Den Europeiska standarden är indelad i flertalet Eurokoder och dessa är de kommande beräkningsreglerna som år 2011 blir obligatoriska för alla bärande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersätta tidigare nationella regler och det är framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna. Flertalet faktorer påverkar när en övergång från svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgänglighet att göra. Det är inte längre en fråga om Eurokoderna skall börja tillämpas, utan istället när. Syftet med detta examensarbete är att det skall ge en allmän och överskådlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig från sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram. Jämförelsen har baserats på ett antal beräkningar som har utförts på ett framtaget referensobjekt, där endast de delar som berör beräkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jämföras. För att få underlag till dessa beräkningar har litteraturstudium av respektive regler tillämpats. Detta material har allt eftersom sammanställts i denna rapport. Med utgångspunkt från det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlägga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte är av större karaktär. En av de mest framgående skillnaderna är dock att den europeiska standarden är betydligt mer beskrivande om hur och vad som skall beräknas, vägen till resultatet, medan de svenska byggreglerna endast beskriver det slutgiltiga resultatet. Detta leder till att den europeiska standarden är betydligt lättare att följa och därav även lättare att tillämpa.

<p>Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. </p><p>Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades. Syftet med studien är att undersöka några barns kunskaper, tankar och åsikter om fysisk aktivitet och kostvanor. </p><p>I bakgrundsdelen tar jag upp litteratur om fysisk aktivitet och kostvanor som behandlar exempelvis konsekvenser av fysisk inaktivitet och dåliga kostvanor. Jag går även igenom tidigare forskning på området. I metoddelen går jag igenom tillvägagångssätt och urval. I resultatdelen redovisas barnens svar. Där visar barnen stora kunskaper om fysisk aktivitet och kostvanor. Alla tio barnen menar att grönsaker är nyttig kost och att godisär onyttig kost. Nio av barnen menade att övervikt eller fetma var en av konsekvenserna av dåliga kostvanor. I analysdelen jämförs barnens svar med litteraturen och tidigare forskning. Jag tar upp mina egna tankar och åsikter i diskussionen, där ger jag exempel på hur skolan, pedagogerna och föräldrarna kan främja fysisk aktivitet och bra kostvanor. </p><p>Min slutsats i undersökningen är att barnen i denna studie har stora kunskaper om fysisk aktivitet och kostvanor.</p>

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades. Syftet med studien är att undersöka några barns kunskaper, tankar och åsikter om fysisk aktivitet och kostvanor. I bakgrundsdelen tar jag upp litteratur om fysisk aktivitet och kostvanor som behandlar exempelvis konsekvenser av fysisk inaktivitet och dåliga kostvanor. Jag går även igenom tidigare forskning på området. I metoddelen går jag igenom tillvägagångssätt och urval. I resultatdelen redovisas barnens svar. Där visar barnen stora kunskaper om fysisk aktivitet och kostvanor. Alla tio barnen menar att grönsaker är nyttig kost och att godisär onyttig kost. Nio av barnen menade att övervikt eller fetma var en av konsekvenserna av dåliga kostvanor. I analysdelen jämförs barnens svar med litteraturen och tidigare forskning. Jag tar upp mina egna tankar och åsikter i diskussionen, där ger jag exempel på hur skolan, pedagogerna och föräldrarna kan främja fysisk aktivitet och bra kostvanor. Min slutsats i undersökningen är att barnen i denna studie har stora kunskaper om fysisk aktivitet och kostvanor.

This dissertation is focused on loads in a cast – in - place building. What are the regulations that needs to be followed and how are they supposed to be interpreted in the easiest way? In a building there are several actions that can be predicted and considered in the designing process of the building. The main topic in this report is however accidental actions, the ones that can´t be fully predicted. Requirements and advice about how to construct a building with satisfying sustainability can be found in the Eurocodes and the Swedish norm EKS-10. The problem is that these roles often tend to be unclear and therefore hard to understand; that is the reason behind this project. The aim is to simplify the subject by making more descriptive explanations and by presenting examples of practical use of the regulations.     Due to the time limit of this project, all rules couldn´t be fully evaluated. This required the assignment to be built up around a fictitious six storey high concrete building. Furthermore actions have been taken into account by using strategies for identified accidental actions, strategies of consequence classes and reduction of imposed loads on buildings. / I detta arbete så utförs en fördjupning i hur olyckslaster och nyttiglaster ska beaktas i ett platsgjutet flerbostadshus. I byggnader så dimensioneras bärverksdelar huvudsakligen för de laster som från och till ligger på konstruktionen under byggnadens livslängd. Kärnan i denna rapport är dock de laster som i många fall aldrig kommer belasta konstruktionen men byggnaden måste vara dimensionerad för ändå, kända- och okända olyckslaster. Det finns flera vägar att ta för att åstadkomma en byggnad med betryggande hållfasthet och dessa regleras i EKS-10. De regler och rekommendationer som finns att tillgå är dock i många fall svåra att tolka och de kan även vara regler som är motsägande vilket kan skapa förvirring. Det är denna problematik som ligger till grund för arbetet. Målet är att genom mer ingående beskrivningar och tillämpningsexempel ge läsaren en djupare förståelse samt en bättre kunskap om hur regelverken ska tolkas och vilka metoder som bör tillämpas för att med enklaste medel åstadkomma en konstruktion som uppfyller kraven som ställs. Målet är även att sammanställa områden där regelverken är otillräckliga i dagens läge. I arbetet så utgår stora delar från ett fiktivt platsgjutet flerbostadshus med sex våningar. I denna byggnad så redovisas de beräkningsgångar som enligt rapporten är de enklaste för att beakta de laster som tänkbart kan förekomma. Dessa är olyckslasterna nyttiglastreduktioner, brand, dimensionering för att klara av påkörningslast och sammanhållning med dragband för beaktning av okända olyckslaster. För att kunna skapa en djupare förståelse för ämnet så har studentlitteratur, tekniska rapporter, EKS-10, Eurokoderna och arbetskollegor på WSP varit till stor hjälp

Bakgrund Livsmedelsverket ger rekommendationer för hur allmänheten bör äta för att förebygga folksjukdomar och ha ett hälsosamt liv. Att äta lunch ute har ökat genom åren och människor har blivit mer medvetna om att då göra hälsosamma val, trots att utbudet av detta kan variera. Studier har visat att människor tenderade att göra bättre val om restaurangerna var tydliga med att märka ut hälsosamma val på sina menyer.  Syfte Syftet var att studera hur restauranger med lunchservering planerar sina menyer, vad de förhåller sig till och hur man väljer ut vilka rätter som ska serveras.  Metod Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva olika restauranger, där materialet sedan har transkriberats, kodats, kategoriserats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Ekonomin och gästernas efterfrågan låg i fokus när valet av rätter till menyn planerades. Smaken var viktigare än näringsrekommendationerna samt att variation prioriterades. Även om näringsrekommendationerna inte följdes, så förhöll sig restaurangerna till riktlinjerna om råvarornas ursprung, produktion och kvalité.   Slutsats Gästens efterfrågan, råvaror och dess kvalité samt pris var centrala delar i menyplaneringen. Mer kunskap kring näringsrekommendationer behövs bland restaurangpersonal då de ansåg att smak och kvalité skulle försämras om rekommendationer skulle följas. Ansvaret för hälsosamma val ligger både hos allmänheten och restaurangerna. / Background The Swedish Food Agency has recommendations for the population to follow, in order to prevent widespread diet and lifestyle related diseases and to keep a healthy life. Through the years the habit of having lunch out has increased and people have become more aware of the healthy choices, even though those options can vary. Studies showed that people tended to make better choices if the restaurants explicitly labelled the healthy options in their menus.  Objective The aim of this study was to find out how lunch restaurants plan their menus, what dietary recommendations and guidelines they rely on and how they make the choice of what dishes they will serve.   Method Qualitative interviews have been done with eleven different restaurant owners and that material then got transcribed, coded, categorized and analyzed.  Results The economy and the guests’ demands were in focus when the choice of dishes was made and the menu was planned. Firstly, the taste was more important than nutrition recommendations, and secondly, the variation, both on the plate and over time was prioritised. Another result was that the nutrition recommendations were not followed but concerning the origin, the fabrication and the quality of the products the restaurants followed the present dietary recommendations and guidelines.  Conclusion Guests demand, ingredients and its quality and price were central parts of the menu planning. The restaurant staff need more knowledge about the nutrition recommendations, since their opinions that taste and quality are reduced because of them are wrong. The responsibility of healthy choices lies in both the society and the restaurants.

I denna studie är syftet att undersöka våldsleken i förskolan ur ett barnperspektiv, med hjälp av kommunikationsteoretiska begrepp. Metakommunikation ses som ett paraplybegrepp för andra begrepp som förekommer i studien, såsom leksignal, lekram, nyttig lek och the play face. Genom observationer, deltagande intervjuer och spontana samtal med barn, får vi syn på hur våldsleken får plats i förskolan, hur barn kommunicerar med varandra i våldsleken samt vilka regler det finns i och omkring den. Resultatet av denna studie visar att barn använder kommunikation som medel för att skapa rum för våldslek. Våldsleken omges av restriktioner som anges av förskolan och pedagogers förhållningssätt. Med en tydlig kommunikation mellan barnen kan leken fungera utan att urarta, och på så vis kan eventuella restriktioner kringgås. Barnen kommunicerar med varandra för att uppfatta och uttrycka att våldet som sker i leken inte är på riktigt. Våldsleken tycks kräva stora metakommunikativa färdigheter, för att kunna fungera. Resultatet visar också på hur våldslekens arena ofta ligger bortom pedagogers uppsikt och att barn när de blir påkomna, gärna bortförklarar eller på annat sätt skyddar sin lek.