No description available.

Bakgrund: Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig. Det kan drabba alla oberoende av ålder eller kön men urininkontinens är mer vanligt bland kvinnor. Urininkontinens har även sina sexuella konsekvenser. Ett tillfredsställande sexualliv har betydelse för människors välbefinnande och övriga hälsa. Sjuksköterska har en viktig roll i att hjälpa kvinnor att uppleva välbefinnande trots besvären. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur urininkontinens påverkar kvinnors sexualliv. Metod: Studien är en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar som valts ut efter en litteratursökning i tre olika databaser. Kvalitativa artiklar användes. Artiklarna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008, s. 159-170) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studien framkom två kategorier och fyra underkategorier. Kategorier var; Förändrat sexualliv samt Stöd. Slutsats: Urininkontinens har negativ påverkan på kvinnors sexuella livet och intima relationer i form av att kvinnor känner skam, minskad självkänsla, rädsla för läckage och till slut undviker sexual aktivitet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa kvinnor att uppleva bättre hälsa och välbefinande genom att erbjuda välbehövlig vägledning och vård. Allmänsjuksköterskor behöver ha mer kunskap om kvinnors upplevelser av urininkontinens och sexuella konsekvenser.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Personer med demenssjukdom vårdas vanligtvis av sina anhöriga i hemmet. Det långa vårdförloppet samt den ökande belastningen kan påverka anhörigas upplevelser och även livssituation. Studien vänder sig främst mot sjuksköterskor samt anhöriga som vårdar individer med demenssjukdom. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med demenssjukdom i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt elva kvalitativa artiklar utgjorde grunden för resultatet. De analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet indelades i sex kategorier: Den nya rollen som vårdare; Personlig utveckling; Förändrad relation till personen med demenssjukdom; Känslomässiga reaktioner; Vikten av goda relationer; Brist på stöd. Resultatet visade att känslor och tankar skiljde sig åt bland de anhöriga. Förändringarna som följde med sjukdomens förlopp påverkade anhörigas självkänsla samt relation till personen med demenssjukdom. Att kunna dela med sig ansvaret och bördan med en medmänniska upplevdes som underlättande. Slutsats: Vårdpersonalen behöver hjälpa anhöriga bearbeta sina blandade upplevelser via olika former av samtal. Det bör även ges ökad kunskap till anhöriga för att de skall kunna hantera vardagliga situationer med sin familjemedlem med demenssjukdom.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som kännetecknas av extrem banting och självsvält. Sjukdomen kan leda till ett livshotande tillstånd. Anorexia är välkänt inom vården, trots detta är det den ledande psykiska sjukdomen som orsakar flest dödsfall. Orsaken till insjuknandet är ännu oklart, men sjukdomens utveckling påverkas av både psykologiska och socialkulturella faktorer. Syfte: Syftet med studien var att lyfta fram unga kvinnors upplevelser av anorexia. Metod: En intervjustudie baserad på fem unga kvinnors berättelser om sina upplevelser av anorexia. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Vägen till sjukdomen såg olika ut för informanterna, men många grundläggande faktorer var lika. Den bristande sjukdomsinsikten bidrog till att det tog tid innan de drabbade sökte hjälp. Gemensamt för informanterna i studien var att utomstående och sjuksköterskan hade en betydande roll under vägen tillbaka till ett liv utan anorexia. Slutsatser: Anorexia kan uttrycka sig både som ett kontrollbehov och som ett omedvetet sätt att söka uppmärksamhet. Det är viktigt som sjuksköterska att lära känna människan bakom sjukdomen för att kunna främja hälsa samt lindra det fysiska och emotionella lidande som sjukdomen medför. Anorexia påverkar också vänner och familj.

Då demografiska förändringar sker i samhället där fler blir äldre och allt fler drabbas av demenssjukdom kommer vårdpersonal i större grad vårda personer med demens där det är av stor vikt som vårdpersonal att inte låta värdigheten negligeras. Syftet var att belysa upplevelser av värdighet i omvårdnad av personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar användes till resultatet. Artiklarna granskades och analyserades och fyra teman framkom som innehöll omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet. Upplevelser av delaktighet, sociala interaktioner, tid samt kunskap och säkerhet relaterat till värdighet upplevdes viktigt i omvårdnad av personer med demens vid bevarande av värdighet. Forskning gällande omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet kommer vara betydelsefullt för såväl anhöriga som vårdpersonal genom en fördjupad kunskap som kan leda till att värdighet bevaras och återupprättas. Ytterligare forskning i framtiden om demenssjukdom hos äldre med annan etnisk bakgrund än svensk kommer vara av stor betydelse då den ökade invandringen leder till att fler vårdas i Sverige.

Bakgrund: Alkohol är en stor riskfaktor för uppkomst av många sjukdomar. Det påverkar också det sociala livet. Ekonomi, psykisk ohälsa, uppväxt med missbrukande föräldrar och kulturen är faktorer som påverkar utvecklingen av alkoholberoendet. Alkoholen skapar både välbefinnande och lidande.   Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med ett aktivt alkoholberoende. Metod: Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats. Data samlades in från sju självbiografier skrivna av personer med alkoholberoende. Analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom att alkoholen påverkade hela den alkoholberoendes livsvärld. Både med välbefinnande, lidande samt att omgivning, arbete och ekonomi tog skada. Olika strategier byggdes upp för att dölja beroendet. Anledningarna till att dricka var många, det fanns alltid ett skäl till att dricka. Slutsats: En alkoholberoendes livsvärld innehöll både ett välbefinnande och ett lidande. Alkoholen skapade en ond cirkel där den alkoholberoende drack för att dämpa lidande och uppnå välbefinnande. Ju mer alkohol desto mer lidande, vilket krävde mer alkohol och så vidare. Genom ökad förståelse och mer kunskap om alkoholism kan det skapas en större möjlighet att på bästa sätt kunna möta och hjälpa människor med ett alkoholberoende.

No description available.

Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser vid missfall. Av alla graviditeter slutar 20% i missfall vilket för kvinnorna kan innebära en traumatisk upplevelse. Kvinnor som får missfall hänvisas ofta till akutvårdsmottagningar där de möter och mottar vård från allmänsjuksköterskor. I föreliggande studie analyserades 12 vetenskapliga artiklar och följande tre teman framkom Känslor av att inte räcka till, betydelsen av emotionellt stöd samt upplevelser av omvårdnad. Kvinnor som genomgick missfall upplevde ofta en överväldigande känsla av förlust. De upplevde även bristande stöd och förståelse från familj, vänner och samhället, vilket innebar att missfall upplevdes som en nedtystad livshändelse. Även vårdpersonal misslyckades med att bekräfta missfallet och den förlust det innebar för kvinnorna samt brister i sitt bemötande gentemot kvinnorna som genomgått missfall. Genom att följa de fem stegen i Swansons omvårdnadsteori kan sjuksköterskan beakta hela kvinnan och hennes upplevelse av missfall. Vidare behövs det mer forskning om kvinnors upplevelser vid missfall om hur vårdpersonal kan göra för att möta kvinnors behov. För att kunna underlätta kvinnors upplevelser vid missfall borde synen på missfall förändras på samhällsnivå.

Sveriges första hjärttransplantation ägde rum 1984 och idag görs ungefär 50 stycken varje år. Dessa patienter genomgår en lång process med blandade känslor och upplevelser. Från att vara svårt hjärtsjuk, till att stå på väntelista för transplantation, för att till slut nå målet att få sitt nya hjärta. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. För att undersöka detta granskas och analyseras både kvalitativa och kvantitativa artiklar inom ämnet för att få en sammanfattande bild av patienters upplevelser. Resultatet delas upp i två huvudteman, känslomässiga förändringar samt upplevelsen av det dagliga livet. I diskussionen tar författarna upp dessa upplevelser för diskussion som styrks med annan litteratur och nya artiklar. Slutsatsen handlar om att patienter upplever en rad känslomässiga och vardagliga förändringar, och för att möta detta behövs en förståelse för att sjuksköterskan ska kunna ge en bra omvårdnad

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en vanligt förekommande sjukdom med stor påverkan på livet. I Sverige uppskattas 70 000 personer lida av sjukdomen. Utmärkande för denna är de humörsvängningar som personen kan uppleva i form av mani eller depression. Genom att undersöka kvinnors upplevelse av sjukdomen kan sjuksköterskan få ökad förståelse och bättre vård kan ges. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på fem självbiografier skrivna av kvinnor med bipolär sjukdom. En kvalitativ ansats inspirerad av en manifest innehållsanalys har använts. Resultat: Fem huvudkategorier framkom samt 14 underkategorier. Upplevelse av mani; Lyckokänsla, Oändligt med energi, Vanföreställningar och Ekonomiska konsekvenser. Upplevelse av depression; Existentiella tankar, Skam och Sjukskrivningens konsekvenser. Betydelsen av närstående. Sätt att hantera bipolär sjukdom; Samhörighet med andra sjuka, Självmedicinering, Trygghetsskapande rutiner och Lögner om sjukdom. Upplevelse av behandling; Diagnos och sjukdomsinsikt, Läkemedel och Betydelsen av sjukvårdskontakter. Slutsatser: Tidig diagnos ansåg viktigt då den förklarade det egna beteendet samt var en förutsättning för läkemedelsbehandling. Vidare nämndes trygghetsskapande rutiner som en del i att hantera sitt mående. Barn lyfts fram av kvinnorna som en anledning till att inte begå självmord.