Bakgrund  Övervikt karaktäriseras som ett BMI inom intervallet 25–30, och obesitas diagnosticeras vid ett BMI över 30. Enligt WHO är cirka 1,5 miljarder vuxna överviktiga och över 500 miljoner vuxna uppfyller kriterierna för obesitas. Tidigare forskning påvisar att stigmatisering av denna patientgrupp förekommer inom hälso- och sjukvård. Därmed finns behov av ytterligare forskning kring överviktiga och obesa patienters erfarenheter av viktrelaterad stigma inom hälso- och sjukvård. Syfte  Syftet var att beskriva överviktiga och obesa patienters upplevelse av viktstigma i mötet med Hälso- och sjukvård. Metod  Studien är utförd i form av en icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar. Samtliga artiklar hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Kvaliteten på de valda artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Vid analys och sammanställning av resultatet användes integrerad analys, vilket resulterade i tre huvudkategorier. Resultat  Resultatet belyste överviktiga och obesa patienter upplevelser av viktrelaterad stigmatisering inom hälso- och sjukvård. Tre huvudkategorier identifierades; Patienternas upplevelse av kommunikation, Patienternas upplevelse av påverkan på vårdkvalitet, samt Negativa känslor som konsekvens av viktstigma. Utifrån huvudkategorierna formulerades sex underkategorier; Kommunikationsbarriärer, Personcentrerat bemötande, Nedsättande bemötande, Felaktigt vårdfokus, samt Vårdbarriärer. Slutsats Denna studie visade på att överviktiga och obesa patienter upplever stigmatisering i mötet med hälso- och sjukvård, vilket kan leda till lidande och misstro inför sjukvården. Det framkom även att denna patientgrupp upplever att det finns en osäkerhet bland vårdpersonal kring hur viktfrågor ska tas upp med patienten. Då stigmatisering resulterar i ökad risk för vårdfel och försämrad hälsa inom denna patientgrupp, samt utgör hinder för att bedriva personcentrerad omvårdnad är det av vikt att ett förbättringsarbete sker inom detta område. / Background  Overweight is categorized as a BMI between 25-30, while obesity is diagnosed in patients with a BMI over 30. About 1.5 billion adults are overweight and over 500 million are obese. Studies show that this patient group experiences stigmatization when in contact with health care, and therefore further research of overweight and obese patient’s experiences of weight-related stigma in the health care system is needed. Aim  The aim of this study was to describe overweight and obese patients' experiences of weight-related stigma in the health care system. Method  The method used to conduct the study was a non-systematic literature review. The result was based on 16 scientific original articles. The articles have been obtained from the databases CINAHL and PubMed. The quality of the articles has been externally reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The data was compiled and analysed through an integrated data analysis, which resulted in three main categories. Results  The results illustrated overweight and obese patients’ experiences of weight-related stigma in healthcare. Three main categories were identified: Patients' experiences of communication, Patients’ experiences of impact on quality of health care, and Negative emotions as a consequence of weight-related stigma. As subcategories six themes were identified: Communication barriers, Person-centred treatment, Derogatory treatment, Incorrect focus of care and Barriers to health care. Conclusions  This essay showed that there is stigma against this category of patients, which can lead to suffering and mistrust against the health care system among these patients. The study also showed that overweight and obese patients experience an uncertainty among health care providers about how weight related issues should be addressed with the patient. Because of the increased risk of care errors, as well as negative impact on health and person-centred care associated with weight-related stigma, this is an area in need of improvement.

Bakgrund: Närmare hälften av världens befolkning lever med övervikt eller obesitas. Dessa personer upplever sämre bemötande, diskriminering och fördomar från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Belysa patienter med övervikt och obesitas erfarenheter av bemötande från vårdpersonal. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Av totalt 550 sökresultat valdes åtta kvalitativa artiklar som litteraturstudien baserades på. Kvalitetsgranskningen utfördes med Olssons och Sörensens bedömningsmall. Därefter analyserades de åtta artiklarna med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och nio underkategorier. De fyra huvudkategorierna var ‘kroppen i fokus’, ‘vikten av att känna sig hörd’, ‘kritisk kommunikation’, och ‘vilja bli tagen på allvar’. Konklusion: Patienter med övervikt och obesitas hade erfarenheter av främst dåligt bemötande från vårdpersonal. Det behövs mer forskning kring manliga patienters erfarenhet och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra bemötandet mot patienter med övervikt och obesitas. / Background: Almost half of the world's population are classified as overweight or obese. These people face discrimination, prejudice, and are encountered differently by healthcare professionals. Aim: To elucidate the experiences of patients with overweight and obesity during encounters with healthcare professionals. Methods: Database searches in CINAHL and PubMed were conducted. Of a total of 550 search results, eight qualitative studies met the criteria for the literature study. The quality of the included articles was assessed using the framework by Olsson and Sörensen. The data analysis was then conducted using Friberg's five-step model. Results: The analysis revealed four main categories and nine subcategories. The main categories are ‘the body in focus’, ‘the weight of being heard’, ‘critical communication’, and ‘wanting to be taken seriously’. Conclusion: Patients who were overweight or obese experienced negative encounters with healthcare professionals. Further research is needed regarding the experience of patients who are men, and measures that can be taken to better the encounters healthcare professionals have with patients that are overweight or obese.

Bakgrund: Obesitas är en folksjukdom som ökar på många håll i världen. Det medför risker för att drabbas av följdsjukdomar som kan orsaka lidande och leda till en förkortad livslängd. Att leva med obesitas präglas också av andra aspekter som berör identitet och omgivning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha genomgått bariatrisk kirurgi. Metod: En litteraturöversikt med utgångspunkt i tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes var Bariatric surgery, Obesity, Patient experience, Qualitative och Interview. Kategorisering samt tematisering har utförts för att sammanställa likheter och skillnader. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman och ett undertema. Nya kostvanor, anpassning och utmaningar i vardagen beskriver upplevelser som berör anpassning och utmaningar relaterade till utförd kirurgi. Stöd från familj, närstående och sjukvården beskriver upplevelser kopplade till familjens stöd samt upplevelser som präglade kontakten med sjukvården. Den nya kroppen, fysiska och psykiska förändringar berör upplevelser kring de fysiska och psykologiska förändringar som förekom efter bariatrisk kirurgi. Stigmatisering beskriver upplevd självbild och de förändringar som uppstod i relation till den nya kroppen och omgivningen. Sammanfattning: I litteraturöversiktens resultat ges en mångfacetterad bild av hur personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplever livet efter operationen. Förändringen leder till olikartade upplevelser som påverkar relationen till omgivningen och den biologiska kroppen. Upplevelserna skiljde sig åt beroende på hur väl deltagarna lyckades anpassa sig till de utmaningar de ställdes inför. / Background: Obesity is increasing in many parts of the world. It entails risks of suffering from secondary diseases that can cause suffering and lead to a shortened lifespan. Living with obesity is also characterized by other aspects that affect identity and the environment. Aim: The aim was to describe patients experiences after undergoing bariatric surgery.Method:A literature review based on ten qualitative scientific articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. The keywords used were Bariatric surgery, Obesity, Patient experience, Qualitative and Interview. Categorization and thematization have been carried out to compile similarities and differences. Results: The results are presented under three major themes and one subtheme. New dietary habits, adaptation and challenges in everyday life: describes experiences concerning adaptation and challenges related to the performed surgery. Support from family, relatives and the healthcare system: describes experiences linked to the family's support as well as experiences that characterized the contact with the healthcare system. The new body, physical and psychological changes: experiences regarding the physical and psychological changes that occurred after bariatric surgery. Stigmatization: is about perceived self-image and the changes that occurred in relation to the new body and the environment. Summary: The results of this literature review provide a multifaceted picture of how people who have undergone bariatric surgery experience life after surgery. The change leads to different experiences that affect the relationship with the environment and the biological body. The experiences differed depending on how well the participants managed to adapt to the challenges they faced.

Introduktion: Populationen som lider av obesitas ökar och därmed förekommer allt oftare i antalet anestesier i Sverige. Obesitas är en riskfaktor för svår luftväg och det är därmed av vikt att förstå dess inverkan på klinisk luftvägshantering. Uppemot 30% av morbiditet och mortalitet vid anestesi är relaterad till luftvägshantering och är därmed den största orsaken till komplikationer inom anestesisjukvården. Patienter med obesitas har bland annat minskad funktionell residual kapacitet samt ökad metabolism som leder till minskad apnétolerans.  Nyckelfaktorer för säker luftvägshantering är att identifiera svår luftväg, planera inför luftvägsproblem, behålla lugn och fokus, ha tekniska färdigheter, och använda sig av hjälpmedel. Syfte: Syftet med denna studie var att observera anestesipersonalens tillvägagångssätt vid intubation med generell anestesi av patienter med obesitas. Metod: I denna studie användes icke-experimentell mixed method med deduktiv ansats. Datainsamling genomfördes med strukturerade intervjuer och observationer. Data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, kvantitativ innehållsanalys samt deskriptiva statistiska analyser. Resultat: Deltagares luftvägsbedömning särskiljer sig inte för patienter med obesitas jämfört med patienter med BMI <30 utifrån vad som kunde observeras dock menar deltagarna på att de bedömer lokalisation av fettvävnad. Det var extra viktigt med planeringen och förberedelserna när det kommer till patienter med obesitas och hur obesa patienter är påverkar förberedelserna. att deltagarna är extra fokuserade när det kommer till att intubera patienter med obesitas. Majoriteten av deltagarna framförde att positioneringen av patienter med obesitas var viktig till exempel genom att merparten av deltagarna rekommenderade en så kallad obesitaskudde som hjälpmedel vid intubation dock observerades användning av denna av endast en tredjedel av deltagarna. Slutsats: Anestesipersonal tillvägagångssätt vid intubation av obesa patienter som denna studie utgått ifrån används av majoriteten av deltagarna. Dock finns det fortfarande diskrepanser mellan litteratur och den kliniska verkligheten i luftvägshantering av obesa patienter och denna studie antyder att tillvägagångssättet vid intubation kan optimeras ytterligare.

Övervikt och obesitas hos barn har ökat de senaste åren. Barnsjuksköterskor följer barnen från att de föds och skrivs in i barnhälsovården och sedan vidare till elevhälsan. Det är där barnsjuksköterskorna kan uppmärksamma och fånga upp barnen som börjat närma sig övervikt eller obesitas. Övervikt och obesitas hos barn har ökat och kan påverka det fysiska och psykiska måendet. Barnsjuksköterskans uppgift är att uppmärksamma dessa barn och försöka stödja dem i ett hälsofrämjande arbete. Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete i relation till övervikt och obesitas hos barn och ungdomar. En strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats användes. Artikelsökningar utfördes i Cinahl och PubMed. Totalt inkluderades 8 artiklar i resultatet. Dataanalysen genomfördes utifrån Elo och Kyngäs modell för att genom öppen kodning komma fram till tre huvudkategorier: Att skapa en god kommunikation och förtroende - en grund för vårdande hos barn med övervikt och obesitas, Barnsjuksköterskors verktyg för att stödja barnen att uppnå en god hälsa och Ett känsligt ämne och etiskt dilemma. Huvud fynden visade att barnsjuksköterskor ansåg att det var av vikt att skapa förtroende och ha en god kommunikation mellan barnsjuksköterskan, barnet och föräldrarna. Använda verktyg som motiverande samtal, BMI och tillväxtkurvor, samt att etiskt svåra situationer kan uppstå i samband med samtalen. Resultat som sedan diskuterades var att barnsjuksköterskorna uppmärksammade att ett bra samarbete och god kommunikation var av vikt för att stödja barnet och familjen. Det fanns bristande kunskap om BMI och tillväxtkurvor och hur de används. Även andra faktorer som socioekonomi och psykosociala besvär kunde ha inverkan i det hälsofrämjande arbetet.

Hälften av Sverige befolkning har övervikt eller obesitas och sjuksköterskan kommer möta denna patientgrupp dagligen framöver. De bakomliggande faktorerna till obesitas är multipla och flerdimensionella. Sjuksköterskans roll är att kunna se helheten utifrån kropp, själ och ande och hjälpa patienten till välbefinnande. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med obesitas. Metoden som använts är litteraturöversikt där nio artiklar baserat på kvalitativ metod ingår. Resultatet visar att livet med obesitas upplevs som en kamp mot stigma, ofrivillig normprojicering, exkludering i samhället, kroppsliga hinder och svårigheter i att hitta sig själv. Många lider av depression och psykisk påfrestning som kan leda till kontraproduktivt ohälsosamt ätbeteende. Många känner dock hopp och önskar förändring. I slutsatsen lyfts utsattheten och okunskapen om sjukdomens bakomliggande faktorer samt hur livsvärlden med obesitas kan vara tung att bära. Vidare diskuteras om ett samhällsansvar på högre nivå för att råda bot på den ökade prevalensen.

Bakgrund: Övervikt och obesitas ökar globalt. Samtidigt beskriver WHO att viktstigmatisering och viktdiskriminering har ökat de senaste åren. Tidigare forskning visar att stigmatisering av obesa och överviktiga patienter förekommer inom vården. Ytterligare forskning kring deras upplevelser av viktstigmatisering inom hälso- och sjukvården behövs. Syfte: Att beskriva överviktiga och obesa patienters upplevelser av viktstigmatisering i mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats utfördes. Tio vetenskapliga originalartiklar inkluderades. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys användes som dataanalysmetod. Resultat: Resultatet visade överviktiga och obesa patienters upplevelser av viktstigmatisering i mötet med hälso- och sjukvården. Fyra underkategorier identifierades; Att känna skam och skuld, Att känna sig bedömd, Att inte känna sig hörd samt Höra ord som sårar. Två kategorier identifierades; Mötets betydelse och Utmaningar i dialogen.  Slutsats: Upplevelser av viktstigmatisering visades genom vårdpersonalens bemötande och kommunikation. Fortsatt forskning rekommenderas i hur sjuksköterskor upplever mötet med överviktiga och obesa patienter, samt hur utbildning kan påverka attityder och fördomar gentemot överviktiga patienter. Nyckelord: Hälso- och sjukvård, Obesitas, Upplevelser, Viktstigmatisering, Övervikt / Background: Overweight and obesity are increasing globally. At the same time, WHO describes that weight stigma and weight discrimination have increased in recent years. Previous research shows that stigmatization of obese and overweight patients occurs in health care. Further research around patients' experiences of weight stigmatization within health care is needed.  Aim: To describe overweight and obese patients' experiences of weight stigmatization in the encounter with healthcare.  Method: A literature study with qualitative and inductive approach was implemented. Ten original scientific articles were included. Graneheim and Lundman's (2004) content analysis was used as the analysis method of the data.  Results: The result showed overweight and obese patients' experiences of weight stigmatization in the encounter with health care. Four subcategories were identified; Feeling shame & guilt, Feeling judged, Not feeling heard and Hearing words that hurt. Two main categories were identified; Significance of the meeting and Challenges in the dialogue. Conclusions: Experiences of weight stigmatization were shown through the care staff's treatment and communication. Future research is recommended into how nurses experience the encounter with overweight and obese patients, as well as how education can affect attitudes and prejudices towards overweight patients. Keywords: Experiences, Health care, Obesity, Overweight, Weight stigmatization

Bakgrund: Vid inskrivning på Mödrahälsovården har andelen gravida kvinnor som har obesitas ökat de senaste tre decennierna. Riskerna för komplikationer ökar om kvinnan har obesitas när hon blir gravid. Studier har visat att gravida kvinnor som har obesitas kan uppleva hälsosamtalet som kränkande och deras reaktion kan påverka barnmorskornas förmåga att ge stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att genomföra hälsosamtal med gravida kvinnor som har obesitas. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes för att besvara syftet. Enskilda intervjuer användes för datainsamling och kvalitativ innehållsanalysav det manifesta innehållet genomfördes för att analysera insamlade data. Resultat: Innehållsanalysen frambringade tre kategorier; Försvårande faktorer i arbetet med gravida kvinnor som har obesitas, Underlättande faktorer i arbetet med gravida kvinnor som har obesitas och Barnmorskans professionella roll i arbetet med gravida kvinnor som har obesitas, med totalt nio sub-kategorier. Det framkom att svårigheter i samtalet kan bero på kvinnans mottaglighet för samtalet och obesitas är sällan det enskilda problemet. Utbildning och erfarenhet visade sig underlätta vid hälsosamtalet. Barnmorskorna upplevde ett dilemma i förhållande till riktlinjerna när kvinnan saknar mottaglighet för hjälp. Slutsats: Obesitas upplevdes vara ett känsligt ämne för barnmorskorna att samtala om och upplevdes även vara så för kvinnorna, det gör hälsosamtalet svårgenomfört.Då det upplevs svårt att få kvinna att genomföra förändring av levnadsvanor under graviditet, därför torde det erfordras mer fokus på den prekonceptionella hälsan. / Background: For the last three decades, the number of pregnant women with obesity while attending antenatal care has increased. The risk of complications due to obesity during pregnancy is high. Research shows that women with obesity can find health conversations offensive, and their reactions can influence the midwives’ ability to offer support. Aim: This study aimed to describe midwives’ experiences of having health conversations with pregnant women with obesity.  Method: A qualitative interview study with an inductive approach was used. Individual interviews were used for data collection, qualitative content analysis of the manifest content was conducted to analyze the collected data.  Result: The analysis resulted in three categories named Hindering factors in the work with pregnant women with obesity, Facilitating factors in the work withpregnant women with obesity, and The midwives professional role in the work with pregnant women with obesity, and a total of nine sub-categories. Difficulties in health conversations depend on the woman’s receptiveness to information and obesity is seldom the only problem. The midwives' education and experience had a positive effect on the health conversation. The midwives experienced a dilemma concerning the guidelines and women’s lack of receptiveness to help. Conclusion: It’s concluded that difficulties in having health conversations with pregnant women with obesity depends on the sensitivity of the subject, for both midwifes and pregnant women. Due to midwife's difficulties to assist women in making lifestyle changes during pregnancy, more focus on the preconception health is required.

Bakgrund Övervikt och obesitas är en global epidemi med negativa konsekvenser för folkhälsan. Behandlingen kan ske genom förändrade levnadsvanor, farmakologisk- eller kirurgisk behandling. Dock är vården ojämnt fördelad där skillnader finns i utbud och kvalitet. Vad personer anser är stödjande vid behandling av övervikt eller obesitas kan vara avgörande för behandlingsutfallet och hållbarheten över tid. Därför är det viktigt att undersöka personernas perspektiv. Syfte Syftet med studien var att beskriva personers perspektiv av stöd vid behandling av övervikt och obesitas inom vården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar. Artikelsökningarna är gjorda, utifrån relevanta sökord för syftet, i databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån bedömningsunderlaget av Sophiahemmets Högskola. En integrerad dataanalys utfördes för sammanställandet av resultatet. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Behovet av individanpassning, Vårdpersonalens betydande roll och Betydelsen av sociala interaktioner. Resultatet visade på att behovet av stöd är högst subjektivt och bör anpassas utifrån varje persons behov och resurser. Vidare ska hela personen bejakas. Vårdpersonal bör inneha kunskap, visa medkänsla, lyssna och vara icke-dömmande för att ses som stödjande. Därtill ansåg många av deltagarna att behovet av stöd kvarstår under lång tid. Slutsats För att stöd ska kunna upplevas som värdefullt av personer vilka behandlas för sin övervikt eller obesitas behöver individanpassning ske. När behandlingen utformas tillsammans med och utgår från personen kan ett holistiskt synsätt intas. Detta kan medföra att sjukdoms- och vårdlidandet blir mindre samtidigt som personers välbefinnande främjas. Därtill kan obesitasrelaterade komplikationer minska som ett resultat av god personcentrerad omvårdnad med en effektivare och stödjande behandling. / Background Overweight and obesity is a global epidemic with negative consequences for public health. Treatment offered can include lifestyle changes, pharmacological or surgical treatment. However, care services are unevenly distributed with differences in supply and quality. What people with overweight or obesity consider supportive in regard to treatment can impact on treatment outcomes and sustainability over time. Therefore, it is important to investigate the person's perspective. Aim The aim of the study was to describe the person's perspective of support in the treatment of overweight and obesity in healthcare. Method A non-systematic literature review based on 15 original scientific articles. The articles were retrieved, based on various keywords for the purpose, in the databases PubMed and CINAHL. All articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University assessment documents. An integrated data analysis was performed to compile the results. Results Three main categories were identified: The need for individual adaptation, The important role of healthcare staff and The importance of social interactions. The results showed that the need for support is highly subjective and should be adapted based on each person's needs and resources. Healthcare professionals should possess knowledge, show compassion, listen and be non-judgmental to be seen as supportive. The need for support is belived to remain for a long time. Conclusions In order for support to be perceived as valuable by people who are being treated for their overweight or obesity, the treatment needs to be individualized. When the treatment is designed together with and based on the person, a holistic approach can be adopted. This can lead to less suffering and at the same time promote the people's well-being. In addition, obesity-related complications can be reduced as a result of good person-centered care with more effective and supportive treatment

Bakgrund: Obesitas har i modern tid blivit en av världens största epidemier, där allt fler blir drabbade. Tillståndet kan leda till såväl somatiska som psykiatriska sjukdomstillstånd. Internationellt lever idag cirka 650 miljoner människor med obesitas. Behandlingsmetoder i Sverige syftar till både kortsiktig och långsiktig hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienter med obesitas upplevelser vid möten med vårdpersonal. Metod: En kvalitativ litteraturstudie byggd på artiklar funna genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och godkända artiklar analyserades sedan av författarna. Därefter kodades och tematiserades artiklarna för att generera ett resultat som svarar på syftet. Resultat: Resultatet bygger på elva empiriska artiklar. Totalt identifierades fyra huvudteman och tio subteman. Arbetet beskriver att personcentrering främjar god vård för patientgruppen, att det finns strukturella och systemiska brister inom vården för patienter med obesitas. Resultatet belyser även bemötandets betydelse i vårdmötet och hur det kan hindra att patienterna känner sig illa bemötta samt önskemål om hur patientgruppen hade velat bli bemötta och därmed förslag på förbättringar. Konklusion: Konklusionen av studien visar på vikten av ett multiprofessionellt, holistiskt och personcentrerat förhållningssätt och belyser även den grundutbildade sjuksköterskors centrala roll i vårdprocessen. Därtill framkom vilka utmaningar som kan vara förknippade med denna profession. Slutligen identifierades brister inom vården, både strukturella och systematiska, samt i fråga om pedagogik, bemötande och empati.