualitative methodology and data collection method was individual interviews. Data processing was carried out with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories with the associated six subcategories. The first category shows that health interventions performed by the theatre nurses is adopted for the patients’ physical conditions and needs. The second category shows that theatre nurses take responsibility for and control the positioning that it is carried with the best possible relief of pressure and tension are avoided. It proves that guidelines serves an important function to prevent the time in leg bearer from being exceeded. It is important that the operating team working together to find solutions. Conclusion: This study shows that for a successful positioning in the leg bearer need to take account of patient's body conditions and needs. A pre- and intraoperative dialogue provides knowledge about the patients’ needs prior to positioning. The study shows that theatre nurses take responsibility for and make sure that positioning is carried out properly and monitor the time in restricted following the guidelines. They control the positioning before draping is done and has a readiness to act throughout the surgery to protect the patient. When limitations to lie in the leg bearer the position are tried out together with the patient before spinal anesthesia is given to prevent damage. The study further shows that the patient's participation is important for achieving the best possible relief in connection with the positioning and that the whole operating team collaborates and contributes with new flexible solutions to problems.

Bakgrund. Miljön på intensivvårdsavdelningen är fylld av olika stimuli i form av ljud och ljus. Sjuksköterskorna arbetar bedside och täta omvårdnadsåtgärder är nödvändiga för dessa kritiskt sjuka patienter. Denna miljö lämnar en liten möjlighet för sömn och vila. För att patienterna ska få möjlighet till vila under dagtid har vissa intensivvårdsavdelningar lagt in en period med mindre aktivitet, tysta timmen, också kallat patientvila. Målet med patientvilan är att erbjuda patienterna en timme med ostörd vila under dagtid. Syfte. Att undersöka patienternas möjlighet till vila under dagtid genom att observera antal utförda omvårdnadsåtgärder enligt VIPS sökordsmodell. Metod. En icke-deltagande strukturerad observationsstudie utfördes. Observationsprotokoll utformades med VIPS-sökordsmodell. Studien utfördes på två intensivvårdsavdelningar i Mellansverige, IVA 1 och IVA 2. Observationerna utfördes under åtta dagar. Observatörerna registrerade allt som skedde runt patienterna mellan klockan 12.00 – 13.00, då patientvilan ägde rum. Resultat. Totalt observerades 19 patientplatser på IVA 1 och IVA 2. Under de åtta tillfällen som observerades registrerades totalt 158 störningar, 101 av dessa störningar skedde på IVA 2 och 57 störningar skedde på IVA 1. Antalet störningsmoment per patient under patientvilan varierade från en till 18 stycken. På IVA 1 var de vanligaste störningsmomenten läkemedelshantering samt speciell omvårdnad. Miljö fick mest punktmarkeringar på IVA 2. Den enda åtgärden som inte förekom var träning. Totalt 152 störningsmoment utfördes av vårdpersonal. Slutsats. Patienterna blir störda under patientvilan med en mängd olika omvårdnadsåtgärder. Vissa åtgärder är nödvändiga och svåra att undvika, andra åtgärder hade kunnat prioriteras annorlunda. Klinisk betydelse. Att öka medvetenheten hos personalen angående betydelsen av sömn och vila för patienterna på intensivvårdsavdelning. / Background. The environment at the ICU (Intensive Care Unit) is filled with different stimuli of sound and light. Nurses work bedside for the critically ill patients, and frequent nursing interventions are required. This environment gives little possibility for sleep and rest. It is important to make sure that the patients will have the possibility to get sufficient amount of rest during the day. Some ICUs have addressed this by applying less activities during one hour per day, patient resting or quiet time. Purpose. To investigate patients' ability to rest during the day, by observing the number of performed nursing interventions according to the VIPS-model. Method. A non-participating structured observational study was performed. The observation protocol was designed with the VIPS-model. The study was conducted in two ICUs in central Sweden, ICU 1 and ICU 2. The observations were carried out during eight days. Observers registered everything that happened around the patients between the hour of 12:00 to 13:00, when the quiet time took place. Results. A total of 19 patients were observed on ICU 1 and ICU 2. A total of 158 interruptions were observed, 101 of these interruptions occurred in the ICU 2 and 57 interruptions occurred in the ICU 1. The number of interruptions during the quiet time varied from one to 18 distractions. The most common interruptions, for the ICU 1, were medication and special care. The environment was the most common distraction at the ICU 2. The only intervention that didn´t occur was training. A total of 152 distractions were performed by health professionals. Conclusions. The patients are disturbed during quiet time, with a variation of nursing interventions. Some interventions could have been prioritized differently, but other interventions were necessary and difficult to avoid. Relevance to clinical practice. To increase awareness among staff regarding the importance of sleep and rest for patients in ICU.

Vid dysfagi är pneumoni en vanlig komplikation som ger ökade kostnader för vården, ett ökat lidande för patienter samt leder till fler dödsfall. Omvårdnadsåtgärder som minskar risken för pneumoni är därför av betydelse att identifiera. Syftet med denna litteraturstudie var att i vetenskapliga artiklar identifiera omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan tillämpa som minskar risken för pneumoni vid dysfagi. I tio vetenskapliga artiklar utlästes sex kategorier via databearbetning. I resultatet identifierades att vinkeln på ryggen i sittande läge var viktigt att ta hänsyn till, användningen av vätskor med låg viskositet hade en förebyggande effekt och en intervention där hakan fälldes ner mot bröstet vid sväljning skyddade mot aspiration. Ytterligare forskning kan vara av intresse gällande omvårdnadsåtgärder vid pneumoni och den forskning som förekommer vid pneumoni i akutvården kan eventuellt ha effekt även på andra former av pneumoni. I NANDA hade en omvårdnadsdiagnos för risk för pneumoni varit till fördel för sjuksköterskeprofessionen då det hade underlättat införandet av omvårdnadsåtgärder. / Pneumonia is a common complication in correlation with dysphagia, it leads to increased healthcare costs, an increase in deaths and suffering for the patient. It is significant to identify nursing interventions that decrease the risk of pneumonia. The aim of this literature review was to identify nursing interventions in research articles which a nurse can implement to decrease the risk of pneumonia in correlation with dysphagia. Ten articles where reviewed and six categories were identified. It was found in the results that at an sitting position the angle of the back was important, using liquids with a low viscosity had a preventing effect and an intervention where the neck was flexed forward and the chin was placed to the chest gave protection against aspiration. It can be interesting to do further research about nursing interventions in correlation with pneumonia and the available research about pneumonia in an emergency care setting might also be useful in other forms of pneumonia. To facilitate the introduction of nursing interventions against pneumonia a nursing diagnosis for the risk for pneumonia in NANDA would be useful for the nursing profession.

Background: Examinations with the intent to assess neurological functions and level of conciousness are common in neurocritical care, but the effect on the patient is not entirely researched. Aim: The purpose of this study was to describe the patient’s situation at the neurological wake-up test concerning the environment, nursing interventions and the possibility given the patient to become awake, and if these conditions affect the outcome of the wake-up test. Methods: A quantitative observational study took place at a neurocritical care unit, where 20 patients were observed from interruption of sedation to the neurological assessment, which was performed by a neurosurgeon or a specialized critical care registered nurse. Nursing interventions, environmental factors and physiological parameters were documented. Result: Twelve intervention varieties to control patients’ physiological parameters were used. CPP &gt; 80 mmHg was found in 90 % of observations. Adjustment of the patient’s body position was found in 45 % of observations. The patients were considered sufficiently awake for the neurological assessment in 74 % of observations. The level of consciousness at the point of the neurological assessment was different depending on if it took place in the mornings, performed by neurosurgeons or in the afternoon, performed by nurses. The patients were not agitated and 60 % of patients appeared pain-free. Conclusion: The observed patients were given good conditions concerning environmental factors and nursing interventions for a neurological wake-up test with a fair neurological assessment. NWT as a method didn´t generally cause the observed patients discomfort, such as pain or agitation. / Bakgrund: Undersökningar för att avgöra neurologisk funktion och medvetandegrad är vanliga inom neurointensivvården, men hur patienten påverkas av undersökningarna är relativt utforskat. Syfte: Studiens syfte var att beskriva förhållandena kring patienten vid neurologiskt wake-up test med avseende på miljö, åtgärder som utförs och möjligheten patienten ges att bli tillräckligt vaken, samt om dessa förhållanden påverkar utfallet i wake-up-testet. Metod: En kvantitativ observationsstudie genomfördes på en neurointensivvårdsavdelning, där 20 patienter observerades från sederingsstopp till bedömning av neurologisk status, vilken utfördes av neurokirurg eller intensivvårdssjuksköterska. Omvårdnadsåtgärder, miljöfaktorer och fysiologiska parametrar dokumenterades. Resultat: Tolv varianter av omvårdnadsåtgärder användes för att hålla patienternas fysiologiska parametrar inom gränsvärden. Högt CPP &gt; 80 mmHg förekom i 90 % av observationerna och den omvårdnadsåtgärd som noterades vid flest observationer var justering av patientens kroppsposition (45 %). Vid 74 % av bedömningarna av neurologisk status ansågs patienten ha hunnit vakna tillräckligt mycket. Vakenhetsgraden vid bedömning av neurologisk status skilde sig åt beroende på om bedömningen utfördes på morgon av läkare eller på eftermiddag av intensivvårdssjuksköterska. Patienterna var inte agiterade och bedömdes vid 60 % av observationerna inte visa tecken på smärta innan bedömning av neurologisk status. Slutsats: Patienterna i studien gavs goda förutsättningar med avseende på miljö och omvårdnadshandlingar för ett neurologiskt wake-up test med rättvisande bedömning av neurologisk status. För de observerade patienterna var NWT en metod som generellt sett inte verkade orsaka obehag som smärta eller agitation.

Osteoporosis is a very common disease which causes suffering for the patient with reduced quality of life and increased mortality as a result. With an increasing lifespan of the global population, the incidence of osteoporosis also increases. The costs for society are huge, and are estimated to rise further if the care for patients remain unchanged. The knowledge among nurses about nursing interventions when it comes to osteoporosis is limited, and this gap needs to be filled to improve the nursing care. In order to contribute to this, the purpose of this study was to describe nurse’s interventions for patients with osteoporosis. The study was conducted as a literature study and the analysis inspired by content analysis. The literature study’s result highlights and describes nursing interventions the nurse can use in the care of patients with osteoporosis. Factors limiting the nurse’s implementation also emerges. By using education, counselling, assessment and physical activity osteoporosis can be prevented and counteracted. Further research surrounding nurse’s interventions for patients with osteoporosis is considered necessary. / Osteoporos är en mycket vanlig sjukdom och medför ett lidande för patienten, med minskad livskvalitet och ökad mortalitet som följd. I takt med att den globala befolkningen blir äldre, växer också antalet som drabbas av osteoporos. Kostnaderna för samhället är stora, och bedöms växa i framtiden om inte vården för patienter med osteoporos förändras. Kunskapen bland sjuksköterskor kring omvårdnadsåtgärder vid osteoporos är begränsad och detta behov behöver kompletteras för att omvårdnaden ska förbättras. För att bidra till detta var syftet med denna studie att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för patienter med osteoporos. Studien genomfördes som en litteraturstudie med inspiration av innehållsanalys. I litteraturstudiens resultat synliggörs och beskrivs omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan har till sitt förfogande i omvårdnadsarbetet för patienter med osteoporos. Även faktorer som begränsar sjuksköterskan i implementeringen av omvårdnadsåtgärder framkommer. Genom att nyttja bland annat utbildning, rådgivning, bedömning och fysisk aktivitet kan osteoporos förebyggas och motverkas. Det anses att mer forskning behövs kring sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för patienter med osteoporos.

This thesis deals with neonatal pain and possibility of its reduction during three most painful interventions, to which newborns are exposed. The interventions were selected based on the study of literature, among them belongs collection of capillary blood for screening of newborns, insertion and removal of a gastric tube and airway suctioning of the newborn. Pain has protective reasons as it shall protect us from harming tissues. But sometimes it is necessary to cause pain for the purpose of performing a diagnostic or medical treatment. But there are some ways how to reduce pain at newborns. The theoretical part describes the basic facts about pain, its origin and transfer, importance and types of pain. This thesis also describes the specifics of fetus nervous system maturation during pregnancy. Furthermore, it mentions evaluation of pain manifestation and ways of treating it. Another sub-chapter contains a description of selected medical treatments and ways of palliating pain during their implementation. The last section is dedicated to clinical recommended procedures. The practical part of the work was carried out in four neonatal intensive care units. There were intentionally selected three respondents in each unit, with whom were led guided interviews which are recorded in chapter 4.2. Results of interviews with each respondent are summarized in transparent tables. This thesis had three objectives. The first objective was to compare the method of implementation of selected painful procedures at newborns in theory and practice. We wanted to know whether nursing procedures carried out in selected neonatal units correspond with procedures described in literature. By questioning and observation was found out that some respondents did not follow recommendations. The differences are described in chapter "Results and discussion". The second objective was to determine whether nurses at selected wards have selected performance standards and whether they are also interested in latest procedures of palliating pain at newborns. All respondents stated that performance standards are selected, but not all are prescribed only for newborns. Almost all respondents (except one) have stated that they were interested in new ways of reducing pain, but not all methods are listed in the standards. The third objective was to determine whether nurses abide selected nursing care standards and whether they employ their most recent knowledge about neonatal pain reduction in practice. By observiation was not found non-observance of standards, but also was not found implementation of new procedure knowledge that respondents stated in an interview. At the same time the respondents (except two) reported that there was no need to change the standards at selected performances. The outcome of this work is a new standard for each performance which was dealt with in this thesis. Standards were created eventhough the respondents stated that there was no need to change them. It is necessary to verify new standards in practice.