Syftet med denna studie var att undersöka och öka förståelsen för hur rekryterare kan arbeta för att förhålla sig så objektiva som möjligt i arbetet med att hitta rätt kompetens till rätt plats. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med ett hermeneutistiskt antagande med semistrukturerade intervjuer som var grunden för insamlingen av det empiriska materialet. Intervjuerna genomfördes med sex deltagare som arbetade inom rekrytering. Resultatet analyseras med hjälp av Kahlke och Schmidt (2002) bedömningscirkel. Resultatet delades upp i fyra teman; objektiva förhållningssätt och verktyg, beslutfattandet, fallgropar och hinder samt potential och utvecklingsmöjligheter. Slutsatser som kan dras är att det finns ett flertal verktyg och metoder rekryterare kan utgå ifrån för att nå objektivitet i rekryteringsprocessen för att hitta rätt kompetens. Däremot visar resultatet på att en fullständig objektivitet i rekrytering är näst intill omöjligt att uppnå, då intuition och andra subjektiva faktorer påverkar rekryterarens val.

Uppsatsen sjösattes som en konsekvens av den kritik som politiker och journalister riktat mot public service de senaste åren. Kritiken som främst handlat om en upplevd vänstervridning inom public service är oroväckande då en partiskhet innebär minskade förutsättningar för välorienterade samhällsmedborgare som kan ta ställning i olika samhällsfrågor. Baserat på kritiken har syftet med uppsatsen varit att granska partiskheten i Sveriges Radios podcastverksamhet, ett public service-drivet medium som trots sin allt mer omfattande räckvidd förblivit ett outforskat område inom objektivitetsforskningen. Med avstamp från Westerståhls objektivitetsstudier har en partiskhetsprövning genomförts där begreppet objektivitet likställts med opartiskhet och operationaliserats som en sammanvägning av balans och neutralitet. Neutraliteten har sedermera beräknats via antalet positiva respektive negativa omdömen som riktats mot riksdagspartierna, medan balansen beräknats via det utrymme som partiernas ideologiska budskap och partipolitiska aktiviteter fått i podcasten. Avslutningsvis har en diskussion förts utifrån Asps (2006) syn på rättvisa och mynnat ut i ett resultat som indikerar att en politisk högerriktning gynnats i Sveriges Radios podcastverksamhet.

Journalism has changed in many ways in today's society. The emergence of digitization has created a new format for journalists to work on. Social media is an example of that and one of the largest reasons for the development that has taken place. Today´s journalists must work at a high speed to produce as much news as possible but especially know how to use social media platforms to reach out and attract an audience both for private use and at work. For journalists social media is a way to create interaction and participation. Journalists get the opportunity to be personal and create their own branding in the text.But where does the limit go from being objective and personal? Can it harm the journalists credibility and the ideal concept objectivite if they expose personal opinions and emotions?In this study six journalist from three huge swedish news media – Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT has been chosen whose purpose is to examined the balance between being personal and objective as a journalist on social media that proceeds from the questions: 1. In what way does six professional journalist from Svenska dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT use social media platforms in their work respectively in their personal life?2. In what way do interviewees feel that social media can influence the role of the journalist? The results show that these journalists have similar answers and opinions about how they use social media platforms for personal use and at work. They said that not a day goes by without them using social media. The majority also said that social media can iibe useful for their daily work and to build a relationship with the audience because it can create trust among them. Although they can see a potential danger for the journalists occupation. Therefore the results show that the journalist thinks it's hard to know where the border goes, and as a reason for that they often say that every newsroom does not have a unified approach to the situation.

Mitt arbete har gått ut på att hitta mönster i mitt mixande med syfte att identifiera mer konkret vad som bidrar till ökad eller minskad motivation i processen. Detta eftersom tidigare situationer relaterade till musikproduktion har varit mycket inom ramverk jag själv varit bekväm i om man ser till val av genre att mixa. Resultatet blev tolv mixar. Det kom fram vilka komponenter som gör att jag dras till en låt mer eller mindre där en av de större insikterna blev att trummorna är det viktigaste elementet att få till i en mix för ökad motivation hos mig.Detta arbete gav mig det jag ville få ut av detta: En bra bild av vart jag står idag och hur jag mixar i förhållande till min egen åsikt.

Denna uppsats syftar till att, utifrån intervjuer med tre lärare, ta reda på deras syn angående om betygen i dagens svenska gymnasieskolor är rättvisa och likvärdiga. Både Skolverket och intervjupersonerna ger en negativ bild angående en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. Intervjupersonerna ser en avsaknad av diskussioner om vilka kunskaper som ska bedömas. De menar även att många lärare inte kan sina betygskriterier. Även om de enskilda intervjupersonerna inte tror att det finns en likvärdighet i betygssättningen ser jag dock ett positivt mönster i de tre intervjuerna. Jag kommer fram till att intervjupersonerna bedömer och betygssätter eleverna utifrån samma premisser. Jag tolkar det som att eleverna i dagens svenska gymnasieskolor, utifrån de tre intervjuer som genomförts, kan räkna med en rättvis och likvärdig betygssättning.

A journalist’s task is to – in a fair, balanced and objective way – deliver news to the world. But how does it affect a sportswriter’s reporting when he/she has two teams to monitor? Can you still be objective reguarding both teams, or does one team get more attention then the other? The purpose of this study was to examine the objectivity in the reporting of the two bandy teams Bollnäs GIF and Edsbyns IF in the local news paper Ljusnan. Based on different theories of objectivity, I conducted a quantitative content analysis and a qualitative critical discourse analysis of articles written during two Elite League seasons. The result showed a constant slight advantage for Bollnäs GIF before Edsbyns IF. / Journalistens uppgift är att på ett nyanserat, balanserat och objektivt sätt förmedla nyheter till allmänheten. Men hur påverkas rapporteringen för en sportjournalist när man har två lag att rapportera om? Kan man fortfarande vara rättvis och objektiv, eller får det ena laget mer publicitet än det andra? Syftet med den här studien var att undersöka hur objektivt lokaltidningen Ljusnan rapporterat om de två bandylagen Bollnäs GIF och Edsbyns IF. Med utgångspunkt i teorier om objektivitet har jag genomfört en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys på artiklar skrivna under två elitseriesäsonger. Resultatet visade, både i den kvantitativa och kvalitativa analysen, på ett konstant litet övertag för Bollnäs GIF.

The purpose of this study is to investigate the view of the ideal of objectivity in sports journalism and other factors that can effect a journalists terms to their journalistic ethic such as the commercialization, investigative journalism and their relationship to their sources. The purpose is further to investigate if these different factors differ on a national- or local level of sports journalism. For this study we have chosen the method of a qualitative interview, where six sports journalists and two news editors are included. The interviews have been deducted with help of an interview guide, which has been used the same way  the journalists that’s been interview.  This particular field of journalism studies is yet to be discovered in a bigger scale. Therefore, this study has used a great bit of earlier research and also three different theories to help us in answering the purpose of the study and our question formulation; News management, Media logic and the Swedish exchange-theory. The result of the study shows that there are some differences in how journalists on a national- and a local newspaper view the importance of investigative journalism, relationships with their sources and how they apply the ideal of objectivity in their role as a journalist. The study also shows that commercialization of the sports industry has an impact on sport journalism were several new actors such as public relation-experts and organizations want to effect the media and “sell” their product to the newspapers.

<p>C-uppsats, 15 poängMedie- och Kommunikationsvetenskap, 61-90 poängSammanfattningSofie Hjelm, MKV 5"Dramat där alla är förlorare"-en fallstudie av Blekinge Läns Tidnings rapportering av Rödebydramat"The drama without winners"-a case study of Blekinge Läns Tidnings coverage of the Rödeby shootingHösten 2007 hamnade den lilla byn Rödeby och delar av Karlskrona kommun i fokus i landets samtliga medier. Anledningen var att en sen oktoberkväll sköt en pappa i desperation och förvirring mot en grupp pojkar som befann sig i hans trädgård. En av pojkarna avled på gräsmattan, en annan skottskadades allvarligt.Det var en av nyhetshändelse som ställde hårdare och större krav än vanligt på allsidig nyhetsförmedling, objektivitet och etiska ställningstaganden.Blekinge Läns Tidning (BLT) är den ledande tidningen i Blekinge, med mer än femtio procents hushållstäckning i Karlskrona, Ronneby och Sölvesborg. Även i Karlshamn är tidningen stark, med 47 procents täckning. Svagast är man i Olofström, där tidingen täcker 34 procent av hushållen.Det här är en fallstudie av BLT:s rapportering av dramat, från skotten till domslutet i tingsrätten. Det som undersöks är objektivitet, neutralitet och i viss mån den etiska nivån i rapporteringen. Utgångspunkterna som har stor betydelse för studien är bland andra Hvitfelts teorier om nyhetsvärdering, Westerståhls objektivitetsmodell och de pressetiska regler som utformas av Pressens Samarbetsnämnd och som gäller samtliga medier i Sverige.Frågeställningarna handlar om parternas utrymme, enskilt och i relation till varandra, hur de benämns och om BLT:s objektivitet i rapporteringen. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.Genrellt sett så är BLT överlag objektiv och allsidig i rapporteringen. Tidningen håller en hög etisk nivå och samtliga parter ges utrymme och citeras. Däremot brister BLT något ifråga om benämningarna på de inblandade, där värderingar stundtals smyger sig in. I enlighet med god pressetik är BLT försiktig med såväl namn- som bildpublicering. Merparten av de namn som förekommer är de som bärs av mer eller mindre offentliga personer, och majoriteten av publicerade bilder föreställer inte någon av de inblandade parterna.                                                                                                                                                                        Nyckelord: Objektivitet, kvantitativ innehållsanalys, etik, nyhetsvärdering, Rödeby, Blekinge Läns Tidning</p>

The purpose of this thesis is to describe and understand the existing factors behind the selection of foreign newspapers in Swedish public libraries. We wanted to study this subject because the political situation in many countries is reflected in the newspapers and can cause difficulties in the selection process. Examples of this can be how to avoid newspapers with political propaganda and with censored content. Another reason for our interest in this subject is based on our prejudice that newspapers from other countries are important for people with foreign background. To answer the question we have conducted qualitative interviews with five persons who are responsible for the purchase of foreign newspapers at four libraries. The theoretical framework consists of hermeneutics. While analyzing the interviews we have used the hermeneutic spiral as an instrument. We found several factors behind the selection of foreign newspapers and we divided them into four categories: factors for purchase, factors for none purchase, selection criterions and “signs” of “objectivity” and “neutrality”. The most significant factor for purchase was if the library received a purchase proposal from visitors. Economy was regarded as the largest obstacle for not to purchase. Furthermore, request was the most important selection criteria. All of our respondents tried to have a wide selection of political opinions represented at the library even if they only could afford one single newspaper for each region in question. In that case they purchased a newspaper as neutral as possible. Those libraries that could afford several newspapers from each region achieved political distribution by buying newspapers from different countries of publication and at the same time they could avoid buying newspapers with censured content or with political propaganda.

Den här uppsatsen undersöker kvantitativt och kvalitativt faktiskt.se, det första svenska exemplet på det sedan länge internationellt etablerade konceptet faktagranskning. Faktiskt.se har varit ett samarbete mellan fem medieorganisationer, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sveriges Television, Sveriges Radio och KIT, där man på en gemensam hemsida publicerat sina individuellt utförda faktagranskningar. Den kvantitativa undersökningen av innehållet visar att man främst har faktagranskat politikers påståenden om ekonomi och välfärd, att väsentliga skillnader mellan de faktagranskande redaktionerna föreligger, ofta gällande vilka källor som används och hur, och att de flesta påståenden som har faktagranskats har fastslagits vara ”Helt fel”, då man överlag har haft en benägenhet att faktagranska sådant som man redan innan betraktar som osannolikt. Den kvalitativa undersökningen visar att man i stor utsträckning inte håller sig till den gemensamma metod som fastställts för faktagranskning inom ramen för faktiskt.se, trots en tydlig metodbeskrivning. Detta visar sig i flexibilitet kring kraven på påståenden som lyfts till faktagranskning, till exempel att det inte får vara normativt eller en spådom. Man redovisar inte alltid kontakt med den som står bakom påståendet som granskas, och trots att kontexten kring ett påstående ska tas i beaktande vid faktagranskning, enligt metodbeskrivningen, görs detta med godtycklighet. Den kvalitativa undersökningen visar också att påståenden som fastställs vara ”sanna” ofta kan vara sådana som ligger i linje med vad en etablerad källa uttrycker. Det som fastställs vara ”fel” kan vara sådant som avsändaren av ett påstående inte menat men som den faktagranskande reportern har tolkat in. I analysen resoneras kring resultaten främst utifrån Michael Schudsons Discovering the News (1978). Analysen visar att faktagranskning kan sägas utgöra en vetenskaplig journalistisk metod som kombinerar element från den journalistiska faktacentreringen, den naiva empirismen, som rådde inom journalistiken vid förra sekelskiftet, med element från den tidiga objektiviteten på 1920- och 1930-talen.