Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen är en treårig utbildning som bedrivs på universitets- och högskolenivå. Efter genomförd utbildning ansöker studenten om sjuksköterskelegitimation och sedan är det dags att börja arbeta. Att vara ny på en arbetsplats kan vara utmanande. Det är mycket som ska läras under en begränsad tid. Detta kan leda till att nyanställda känner sig överbelastade.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka‌ ‌sjuksköterskors erfarenheter av det första verksamma år.  Metod: En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie har utförts. Intervjuerna har transkriberats och en kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Denna resulterade i fem kategorier; Introduktion, samarbete, arbetsbelastning, stöd från kollegor och chef samt råd till andra nya sjuksköterskor.  Resultat: Resultatet visar att informanterna till största delen har varit nöjda med sin första tid i yrket. De talar om olika svårigheter, såsom att lära sig prioritera arbetet för en minskad arbetsbelastning. Resultatet visar vikten av en lång introduktion under minst fem veckor, för att få möjlighet till kunskap om hur arbetet ska prioriteras. Det framkommer även hur betydelsefullt stödet från kollegor är.  Slutsats: Att tillåta sig själv att vara ny och att fråga sina kollegor är viktigt liksom en lång introduktion för att lära sig prioritera. Att reflektera över en arbetsdag minskar risken för att ta med sig arbetet hem. Kliniska implikationer: Förhoppningar finns att studien ska ge en förståelse kring vad en nyexaminerad sjuksköterska tycker är viktig och vad som behövs för att deras första tid i yrket ska bli så bra som möjligt.

<p>Skolan är förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i världen. Få personer står oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvärlden och därmed också bestämda uppfattningar om vad skolan är och hur den egentligen borde vara. Alldeles för få forskare som verkar inom skolfrågor har lärarerfarenhet. Lärarutbildningen avslutas idag med att lärarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning. Så varför har inte fler lärare inspirerats till att forska vidare inom skolvärlden? Vad har egentligen lärare själva för uppfattning av examensarbetet – deras första möjlighet till att själva gå vidare och forska inom skolvärlden? Syftet med denna studie är att undersöka hur nio nyblivna lärare upplever betydelsen av sitt examensarbete. Vilken betydelse har examensarbetet, enligt de nyblivna lärarna, när det gäller den personliga yrkesrollen och yrkesutvecklingen, lärarkårens status och anseende samt privatpersonens egen utveckling?</p><p>Arbetet har designats som en fallstudie. En semistrukturerad intervjuform har använts för att undersöka nio nyblivna lärares erfarenheter av examensarbetets betydelse. Studiens huvudmateriel utgörs av de intervjuer som utförts med de nio lärarna, medan utvärderingar gjorda av studenter vid sista terminen i lärarutbildningen utgör kompletterande material.</p><p>Resultatet visar att de nyblivna lärarna delar upp examensarbetets betydelse i en praktisk och en teoretisk nytta, en dikotomi som inte är avsiktlig enligt lärarutbildningens styrdokument. De ser enbart resultatet av den praktiska nyttan. Majoriteten av de nyblivna lärarna ser tillbaka på tiden då de skrev sitt examensarbete som en negativ upplevelse. Flertalet av dessa har även en negativ attityd till forskning inom framför allt pedagogik och didaktik. Examensarbetet har inte haft någon betydelse för någon av de tillfrågade när det gäller anställning. Ingen av dem har någonsin tillfrågats om sitt examensarbete vid anställningsintervjuer. Trots den negativa upplevelsen av examensarbetet säger dock flertalet intervjupersoner ha fått ett ökat självförtroende samt att de vuxit som personer av att ha skrivit examensarbetet.</p>

Skolan är förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i världen. Få personer står oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvärlden och därmed också bestämda uppfattningar om vad skolan är och hur den egentligen borde vara. Alldeles för få forskare som verkar inom skolfrågor har lärarerfarenhet. Lärarutbildningen avslutas idag med att lärarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning. Så varför har inte fler lärare inspirerats till att forska vidare inom skolvärlden? Vad har egentligen lärare själva för uppfattning av examensarbetet – deras första möjlighet till att själva gå vidare och forska inom skolvärlden? Syftet med denna studie är att undersöka hur nio nyblivna lärare upplever betydelsen av sitt examensarbete. Vilken betydelse har examensarbetet, enligt de nyblivna lärarna, när det gäller den personliga yrkesrollen och yrkesutvecklingen, lärarkårens status och anseende samt privatpersonens egen utveckling? Arbetet har designats som en fallstudie. En semistrukturerad intervjuform har använts för att undersöka nio nyblivna lärares erfarenheter av examensarbetets betydelse. Studiens huvudmateriel utgörs av de intervjuer som utförts med de nio lärarna, medan utvärderingar gjorda av studenter vid sista terminen i lärarutbildningen utgör kompletterande material. Resultatet visar att de nyblivna lärarna delar upp examensarbetets betydelse i en praktisk och en teoretisk nytta, en dikotomi som inte är avsiktlig enligt lärarutbildningens styrdokument. De ser enbart resultatet av den praktiska nyttan. Majoriteten av de nyblivna lärarna ser tillbaka på tiden då de skrev sitt examensarbete som en negativ upplevelse. Flertalet av dessa har även en negativ attityd till forskning inom framför allt pedagogik och didaktik. Examensarbetet har inte haft någon betydelse för någon av de tillfrågade när det gäller anställning. Ingen av dem har någonsin tillfrågats om sitt examensarbete vid anställningsintervjuer. Trots den negativa upplevelsen av examensarbetet säger dock flertalet intervjupersoner ha fått ett ökat självförtroende samt att de vuxit som personer av att ha skrivit examensarbetet.

Tidigare forskning inom området visar att det finns behov av tydligare av introduktionsperioder samt att vad introduktionsperioder ska innehålla är komplext. Syftet med studien är att belysa introduktionsperioder och dess mentorskap från nyexaminerade lärare i ämnet idrott och hälsa och mentorers perspektiv. Studiens två centrala frågeställningar är: (1) Hur upplevs introduktionsperioden och dess mentorskap av nyblivna lärare och deras mentorer? (2) Vilka faktorer och ramar anser de påverkar introduktionsperioden och mentorskapet? Studien utgår från en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med utgångspunkt i en intervjuguide. Urvalet bestod av sex respondenter, tre nyblivna lärare som alla var inne på sitt andra år som behöriga lärare, samt tre mentorer. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultatet visar att det finns ett fortsatt behov av tydligare riktlinjer, med den största anledningen är att vagheten i riktlinjernas nuvarande utformning leder till diametralt olika utfall. Vidare så visar resultatet att de tre största faktorerna som påverkar introduktionsperioder är tid, trygghet och arbetsbörda. Att planera introduktionsperioder med dessa i hänsyn kan leda till att nyblivna lärare får bättre förutsättningar under sina introduktionsperioder och att deras vilja att stanna inom yrket kan öka.

Andelen helammade barn har minskat i Sverige de senaste åren trots ökad medvetenhet och kunskap om att en god start på BB har stor betydelse för den fortsatta amningen. Forskning visar att det är flera faktorer som både främjar och hindrar amningsstarten. De nyblivna mammorna tvivlar ofta på sin egen förmåga och stöd från personal och familj är viktig. Barnmorskans stärkande roll är viktig för att lyfta och stärka patientens egna resurser. Tidigare forskning berör aspekter av vård och stöd men det saknas forskning som specifikt belyser det som är stärkande i vårdrelationen vid amningens början. Syftet med studien är att beskriva vad nyblivna mammor upplever som stärkande i vårdrelationen vid uppstarten av amningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie och grundar sig på åtta livsvärldsintervjuer med nyblivna mammor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Under analysprocessen framkom fem kategorier: Information ger tillit och stärker till att tro på sig själv, Praktisk hjälp ger trygghet, Närheten till vårdare stärker och inger lugn, Närvaro av vårdare ger en känsla av att vara bekräftad och sedd och Vårdares förmåga att vara personliga och kompetenta i bemötandet. Ett genomgående tema identifierades som En omsorgsfull vårdrelation stärker de nyblivna ammande mammorna. Resultatet visar att när vårdaren visar omsorg och ser till de nyblivna mammornas individuella behov känner de sig sedda och blir lugna och trygga. En omsorgsfull vårdrelation som präglas av varsamhet och kompetenta vårdare som fångar upp, stöttar och ser mammorna efterfrågas. Konklusionen av studien är att det är många bitar som ska falla på plats för att ett gott möte ska kunna ske och en god vårdrelation präglad av omsorg skapas. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund: Barnhälsovården har funnits i Sverige sedan 1937, sedan dess är flera studier gjorda för att utveckla barnhälsovården och stärka föräldraskapet. Tidigt hembesök stärker relationen mellan förälder och BVC sköterska och är uppskattat av föräldrarna. Syfte: Syftet med examensarbetet var att jämföra förstföderskor och omföderskors förväntningar och upplevelser av barnhälsovårdens innehåll de första två månaderna. Metod: Prospektiv longitudinell kohortstudie användes och resulterade i projekt ”Föda barn i Västernorrland”, delmaterial från de två inledande frågetillfällena, från mitten av graviditeten och uppföljande två månader efter barnet fötts, ingick i examensarbetet. Resultat: I examensarbetet inkluderades 918 kvinnor, jämförelse gjordes mellan förstföderskor och omföderskor som visade att förstföderskor värderade subjektiv upplevelse, (SU) lägre än omföderskor, lika så upplevd verklighet (UV) i alla frågor men när det gällde prata BB—vård och få stöd och råd de första två månaderna fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan förstföderskor och omföderskor. Balanserad kvalitet eller mer bedömde förstföderskor och omföderskor i frågan om att få prata om föräldrarollen samt att få ställa egna frågor. Slutsats. En betydande stor del av förstföderskorna upplevde bristande kvalitet vid information om amning/uppfödning samt när det gällde att få prata förlossning och BB—vård,vilket bör studeras ytterligare. / Background: Child health services have been in place in Sweden since 1937, since then has several studies been done to develop child health care and strengthen parenting. Early home visits strengthen the relationship between parent and child health care nurse and appreciated by the parents. Aim: The aim of the degree project was to compare first-time mothers and women who are a multiple expectations and experiences of the contents of child health care during the first two months. Method: Prospective longitudinal cohort study was used and resulted in project "Giving birth in Västernorrland", submaterial from the two initial questions, from the middle of pregnancy and follow-up two months after the child was born, was included in the degree project. Results: The degree project included 918 women, a comparison was made between first-time mothers and women who are a multiple which showed that first-time mothers valued Subjective experience (SU) lower than women who are a multiple. Perceived reality (UV) in all matters but when it came to talking BB care and getting support and advice the first two months significant difference between first-time mothers and women who are a multiple. Balanced quality or more assessed first-time mothers and women who are a multiple on the issue of getting to talk about the parental role and to ask their own questions Conclusion: A significant proportion of first-time mothers experienced a lack of quality in information about breastfeeding/rearing, as well as in getting to talk about childbirth and postpartum care, which should be studied further. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>