Det har visat sig att för elitidrottare kan övergången från elitkarriären upplevas problematisk. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur karriärövergångar påverkade framgångsrika elitidrottare och om de upplevde att de fick eller behövde stöd efter elitidrottskarriären. Studien hade en kvalitativ ansats, dataanalys skedde genom kvalitativ innehållsanalys och datainsamling genom seminstrukterad intervjuform med åtta före detta elitidrottare. Resultatet visade att inte några av informanterna upplevde att de fick något stöd från förbundet efter karriärövergången. Analysen resulterade i två övergripande teman ”Utan stöd i besvikelse” och ”Planerat arbete efter karriärövergången. Informanterna i temat ”Planerat arbete efter karriärövergången” anpassade sig lättare till ett liv utan elitidrott i jämförelse med deltagarna i det andra temat som inte hade ett arbete. Skador, sjukdomar och skilsmässor påverkade också måendet. Stöd från familjen, arbete och mentala coacher underlättade anpassningen efter elitidrotten. Studien resulterade i rekommendationer om att informera om karriärövergångar redan i början av tävlingskarriären. / It has been shown that for elite athletes, the transition from the elite career can be experienced as problematic. The purpose of the essay was to investigate how career transitions affected successful elite athletes and whether they felt that they received or needed support after the elite sports career. The study had a qualitative approach, data analysis took place through qualitative content analysis and data collection through a semi-instructed interview form with eight former elite athletes. The results showed that none of the informants felt that they received any support from the union after the career transition. The analysis resulted in two overarching themes “Without support in disappointment” and “Planned work after the career transition". The informants in the theme "Planned work after the career transition" adapted more easily to a life without elite sports in comparison with the other theme where participants did not have a job. Injuries, illness, and divorce also affected the mood. Support from the family, work and mental coaches facilitated the adaptation after elite sports. The study resulted in recommendations to inform about career transitions already at the beginning of the competitive career.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Drygt 7800 kvinnor drabbades av bröstcancer år 2018, varav 1400 av dessa avled. Att få besked om bröstcancer innebär att en kvinnas liv förändras drastiskt. Denna upplevelse varierar dock bland kvinnor och urskiljer sig från varandra. Sjuksköterskans uppgift är att sätta individens behov i centrum framför sjukdomen. Det är av stor betydelse att se individen som en jämställd och värdefull partner inom vården. Således är det av stor vikt att beskriva kvinnors upplevelse i samband med beskedet om bröstcancer.Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse i samband med beskedet om bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fem patografier. Datamaterialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde perioden i samband med beskedet om bröstcancer som besvärlig. Tre kategorier framkom i studiens resultat: Att känna rädsla, oro och hopplöshet, uppleva framtidstro och behov av stöd. Slutsats: I samband med beskedet om bröstcancer vändes kvinnornas liv upp och ner och detta är något som sjukvårdspersonalen bör uppmärksamma. En ökad kunskap hos sjuksköterskan bidrar till en ökad förståelse över kvinnornas upplevelser.

Bakgrund: I Sverige drabbas i genomsnitt mer än ett barn per dag av någon form av cancer. Majoriteten av de drabbade är under fyra år gamla och överlevnaden i Sverige ligger på 85%. Det är tack vare den breda kunskapen inom området och de goda förutsättningarna kring behandlingar som siffran för överlevnad i Sverige är högre än i andra länder som till exempel låg- och medelinkomstländer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn drabbas av cancer. Metod: En kvalitativ design där 11 vetenskapliga artiklar ingick valdes. Därefter analyserades de genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser hos föräldrar. Föräldrar var i behov av stöd från både vårdpersonalen och vänner. Något som var återkommande hos många föräldrar var den ständiga oron och lidande relaterat till barnets sjukdom. Föräldrar tyckte även att det var väldigt svårt att återgå till det normala livet hemma efter avslutad behandling eller om barnet inte överlevt cancern. Slutsats: Majoriteten av föräldrarna i litteraturstudien upplevde många känslor i samband med att deras barn drabbats av cancer. För att vårdpersonalen ska kunna skapa en god relation till föräldrarna och kunna ge stöd åt dem, kräver det en god och individanpassad kommunikation. När föräldrarna känner tillit till vårdpersonalen kan en god relation skapas och på så sätt medföra trygghet till föräldrarna. För att ta reda på hur vårdpersonal bäst bemöter föräldrar i denna situation krävs det mer forskning med fokus på bemötande och upplevelser.

With a recent rise in popularity, populism has become a frequently studied subject for political science research. However, despite the expansive research, academia still struggles to properly define the phenomenon which has resulted in several conflicting understandings of populism. The aim of this study is to compare two prominent definitions of populism: Cas Mudde and Cristóbal Rovira Kaltwasser’s thin-centered ideology approach and Benjamin Moffitt’s political style approach on a previously unexplored case in the form of Örebropartiet, a local populist party in Sweden. Using a qualitative content analysis, the party program and the party leader’s commentary is analysed to determine whether the definitions manage to identify the party as a populist one. The results are mixed: both definitions manage to capture the antagonistic divide between “the people” and “the elite” while still struggling in other aspects, more specifically in regards to Mudde and Kaltwasser’s host ideology aspect and Moffitt’s performance of crisis aspect. The study concludes with an acknowledgement that both definitions have inherent problems identifying Örebropartiet as a populist party which needs to be corrected if we want to expand our collective knowledge on both Örebropartiet and populism in general.

Bakgrund: Patienter som lider av en allvarlig psykisk störning eller har ett oundvikligt behov av vård kan behöva vårdas mot sin vilja. När en patient vårdas under tvång äventyras patientens autonomi och självbestämmande eftersom att patientens frihet är begränsad. Att genomföra en litteraturstudie i ämnet bidrar till mer kunskap om patienters upplevelser av tvångsvård. Detta bidrar till att patienters upplevelser sätts i fokus och vården kan utvecklas utifrån detta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar som analyserade genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Patienters upplevelser av tvångsvård presenteras i 4 slutkategorier: Att vilja bli bemött som en människa inte en sjukdom, att bli uppfostrad istället för vårdad, att sakna kontroll och rättigheter och att tvångsvården är nödvändig och skyddande. Slutsats: De flesta patienterna i litteraturstudiens resultat upplevde tvångsvården som något negativt. För att kunna förbättra detta krävs det att vårdpersonalen utgår från patientens behov och önskningar. Detta bidrar till ökad empowerment och främjar patientens återhämtning.

Stress hos sjuksköterskor är vanligt förekommande inom omvårdnadsyrket detta kan påverka förmågan att utföra arbetsuppgifter. Arbetsrelaterad stress är ett särskilt stort problem inom vårdyrken jämfört med andra yrkesgrupper. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress i arbetet. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där elva vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades vilket resulterade i fyra kategorier; stressfaktorer i arbetsmiljön; otillräcklig kompetens upplevs som en stressfaktor; brister i kommunikation och samarbete ökar upplevelsen av stress samt upplevelsen av stress ökar med samverkansproblem i organisationen. Resultatet visar på hur sjuksköterskors upplevelser av stress kan resultera till en försämring i kvaliteten på omvårdnaden. Slutsats om sjuksköterskor ska kunna stärka sin egen förmåga att ta kontroll över sina handlingar och känslor bör de får tillräckligt med stöd samt möjligheter att hitta en balans i arbetet. Interventioner med stresshantering; 10 minuters reflektion, Mindfullness och Coping-strategier kan bidra till ökad förståelse av sjuksköterskors upplevelse av stress kopplat till arbetstillfredsställelse vilket även kan leda till en bättre omvårdnad av patienten.

Bakgrund: Forskning visar att det finns etiska dilemman gällande användning av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Det framkommer en önskan och behov av att hitta andra alternativ till tvångsåtgärder då tvångsåtgärder inte anses bidra till patientens återhämtning och skapar istället ett lidande för både patient och sjuksköterska. Syfte: Att beskriva verksamma sjuksköterskors erfarenheter av att använda alternativ till tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Vid insamling av data användes enskilda semistrukturerade intervjuer där åtta sjuksköterskor deltog från en psykiatrisk klinik i mellersta Sverige. Studien använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ett personcentrerat förhållningssätt genomsyrar resultatet. Det framkommer att alternativ till tvångsåtgärder ses som tidskrävande och bygger på en tillitsfull relation mellan patient och sjuksköterska. Det framkommer även hinder och svårigheter av att använda sig av alternativ till tvångsåtgärder och att arbete i ett team tillsammans med den vårdade personen är en förutsättning för att åtgärderna ska ses som användbara. Slutsatser: Sjuksköterskor anses besitta kompetens för att använda omvårdnadsåtgärder som alternativ till tvångsåtgärder. Däremot krävs det att sjuksköterskors kompetens tas tillvara på ytterligare i den psykiatriska vården för att öka användandet av alternativ till tvångsåtgärder.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta för att skapa en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Tidigare forskning visar att en god vårdrelation till sjuksköterskan är nödvändig för personens återhämtning. Det visar även att sjuksköterskans bemötande gentemot personen diagnostiserad med psykos är betydande för skapandet av den goda vårdrelationen. Det framkommer även både utmaningar och möjligheter som påverkar skapandet av en god vårdrelation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som kan bidra till en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Metod: Totalt tio deltagare intervjuades via semistrukturerade telefonintervjuer, av dessa var fem grundutbildade sjuksköterskor samt fem specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att skapa en god vårdrelation förutsätter det att sjuksköterskan kan möta den person hen har framför sig. Resultatet består av två delresultat med ett gemensamt tema, vilket är att kunna använda sig själv som verktyg i mötet för att kunna skapa en god vårdrelation. Slutsats: En god vårdrelation kräver en aktiv och reflekterande sjuksköterska, som besitter intresse att möta personer diagnostiserade med psykos i sitt dagliga arbete. Relationsskapande är en unik process, där sjuksköterskan behöver besitta förmågan att vara anpassningsbar

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk neurologisk sjukdom som generellt går i skov. Symtom som kan uppstå är trötthet, rörelsesvårigheter och kognitiva svårigheter. Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till rörelsehinder bland unga människor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med multipel skleros upplever att livet påverkas. Metod: Litteraturstudien inkluderade 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sex huvudkategorier: Att kroppsliga och kognitiva begränsningar försvårar aktiviteter, att vara beroende av hjälp och behöva planera, att nära relationer förändras, att arbetslivet blir lidande, att känna sig annorlunda och utanför sociala sammanhang samt att känna oro för sjukdomsprogression och framtiden. Diskussion/Slutsatser: Det framkom att aktiviteter trots svårigheter var betydelsefullt för välbefinnandet. Beroende av hjälp i vardagen kunde påverka autonomin negativt och vara inkräktande på deras liv. Rollen i familjen förändrades med sjukdomen. Trötthet och kognitiva svårigheter kunde göra det svårt att fortsätta arbeta. För att finna ett socialt sammanhang med andra i liknande situation och utveckla strategier för att hantera vardagen kan sjuksköterskor tillämpa stödgrupper. Sjuksköterskor bör även stödja personer med MS under sjukdomsförlopp och transitionsprocess för att främja acceptans och välbefinnande.

Bakgrund: Respiratorvård innebär en utsatt och sårbar position för personen som vårdas, dels på grund av den främmande och högteknologiska miljön, men även med anledning av kritisk sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att ha vårdats med respirator på intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att besvara syftet. Elva vetenskapliga studier har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i sex kategorier: Att kroppen upplevs förändrad, Att den högteknologiska utrustningen ökar sårbarheten och ger obehag, Att inte kunna urskilja verkligheten i den obekanta miljön, Att inte kunna prata, Att personal och närstående är betydelsefulla för känslan av trygghet och säkerhet och Att kunna delta i vården ger drivkraft. Resultatet visade att respiratorvård gav olika typer av obehag och ökar sårbarheten. Kommunikationen är ett stort problem, men trots detta ses delaktighet som en drivkraft till att vilja fortsätta kämpa. Slutsats: Det är av stor vikt att grundutbildade sjuksköterskor har kunskap och förståelse för vad personer som genomgått respiratorvård upplever för att kunna optimera omvårdnaden efteråt.