Fetma är ett aktuellt folkhälsoproblem som ökar kraftigt. Omkring 500 000 människor i Sverige är drabbade av fetma och 2,5 miljoner anses vara överviktiga. Fetma leder till ökad risk för ett flertal hälsoproblem t.ex. diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och cancer, som i sin tur leder till förtida död. Fetma kan också leda till psykisk lidande. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva hur fetma påverkar människors livskvalitet. Dessutom vill vi beskriva hur människor med fetma upplever bemötande inom vården. Materialet till litteraturstudien återfanns i tre olika databaser över medicinsk forskning samt manuell sökning. Resultatet är baserad på tio vetenskapliga artiklar som är kritiskt granskade enligt Polit et al (2001). Resultatet visar sambandet mellan obesitas och lägre livskvalitet, samt obesitas och dåligt bemötande inom sjukvården.

No description available.

Övervikt och obesitas är ett växande problem världen över. I den perioperativa vården kommer fler patienter med obesitas att vårdas framöver. För att vårda säkert behöver anestesisjuksköterskan ha specifika kunskaper om hur övervikten påverkar patientens anatomi och fysiologi. De obesa patienterna har en minskad lungkapacitet och tenderar att ha en svårare luftväg. Anestesisjuksköterskan ansvarar för en individuell omvårdnad, genom att anpassa vården utifrån patientens specifika förutsättningar främjas patientsäkerhet. Syftet med magisteruppsatsen var att utforska anestesisjuksköterskans vårdande i pre- och intraoperativ vård av patienter med övervikt och obesitas. Metoden var en integrativ litteraturöversikt efter Whittemore och Knafl (2005). Resultatet baseras på vuxna patienter med BMI>25. Sökningar i Medline och CINAHL resulterade i 24 artiklar. Resultatet visade att tiden innan anestesi är av stor vikt för att förutse risker och kunna skapa en handlingsberedskap i teamet, att genomföra en preoperativ bedömning där flera faktorer vägs samman till en riskbedömning. Den obesa patienten riskerar att få onödigt mycket läkemedel om dosen Propofol inte korrigeras. Genom att positionera patienten i ”ramp position” optimeras förutsättningarna för en lyckad intubation. För att optimera oxygeninnehåll i blodet preoxygeneras patienten fördelaktigt med PEEP/CPAP och syrgas under apné ökar den säkra apnéperioden. När luftvägen ska säkras förbättrar videolaryngoskop insynen till glottis.

Obesitas är en kronisk folkhälsosjukdom vars spridning beskrivs som pandemisk. Dagens viktreducerande vård och behandling för tillståndet har dock en begränsad effekt i förlängningen. Personer som lever med obesitas utsätts i dagens samhälle för stigmatiserande viktmobbning som leder till fysisk såväl som psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården utgör en betydande källa för viktstigmatiseringen vilket delvis skulle kunna bero på sjuksköterskors otillräckliga kunskap om obesitas. Genom att framhäva hur personer som lever med obesitas bemöts inom vården kan eventuell stigmatisering och potentiella risker för vårdlidande synliggöras, vilket vidare skulle kunna främja ett bättre bemötande och en personcentrerad vård. Syftet är därför att belysa hur vuxna patienter som lever med obesitas upplever bemötandet inom vården. Studien är en allmänlitteraturöversikt med ett urval av kvalitativ och kvantitativ vårdvetenskaplig forskning publicerad mellan 2008-2023. Sökningen gjordes i CINAHL och PubMed. 10 artiklar inkluderades i studiens resultat, nio kvalitativa och en kvantitativ. Analysprocessen resulterade i fyra kategorier; upplevelse av vårdande, upplevelse av kränkande bemötande, vårdtidens inverkan och upplevda behov av att bli stöttad. Huvudfynden kondenserades till följande rubriker; upplevelse av att vara till besvär, stigmatisering kring patienter med obesitas, individanpassad vård och vårdens bristande kapacitet. Patientgruppen upplever vårdens bemötande som otillräckligt där upplevda behov inte tillfredsställs. Studien visar upplevelser av vårdande bemötande såväl som upplevelser av att bli kränkt, dömd och inte tagen på allvar. Vårdpersonal fokuserar på vikt som orsak till patientens hälsorelaterade besvär vilket visar sig leda till psykisk ohälsa som i längden leder till ätstörda beteenden och viktuppgång. En slutsats som kan dras är också att ytterligare forskning inom ämnet krävs.

The aim of this study is to contribute with knowledge about destigmatization in the treatment of patients with obesity. The study is based on five semi-structured interviews with health care counselors in primary care in Region Sörmland. The theoretical approach is stigma theory based on Goffman and Meisenbach's theory of Stigma management communication (SMC). The study's main results show that the majority of the respondents know that obesity is not about "calorie in, calorie out" and that there is a lack of knowledge about the diagnosis. The results indicate that the paradigm shift that has taken place in the academic world is also practiced in primary care in Sörmland. They support the patients by helping to improve their self-esteem but do not call their weight shameful. The results show the importance of collaboration in order to fill knowledge gaps about obesity.

Bakgrund. Viktstigma är negativa attityder, fördomar eller stereotyper om individer som har övervikt eller obesitas och som leder till särbehandling. Patienter med obesitas rapporterar om negativa erfarenheter kopplat till deras kroppsvikt. Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det vårdvetenskapliga begreppet vårdlidande. Syfte. Syftet var att ta reda på och beskriva patienten med obesitas erfarenheter av vårdpersonalens bemötande. Metod. Examensarbetet var en litteraturstudie med systematisk ansats där kvalitativa studier utförda inom mödra- och förlossningsvården bearbetades och analyserades. Resultat. Syntesen delades in i två teman. Dessa teman var neutrala eller positiva erfarenheter samt negativa erfarenheter. De negativa erfarenheterna handlade om förutfattade meningar, icke-individanpassad vård, att inte bli tillfrågad, att bli tvingad, att bli nekad, att rådgivning uteblev eller inte var hjälpsam samt erfarenheter av att bli anklagad, utskälld och hånad. Slutsats. Bemötandet av patienten med obesitas behöver ske med respekt för människovärdet och vården baseras på patientens individuella förutsättningar och behov. Den perioperativa vården behöver göra studier i hur patienter med obesitas bemöts inom deras verksamhet. Samhällets, hälso- och sjukvårdens och individens syn på patienter med obesitas behöver belysas ytterligare.

Background: Obesity is a chronic disease and a growing problem insociety. Obesity is increasing in children, while a great stigma remains insociety. School nurses have an important role in seeing students withobesity to offer support. Purpose: Was to study school nurses' experience oftalking about obesity with high school students. Method: A qualitativemethod with an inductive approach was used. Eight school nurses atmunicipal high schools in Halland were selected and interviewed. Results:The results revealed three categories: The importance of creating arelationship, Need for conversation strategies and Challenges in theconversation, as well as eight subcategories. Obesity is a sensitive subjectand the most important thing in the conversation with the student is to createtrust to establish a relationship in the long term, which is the basis for beingable to talk about healthy lifestyle changes. Clearer guidelines and supportmaterials are needed to promote conversations about obesity with students.Conclusion: Fear of enforcing stigma may be a reason why school nursesavoid informing about obesity, unless the student requests it. The studyshows that more support material is required for school nurses to discussobesity without the influence of stigmatization.

Bakgrund: Övervikt är ett växande problem i samhället. I Sverige är 20–25% av landets 10-åringar överviktiga och ca 3% lider av fetma. Det finns få studier som visar huruvida den funktionella kapaciteten hos barn med övervikt påverkar deras uppfattning om sin övervikt som ett problem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det förelåg ett negativt samband mellan funktionell kapacitet och upplevelsen av övervikt som ett problem hos barn på en överviktsmottagning. Studien syftade också till att undersöka om det fanns ett samband mellan funktionell kapacitet och kroppssammansättning respektive energiförbrukning samt om ett samband mellan energiförbrukning och individens upplevelse av övervikt som ett problem förelåg. Metod: En icke-experimentell, retrospektiv, deskriptiv och korrelerande tvärsnittsstudie. Studien baserades på insamlade data från nybesök på Akademiska barnsjukhusets överviktsmottagning. 58 deltagare i åldrarna 7–17 år inkluderades. Utfallsmåtten var sex minuters gångtest, Physiological cost index, kalipermätning och självskattade överviktsproblem. Resultat: Inget samband förelåg mellan funktionell kapacitet och självskattade överviktsproblem eller mellan funktionell kapacitet och energiförbrukning. Det fanns ett svagt samband (r=-0.55 p=0,03) mellan funktionell kapacitet och total fettmassa. Slutsats: Sambandet mellan funktionell kapacitet och total fettmassa överensstämde med tidigare studier. Andra mätmetoder bör övervägas vid uppföljande studier för att få ett säkrare resultat och undersöka de bakomliggande faktorerna till självskattade överviktsbesvär. / Background: Overweight is an increasing problem in today’s society. Approximately 20-25% of all 10-year old’s in Sweden are considered overweight and 3% are considered obese. There are few studies that show how the physical capacity in children with overweight can affect their perception of the overweight as an issue. Aim: The aim of this study was to investigate the correlation between physical capacity, energy cost, body composition and the child’s rating of their overweight as a problem Method: Retrospective study of data from admittance tests at Akademiska barnsjukhuset. Regression analysis of variables to study correlation. Subjects aged 7-17 with available data from Six-minute walk test, Physiological cost index, caliper measurements and rating of overweight as a problem. 58 subjects were studied. Results: There was no correlation between physical capacity, the child’s rating of their overweight as a problem and energy cost. A negative correlation was found between physical fitness and the body fat percentage (r=-0,55. p=0,03). Conclusion: The correlation between physical capacity and body fat percentage is consistent with previous studies. Other methods should be considered in future studies to better understand the underlying factors of the children’s rating of their overweight as a problem.

No description available.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökat problem bland barn och ungdomar runt om i världen. Det finns många faktorer som kan påverka att ett barn blir överviktig, bland annat dåligt sömnmönster. Syftet med denna studie är att kartlägga hur barn och ungdomar med övervikt eller fetma i åldrarna 6-18 år sover.   Metod: En kvantitativ studie gjordes genom att sammanställa data från enkäter som lämnats genom ett vårdprogram för överviktiga barn och ungdomar vid ett sjukhus i Mellansverige. Totalt deltog 40 barn i åldrarna 6-12 år och 36 ungdomar i åldrarna 13-18 år.   Resultat: Barn 6-12 år sov i genomsnitt 9,1 timmar på vardagar och 9,4 timmar under helgdagar. Motsvarande siffror för ungdomar 13-18 år var 7,3 respektive 9,1 timmar. Det finns en signifikant skillnad i sömnduration mellan barn och ungdomar under vardagar. Barn och ungdomar skattar sin sömnkvalité som generellt bra, dock har ungdomar i högre grad problem som är kopplade till sömn än vad barn har och en signifikant skillnad mellan grupperna kan ses avseende snarkningar. Det finns inte något samband mellan antal sömntimmar per natt och upplevelsen av sömnkvalité.   Slutsats: Barn och ungdomar sover inte tillräckligt, eller på gränsen till för lite, enligt de rekommendationer som finns men de upplever själva att deras sömnkvalité är generellt bra. Mer forskning behövs kring barn och ungdomar med övervikt eller fetma och deras sömnvanor för säkrare resultat. / Background: Overweight and obesity are increased problems in the world. There are many factors that possibly can have an effect on overweight, for example bad sleep patterns. The purpose of this study is to investigate the sleep duration and quality amongst children and adolescents with overweight or obesity.   Method: A quantitative study has been made by compiling information from a questionnaire. The questionnaire was given out at a hospital in the middle of Sweden. 40 children, in ages 6-12 years, and 36 adolescents, in ages 13-18 years, participated in the study.   Results: Children (6-12 years old) slept in average 9,4 hours during weekdays and 9,1 hours during weekends. Adolescents (13-18 years old) slept in average 7,3 hours during weekdays and 7,1 hours during weekends. There´s a significant difference between the groups considering sleep duration during weekdays. The children and adolescents value their sleep quality as good, though adolescents report a higher level of sleep issues than children. There´s a significant difference between the groups considering loud snoring. There´s no significant correlation between sleep duration and reported sleep quality.   Conclusion: Children and adolescents don’t sleep enough, or barely sleep enough, according to the recommendations for children in 6-18 years. However, the participants consider themselves having an, in general, good sleep quality. More research about sleep patterns amongst obese and overweight children and adolescents is needed, to acquire a higher understanding.