Astma är en kronisk sjukdom som påverkar personer i det dagliga livet. Idag beräknas ca 800 000 personer i Sverige leva med denna sjukdom. Genom ökad kunskap och färdighet kan sjuksköterskan ge en optimal vård och omsorg så att personerna med astma får en bättre livskvalitet. Syftet med studien är att beskriva personers erfarenheter av att leva med astma. Metoden är en litteraturöversikt med analys av kvalitativa artiklar. Resultatet innefattar åtta stycken vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Fribergs 5 stegsanalys. Fynden i artiklarnas resultat har sammanförts och sammanställts till en ny helhet där ett huvudtema, erfarenheter, och fyra teman växte fram. Dessa var: att leva med hinder, att leva med sjukdomens påverkan på kroppen, att leva med ständiga vårdkontakter och att skapa kontroll med hjälp av egenvård . Personer med astma behöver bemötas med individanpassad omsorg. Genom att sjuksköterskan bidrar med information om astma och vikten av egenvård kan patienters välbefinnande förbättras.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer och diagnosen påverkar inte enbart de drabbade barnen utan även deras familj. Den nya situationen rubbar familjens tillvaro och uppmärksamhet som från omgivningen vanligtvis är riktad mot samtliga barn i en familj vänds till att enbart fokusera på det cancerdrabbade barnet. Kan sjuksköterskan tillämpa en familjefokuserad omvårdnad kan även syskon bekräftas och bli mer delaktiga i familjelivet både på och utanför sjukhuset. Syfte: Att beskriva upplevelser hos syskon till barn som lever med eller avlidit i cancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv utgångspunkt har genomförts, inkluderande tio studier som analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att syskon upplevde en förändrad tillvaro gällande sig själva, familjen och vardagen. Till följd av förändringarna erfor syskon blandade känslor och de uttryckte även olika behov under barnets sjukdomstid eller bortgång som skulle kunna hjälpa dem att hantera cancerupplevelsen. Slutsats: Förändringarna var omvälvande för syskon som dels hade svårt att anpassa sig efter dem och dels kunde förstå varför de skedde, förändringarna resulterade även i en bred variation av känslor. Trots försvårande konsekvenser kunde syskon uppleva en positiv inverkan på sig själva och livet i stort. / Background: In Sweden approximately 300 children fall ill in cancer each year and the diagnosis affects their entire family. The new situation interrupt the being of the family and attention from the surroundings is focused solely at the affected child. Though, if the nurse apply a family focused care the siblings too can be acknowledged. Purpose: To describe experiences in siblings of children who lives with or passed away in cancer. Method:  A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, including ten studies which were analyzed according to the five steps of Friberg. Findings: It was revealed that siblings experienced a changed being in terms of themselves, the family and the everyday life. Due to the changes siblings experienced a variety of emotions and they also expressed different needs during the child’s illness or passing that could help them manage the cancer experience. Conclusion: The changes were radical to siblings who partly found it hard to adjust to them and partly could understand why they occurred, they also led to a wide blend of emotions. Despite the aggravating consequences siblings experienced positive impacts on themselves and on life in general.

Gynekologisk cancer är en cancerform som drabbar kvinnans könsorgan och är vanligt förekommande. Varje form av gynekologisk cancer är unik och så även kvinnors känslomässiga upplevelser om sjukdomen. Beroende på fas i livet påverkas kvinnan individuellt. Kvinnor i fertil ålder drabbas oftast hårt då förmågan till reproduktion försvinner men för de kvinnor där reproduktion inte längre är aktuellt framkommer också utmanande känslor av depression och nedstämdhet. Syftet med studien var att belysa kvinnors känslomässiga upplevelser i samband med gynekologisk cancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Studiens resultat utgick ifrån 14 vetenskapliga artiklar, där majoriteten var kvalitativa och belyste den känslomässiga upplevelsen hos kvinnor i samband med gynekologisk cancer. De vetenskapliga artiklarnas resultat ledde till fyra teman: Upplevelser efter fysiska förändringar, Upplevelser av stödets påverkan, Upplevelser av osäkerhet inför framtiden och Upplevelser om en ljus framtid. I resultatet framkom att det medför en stor känslomässig påverkan att drabbas av gynekologisk cancer och att upplevelserna skiljdes åt mellan de drabbade. Tidigare forskning visar på brister i omvårdnaden då kommunikationen ofta drabbas negativt i samtal mellan vårdpersonal och kvinnan på grund av att sjukdomen medför komplikationer som är svåra att tala om. Fortsatt forskning inom området vore önskvärt för att utveckla vårdpersonalens kunskap om gynekologisk cancer.

Bakgrund: Förlossningsdepression (Post partum depression) är vanligt förekommande, cirka 13 procent av nyblivna mammor drabbas. Faktorer som påverkar uppkomsten är bland annat tidigare missfall, hormonella rubbningar, depression tidigare i livet eller att förlossningen varit komplicerad. Första symtomet som uppträder är ofta sömnstörningar och sedan följer oro, osäkerhet, hopplöshet, skam och gråt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser att drabbas av post partum depression. Metod: Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna EBSCO (CINAHL och Academic search elite), PubMed och SveMed+. För analys av artiklar användes metasyntes och utifrån materialet skapades fem huvudkategorier och elva underkategorier. Resultat: Huvudkategorierna belyste kvinnors upplevelser av PPD, Behov av stöd från omgivning och anhörig, Personligt förhållningssätt, Känslomässiga reaktioner i samband med PPD, Krav från omgivning och Känsla av maktlöshet. Slutsats: Kvinnor som led av PPD upplevde rollen som mamma mycket påfrestande. De beskrev brist på stöd från omgivning och sjukvårdspersonal, samt att de inte blev tagna på allvar när hjälp söktes. Dålig information och kunskap om PPD bidrog till känsla av misslyckande och därför valde en del kvinnor att isolera sig.

Det är idag ovanligt att anestesisjuksköterskor larmas ut på prehospitala larm. Det kan tänkas vara en stor utmaning eftersom det innebär arbete i främmande miljöer och med nya kollegor. Tidigare forskning inom området är knapphändig. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av att åka på larm prehospitalt. Studien hade en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer  användes för att svara på syftet. Tio anestesisjuksköterskor från två medelstora sjukhus i södra Sverige intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på tre övergripande kategorier: Press, Otrygghet och Kontroll. Anestesisjuksköterskorna upplevde att det fanns en press på dem att ta rollen som luftvägsexpert men även att lösa andra problem uppstod i det prehospitala omhändertagandet av patienten. Dessa förväntningar motsvarade inte alltid anestesisjuksköterskornas syn på den egna kompetensen. För att möta dessa förväntningar använde sig anestesisjuksköterskorna av olika metoder. Det kunde innebära att kontrollera medhavd utrustning eller att förbereda sig mentalt. Anestesisjuksköterskorna upplevde att den viktigaste aspekten i det prehospitala arbetet var ett väl fungerande samarbete, innehållande respekt och ödmjukhet inför varandras kunskaper. Handledning samt interprofessionellt kunskapsutbyte mellan professionerna var aspekter som förslagsvis kan stärka och förbättra samarbetet ytterligare.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom, FMS (fibromyalgisyndrom), som kännetecknas av kroniska, diffusa smärttillstånd i rörelseorganen. Det är vanligare hos kvinnor än hos män. Tre procent av kvinnor drabbas och 0,5 % av männen. Symtomen är långvarig smärta, trötthet, sömnproblem och kognitiva svårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnornas upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Söktermer som användes var fibromyalgia*, chronic pain, patient*, experience. I litteraturstudien sammanställdes och analyserades 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar om fibromyalgi. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med två till fyra underkategorier till varje kategori. Huvudkategorier var (1) beskrivningar av vanliga symtom och svårigheter, (2) sjukdomens påverkan i dagligt liv, (3) hanteringstrategier och (4) bemötande och stöd. Slutsats: Det är betydelsefullt att sjuksköterskor ger kvinnor med fibromyalgi ett gott bemötande och bekräftelse på deras situation. Det är också betydelsefullt att tänka på vilka konsekvenser det blir för kvinnorna med fibromyalgi om vi inte tror på det som de berättar.

Bakgrund: Bröstcancer är den allra vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige drabbas omkring 8000 kvinnor av denna sjukdom varje år och cirka 1500 avlider. Från och med 1986 erbjuds alla kvinnor mellan 40-74 år att delta i regelbundna mammografikontroller. Det har gjort att allt fler kvinnor diagnostiseras tidigt i sjukdomsförloppet och att antalet dödsfall reducerats. Trots fördelarna med mammografi upplever många kvinnor undersökningen som smärtsam och påfrestande. Det är därför viktigt att få en ökad förståelse för kvinnors upplevelser för att på så sätt skapa en förutsättning för ökat välbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse i samband med mammografiscreening. Metod: Litteraturstudien baserades på 8 vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PsychINFO. Artiklarna granskades och analyserades av författarna innan ett resultat sammanställdes. Resultat: Resultatet visade att tidigare erfarenheter påverkade attityderna kring mammografiscreening. Majoriteten fann undersökningen smärtsam och att bemötandet av personalen var en viktig aspekt som påverkade upplevelsen. Det visade sig att det fanns ett genomgående behov av information kring undersökningen samt att väntan på resultatet var en tid fylld med oro och ovisshet. Slutsats: Trots att många kvinnor upplever fysiska såväl som psykiska obehag i samband med mammografi är de motiverade att fortsätta medverka i screeningundersökningar. Med anledning av detta är det viktigt för röntgensjuksköterskan att ha en förståelse och kunskap om kvinnors upplevelser så det finns möjlighet att motverka dessa obehag så långt det är möjligt.

Bakgrund: Palliativ vård är riktad mot patient och anhöriga genom att bemöta bådas behov. Att vara anhörig till en person i livets slutskede kan innebära både psykisk och fysisk påfrestning. Anhöriga uttrycker en vilja behålla någon form av kontroll i den annars kaotiska och osäkra vardagen. Syfte: Syftet var att belysa upplevelserna av att vara anhörig till en person i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; En förändrad livssituation, att vara i en utsatt situation och att få personliga behov tillgodosedda. Anhöriga anpassade vardagslivet efter den döende personen. Maktlöshet, otillräcklighet, skuld, skam, ensamhet, ångest, trötthet och utmattning var centrala känslor i anhörigas liv. För att klara av den komplexa situationen var det viktigt med stöd och information från vårdpersonal. Konklusion: Familjefokuserad omvårdnad är viktigt för att främja både patienten och anhörigas hälsa. Det är viktigt som sjuksköterska att uppmärksamma de anhörigas behov, stödja dem i deras roll och stärka deras känsla av sammanhang. Nyckelord: Palliativ vård, anhöriga, upplevelser, stöd. / Background: Palliative care is directed to both the patient and next of kin by responding to both their needs. Being a relative of a person in the end of life can mean both mental and physical stress. Relatives express a desire to maintain some form of control in the otherwise chaotic and uncertain everyday life. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of being a relative of a person in the end of life. Method: A qualitative literature review based on twelve scientific articles were reviewed, analyzed and compiled. Results: The study resulted in three main categories; A changed life situation, to be in a vulnerable position and getting personal needs met. Relatives custom everyday life for the dying person. Powerlessness, inadequacy, guilt, shame, loneliness, anxiety, fatigue and exhaustion were central emotions in relatives' lives. To cope with the complex situation it was important to receive support and information from health care professionals. Conclusion: Family-focused care is important to encourage both patients and relatives health. It is important as a nurse to pay attention to relatives' needs, support them in their role and strengthening their sense of coherence. Keywords: Palliative care, next of kin, experiences, support.

Titel: Barncanceröverlevare - att gå vidare i ett förändrat liv. En litteraturstudie. Bakgrund: Tack vare förbättrade behandlingsmetoder överlever allt fler barncancer. Överlevnad av barncancer kan dock innebära olika komplikationer. Det är en stor utmaning för vården att möta denna växande patientgrupp.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa barn och unga vuxnas erfarenheter av att ha överlevt barncancer. Metod: I litteraturstudien har åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats inkluderats. Artiklarnas resultat granskades, analyserades och sammanställdes enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra kategorier; Kroppsliga förändringar efter att ha överlevt cancer, kognitiva förändringar och fatigue, omgivningens bemötande samt att gå vidare i ett förändrat liv. Konklusion: Barncanceröverlevarna påverkas både fysiskt, psykiskt och socialt. Att gå vidare i ett förändrat liv med sena komplikationer av cancern leder till nya utmaningar. Detta skapar behov av långsiktig personcentrerad vård, för att förebygga onödigt livs- och sjukdomslidande samt möta överlevarnas specifika behov.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor. Behandlingen är ofta bröstkirurgi då antingen en bit eller hela bröstet opereras bort, mastektomi. Efter operationen upplever kvinnorna en förändrad kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och sammanlagt åtta subkategorier. Kategorierna var: ”Förlorad kvinnlighet”- Att känna sig onormal, Att känna sig mindre attraktiv och Smärtsamt att se sig själv i spegeln. ”En annan syn på kroppen”- Att kroppen inte är komplett, Att kroppen blivit en främling och Fantomkänsla. ”Att komma tillbaka till vardagen” - Starkare individ och Att finna stöd Konklusion: Kvinnornas upplevelser är unika, dock blir de påverkade av samhällets syn på hur en kvinna bör se ut enligt objektifieringsteorin. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha det i åtanke vid bemötandet, så att kvinnorna ses som individer och inte objekt. Det behövs mer forskning kring vilket typ av stöd kvinnor som drabbats av bröstcancer och genomgått mastektomi vill ha.   Nyckelord: Bröstcancer, mastektomi, kvinnlighet, upplevelser, objektifieringsteorin.