Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är globalt sett, den dominerande orsaken till mortalitet. Tack vare de allt mer utvecklade behandlingsmetoderna, är det idag fler som överlever. En av dessa behandlingsmetoder är kranskärlsoperation, vilken är nödvändig vid förekomst av komplicerad kranskärlssjukdom. Det är en omfattande operation som kan resultera i såväl fysiska som psykiska konsekvenser för en individ. För att sjuksköterskan ska förstå individens upplevelse av återhämtningsprocessen, krävs god kunskap om operationens innebörd och likaså förståelse för vilka faktorer som spelar in under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var, att beskriva individers upplevelse av återhämtning efter en kranskärlsoperation. Metod: För att besvara studiens syfte, har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visade att olika upplevelser under återhämtningsprocessen kan påverka individerna. Ur analysen framkom tre kategorier som visade hur återhämtningsprocessen kunde upplevas. Dessa var begränsningar i vardagen, behovet av stöd och tillbaka till livet. Slutsats: Efter en kranskärlsoperation är det många faktorer som påverkar en individs upplevelse av återhämtningsprocessen. Genom en god förståelse av individens situation, tydlig information och praktisk vägledning, kan sjuksköterskan bidra till en gynnsam återhämtningsprocess i individens vardag.

Njursvikt blir allt vanligare omkring i världen och är en påfrestande sjukdom som orsakar många förändringar i personens vardagsliv på grund av dess symtom och behandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar kring dessa patienter både gällande hälsa, behandling och utbildning. Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med dialys. I studien ingick tio kvalitativa artiklar som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade slutligen i fem kategorier vilka var; Att ha nära relationer, Ett stressande och krävande arbete, Att känna sig otillräcklig, Svårigheter att utbilda och kommunicera och att bli berörd och vilja ge stöd. I resultatet framkom att sjuksköterskor har nära relationer med patienter som behandlas med dialys och dessa relationer beskrevs som bekväma men kunde även orsaka en känslomässig trötthet. Arbetet upplevdes stressande och krävande på grund av oerfarenhet, sjukdomens komplexitet, arbetsmiljön och den svåra tekniken. Otillräcklighet upplevdes när sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med tid, när kommunikationen med läkare var bristande och när patienterna var missnöjda. Att utbilda och stödja patienterna kunde upplevas som svårt, men resulterade i känslor av stolthet när det lyckades. Slutsatsen är att nära relationer med patienterna gör att sjuksköterskor kan ge en bättre vård och se individuella behov. Även patienten upplever en trygghet med en kontinuerlig kontakt. För att minska stress och känsla av otillräcklighet så behövs mer utbildning för sjuksköterskor som arbetar med dialys. Mer forskning inom området behövs då studier inom ämnet är begränsat.

Den psykiska ohälsan ökar kraftigt bland ungdomar, både i Sverige och globalt. Detta påverkar ungdomarnas mående i nutid, men kan även leda till stora konsekvenser i deras framtida liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av psykisk ohälsa sett ur ungdomars perspektiv. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. För att nå studiens syfte analyserades en samling texter skrivna av ungdomar där de beskriver sina upplevelser av att vara ung idag. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskrev ungdomarnas upplevelser: Att inte duga som man är; att känna sig ensam, maktlös och utan hopp; att känna sig sviken och missförstådd; att känna oro inför framtiden samt att behöva stöd och bekräftelse för att må bra. Diskussion: För sjuksköterskor kan denna litteraturstudie bidra till en ökad förståelse för ungdomars upplevelser av psykisk ohälsa. Den kan även ge vägledning i hur sjuksköterskan kan förebygga ohälsa samt stödja och främja hälsa hos ungdomar som lever med psykisk ohälsa. Detta är ett högst aktuellt ämne som kräver vidare forskning. För att minska den psykiska ohälsan på sikt har vi uppfattningen att vården bör arbeta förebyggande redan i tidiga åldrar.

När tillståndet hos en person med sjukdom försämras kan ett brytpunktssamtal hållas där vårdpersonal redogör och förtydligar hur behandlingsstrategin förändras. Närstående är en viktig och betydelsefull deltagare i livets slut både för personen med sjukdom och får vårdpersonalen. Detta då de närstående kan vara delaktiga inom omvårdnaden samt tillhandahålla stöd till personen med sjukdom. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att delta vid ett brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård i livets slut. Litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i två databaser där 14 studier valdes ut efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas innehåll analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna rädsla och ovilja för att prata om döden; att behöva tydlig information och tid för att förbereda sig; att få uttrycka sina känslor och vara delaktig i beslut kändes betydelsefullt; att under mötet komma till insikt och acceptera döden; att förmedla hopp och vilja den sjuke väl. Slutsatser av studien blev att närstående kan uppleva situationen som skrämmande, kaosartad, chockerande men även som en lättnad och att döden var väntad. Det är därför av vikt att som vårdpersonal ha förståelse för hur närstående upplever brytpunktssamtalet och ge dem utrymme till delaktighet vid brytpunktssamtalet för sina tankar, frågor och åsikter.

No description available.

Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk sjukdom som ger en tilltagande försämring av motoriska och kognitiva funktioner. Många personer med Parkinsons sjukdom bor kvar i hemmet och får ett ökat behov av stöd och hjälp. De som tillgodoser detta behov av omvårdnad är ofta närstående som vårdar personen. Detta kan få en påverkan på närståendes hälsa ochlivskvalité. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva tillsammans med en person med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut via en litteratursökning och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Bengtsson(2016). Analysen resulterade i sex olika slutkategorier; att ha behov av information och kunskap om sjukdomen, att ha behov av stöd och fungerande sjukvård, att livet och vardagen förändras vilket kan skapa ensamhet och isolering, att relationer förändras och ger nya förhållningssätt, att vilja orka vårda och känna oro för att inte räcka till, att känna osäkerhet och behöva ta svåra beslut. Resultatet visade att närstående saknade information, hade ett stort behov av stöd, livet och vardagen förändrades samt skapade ensamhet och isolering och relationer förändrades. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste synliggöra närstående som en viktig del i omvårdnaden samt att ge närstående bra förutsättningar att klara det dagliga livet.

För en person som drabbas av bipolär sjukdom innebär detta ett stort lidande för dennes liv och hälsa. Bipolär sjukdom kännetecknas av kroniska humörsvängningar, så kallade maniska samt depressiva perioder. Det är av stor vikt att anhöriga ges tillräckligt med information angående sjukdomen, då dessa anses utgöra en viktig roll i stärkandet av personen som lever med bipolär sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hälsa hos en kvinna som lever med bipolär sjukdom. Designen som användes för denna studie var en litteraturstudie. Data hämtades från en självbiografi och den kvalitativa innehållsanalysen valdes som metod. I denna studie valdes en deduktiv ansats med utgångspunkt i världshälsoorganisationens definition av hälsa vilket beskrivs som ett tillstånd av komplett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom. Resultatet visade att sjukdomen skapade ett ökat behov av socialt stöd och påverkade personens psykiska och fysiska hälsa, vilket bland annat ledde till ett självskadebeteende. Denna fördjupade kunskap kan hjälpa sjuksköterskan i bemötandet av personer med bipolär sjukdom och således minska lidande och främja dennes hälsa.

När sjuksköterskan får sin legitimation förväntas det att personen har skaffat sig tillräckligt med kompetens och förmåga att självständigt kunna planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder som syftar till att främja hälsa hos patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som legitimerad sjuksköterska. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där nio vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades vilket resulterade i sex huvudkategorier; Att vara oförberedd på vad yrket innebär, Att självständighet och ansvar känns kravfyllt, Att ha behov av stöd från andra, Att vilja känna sina patienter och tillgodose behov, Att ha behov av variation och utveckling, Att erfarenhet bidrar till ökad trygghet. Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor var osäkra i sin nya roll och upplevde stress kring att vårda patienter. De nyutexaminerade var i behov av stöd från kollegor. I syfte att stärka de nyutexaminerades egen förmåga och känsla av sammanhang samt underlätta för dem att se patienters behov bör erfarna kollegor aktivt stödja nyutexaminerade att arbeta personcentrerat. Det kan leda till att de nyutexaminerade upplever sin situation som mer begriplig, hanterbar och meningsfull.

I Sverige beräknas att minst var tredje person kommer att drabbas av cancer någon gång under sin livstid. Vid olika cancersjukdomar använder man cytostatika som en del av behandlingen. Cytostatikabehandling användas för att bota sjukdomen, bromsa eller i ett palliativt syfte för att lindra symptom. Syftet med denna uppsats var att beskriva kvinnors upplevelse av cytostatikabehandling i samband med cancer. I studien ingick tolv vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sju kategorier. I resultatet framkom att håravfallet var en symbol för cancer och kvinnorna påverkades negativt av det förändrade utseendet. Behandlingen upplevdes smärtsam och utmanade tron på överlevnad. Förändringar i smak- och luktsinne påverkade upplevelsen av mat, dryck och dofter. De upplevde kognitiva problem i form av minnes- och koncentrationssvårigheter. Detta påverkade dem på olika sätt och vid olika tidpunkter. Relationer till vänner och familj förändrades. De blev beroende av andras hjälp för att klara av sin vardag. Brist på kontinuitet i vården och en negativ samhällssyn gjorde dem besvikna. Kvinnorna upplevde osäkerhet och rädsla inför framtiden. Sjukvården bör arbeta utifrån ett holistiskt synsätt, där man ser hela människan. Vi tror att denna litteraturstudie kan ge en ökad kunskap och en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan upplevas.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande i sjuksköterskearbetet. Det kan vara extra påtagligt för nyutexaminerade sjuksköterskor. Den stressen kan komma att påverka omvårdnaden till patienten. Det saknas studier om hur arbetsrelaterad stress påverkar svenska nyutexaminerade sjuksköterskors omvårdnad till patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av om och hur arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades utefter Graneheim och Lundmans beskrivning av hur en innehållsanalys kan gå till. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier om hur sjuksköterskorna upplever att arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden. ”Kommunikationen brister”, ”Närvaron brister” och ”Omvårdnaden uteblir eller fördröjs”. I dessa kategorier framkommer det hur omvården påverkas av stress och hur det kan påverka patienten. Kommunikationen fallerar i mötet med patienten och i vårdteamet. Sjuksköterskorna upplever att de inte är fysiskt och mentalt närvarande med patienten när de upplever stress. Omvårdnaden påverkas av stress genom att den kanske glöms bort eller blir bortprioriterad. Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar nyutexaminerade sjuksköterskors omvårdnad. Sjuksköterskorna brister i sjuksköterskans kärnkompetenser. Vidare forskning i ämnet kan vara relevant utifrån ett patientperspektiv.