Post-traumatic stress disorder (PTSD) kan uppkomma efter att en person upplevt en traumatisk händelse. Det kan vara i fysisk form som våld eller trafikolycka, eller i emotionell form till exempel genom att bevittna trauma eller utsättas för psykiskt våld. I krigsdrabbade länder och områden är det inte bara militärer som bekämpar kriget som utsätts för trauma, utan även den civila befolkningen. För personer som upplevt trauma och fått PTSD kan det innebära en stor förändring i livet, som kanske aldrig blir sig likt igen. Veteraner som genomfört utlandstjänst utvärderas rutinmässigt när de kommer hem vilket gör det enkelt att fånga upp de som lider av PTSD. Flyktingar utvärderas inte i närheten i samma utsträckning, vilket gör att det finns ett stort mörkertal. Psykisk ohälsa ses som något svagt och är nästan tabubelagt såväl bland militärer som flyktingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med PTSD efter krigsrelaterade händelser. En kvalitativ design användes och 23 vetenskapliga artiklar granskades och bland dessa användes tolv. Analyserna av artiklar om flyktingar respektive veteraner skedde separat. Detta resulterade i totalt åtta slutkategorier, tre för flyktingar och fem slutkategorier för veteraner, som vi har valt att redovisa i två separata delar. Resultatet visade att flyktingar och veteraner skiljer sig i vad de rapporterar som de största bekymren med att leva med PTSD. Flyktingar rapporterade en större mängd fysiska besvär och att avsaknad utav familjen var stora hinder till förbättring. Även psykosomatiska besvär var vanligt hos flyktingar. För veteraner är en känsla av att inte höra hemma i samhället och känna sig som en outsider i samhället det största besvären. Veteranerna upplevde också att en känsla av att ha förändrats utav sina upplevelser. Det fanns en person före och en person efter krigsupplevelsen.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som kvinnor drabbas av idag. När en kvinna drabbas av sjukdomen påverkas även hennes partner och förhållande. Det är därför viktigt att förstå hur partnern upplever situationen och vilka behov och resurser de har och behöver. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara partner till en kvinna med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats utfördes för denna studie. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes ut och sedan analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier; “Att genomgå omställningar och förändringar i parrelationen”, ”Att sakna stöd för egen del men stödja kvinnan”, “Att känna oro och rädsla inför framtiden”, ”Att acceptera sjukdomen och fokusera på det positiva”. Slutsats: Partners till kvinnor med bröstcancer upplevde stora förändringar i sina liv och förhållanden. De hade olika sätt att hantera situationen och deras upplevelse av stöd påverkade hur väl de hanterade svårigheter och förändringar. Det är viktigt för sjuksköterskor att känna till vikten av stöd för partners för att kunna tillgodose deras behov och få en bättre förståelse av vad de går igenom.

Bakgrund: Robotassisterad kirurgi ökar både globalt och i Sverige. Idag utförs robotassisterade operationer på Norrlands universitetssjukhus och för patienter har tekniken visat sig fördelaktig. Perioperativa sjuksköterskor har en avgörande roll för att robotassisterad kirurgi ska vara genomförbar men det innebär också krav på kunskap om kirurgin hos perioperativa sjuksköterskor. Motiv: Det finns få studier om perioperativa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta med robotassisterad kirurgi. Denna studie kan, med en fördjupad förståelse, bidra till utvecklingen av användningen av robotassisterad kirurgi för personal inom operationssjukvård. Syfte: Syftet med studien är att belysa perioperativa sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med robotassisterad kirurgi. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med perioperativa sjuksköterskor (n=8). Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Från intervjuerna identifierades tre kategorier; utmaningar i arbetsmiljön, struktur och samarbete i teamet samt dynamisk arbetsroll med patientfokus Konklusion: Resultatet visar att perioperativa sjuksköterskors upplevelse att arbeta med robotassisterad kirurgi är tudelade och bör utforskas vidare för att förbättra perioperativa sjuksköterskors arbetsmiljö och villkor. Nyckelord: Arbetsmiljö, kvalitativ innehållsanalys, perioperativ sjuksköterska, robotassisterad kirurgi, upplevelse / Background: Robot-assisted surgery is increasing both globally and in Sweden. Today, robot-assisted surgeries are performed at Norrland University Hospital and for patients, the technique has proven beneficial. The perioperative nurses have a decisive role for robot-assisted surgery to be feasible, but this also means higher knowledge demands for the perioperative nurses. Motive: There are few studies on perioperative nurses' experience of working with robot-assisted surgery. This study can, with deeper knowledge, contribute to the development of working with robot-assisted surgery for the staff in perioperative care. Aim: The study aims to highlight perioperative nurses' experience of working with robot-assisted surgery.  Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with perioperative nurses (n=8). Collected data were analyzed with qualitative content analysis. Result: From the analysis, three categories emerged; challenges in the working environment, structure and team collaboration as well as a dynamic working role with a focus on patient care. Conclusion: The result shows that perioperative nurses' experiences of working with robot-assisted surgery are mixed and should be further explored to improve the perioperative nurses' working environment and conditions. Keywords: Experience, perioperative nurse, qualitative content analysis, robot-assisted surgery, work environment.

<p>Validerat; 20130402 (global_studentproject_submitter)</p>

Inledning: Världen förändrades när covid-19 pandemin bröt ut. På bara några dagar förändrades sjukvården drastiskt med nya arbetssätt och rutiner som sjukvårdspersonal behövde anpassa sig till. Diagnostisering med hjälp av röntgenundersökningar spelade en stor roll i vården av patienter med covid-19. Det innebar att röntgensjuksköterskor fick ställa om sitt arbetssätt och fick mer akuta patienter som behövde genomgå röntgenundersökningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva röntgensjuksköterskors upplevelser av att arbeta under covid-19 pandemin. Metod: Författarna har gjort en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Nio artiklar analyserades med manifest ansats. Resultat: Litteraturstudien visade att röntgensjuksköterskor kände rädsla och oro över viruset. De upplevde frustration och maktlöshet gällande otydliga instruktioner om skyddsutrustning och arbetsrutiner, samt att de inte kunde utföra en personcentrerad vård. Ökad arbetsbelastning medförde att röntgensjuksköterskor beordrades längre arbetspass. Till följd av detta upplevde flera röntgensjuksköterskor stress och ångest. Röntgensjuksköterskor upplevde att de inte ansågs vara en del av frontlinjen, trots att de dagligen hade ett patientnära arbete med covidsjuka patienter. Slutsats: Röntgensjuksköterskorna har haft en viktig del i diagnostiseringen av covidsjuka patienter. Olika faktorer har gemensamt påverkat röntgensjuksköterskors upplevelser av sin arbetssituation under pandemin. För att värna om röntgensjuksköterskans arbetsförhållanden inför framtida pandemier bör en bättre beredskap implementeras.

I Sverige har det skett en ökning av psykisk ohälsa de senaste åren. Psykisk ohälsa påverkar flera aspekter i den drabbades liv, såsom deras personlighet, känsloliv och närstående. Den sistnämnda aspekten är en stor del av människans vardag då vår vardag ofta utspelar sig i sociala sammanhang. Därför kan anhöriga, särskilt föräldrar, vara en viktig del vid vård av barn med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara förälder till ett barn med psykisk ohälsa. Studiens resultat inkluderade upplevelsen av att barnet förändrades och relationen försämrades, att känna ansvar och maktlöshet samt att bli dömd av andra och sig själv. Barnets förändring ledde i sig till att relationen försämrades så föräldrarna inte längre kände igen sina barn. Föräldrarna beskrev en känsla av maktlöshet inför bland annat ohälsan, vården och framtiden. Föräldrarna beskrev också hur de dömde sig själva, men också hur andra gjorde det. Kunskap om hur föräldrar till barn med psykisk ohälsa upplever sin situation kan vara användbar oavsett vilken verksamhet sjuksköterskor arbetar på. Därför kan resultatet av denna studie, tillsammans med ytterligare forskning inom området, bidra till minskad stigmatisering, bättre stöd och hjälp samt ett individualiserat omhändertagande av föräldrar till barn med psykisk ohälsa.

<p>Validerat; 20130819 (global_studentproject_submitter)</p>

Brännskador är ett stort folkhälsoproblem som orsakar 180 000 dödsfall världen över årligen. De som överlever lider ofta av smärtor, funktionsnedsättnigar och förändrat utseende. Utseendet är viktigt för en persons identitet i dagens samhälle och när personer drabbas av brännskada kan detta innebära ett stort fysiskt, psykiskt och socialt lidande. Syftet med denna literaturstudie var att beskriva personers upplevelser av att ha drabbats av brännskada. Åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i sex huvudkategorier: Att vilja dölja brännskadan och slippa bli påmind, Att känna sig begränsad i vardagen, Att relationerna påverkas, Att behöva bekräftelse och stöd efter brännskadan, Att tiden förändrar upplevelser och Att finna sätt att kunna leva med brännskadan. I resultatet framkom det att personer som drabbats av brännskada kände sig uttittade, men upplevde samtidigt att de inte blev sedda. Personer upplevde det viktigt med stöd och stöttning men de utvecklade också sätt för att kunna gå vidare i livet. Att ha kunskap om detta område är viktigt för sjuksköterskan för att skapa en förståelse för den drabbade, kunna ge en individuellt anpassad vård och hjälpa personer med brännskador att minska lidande.

Bakgrund: Kardiovaskulär sjukdom är den vanligaste folksjukdomen i Sverige, med en överrepresentation i glesbygd. Kardiovaskulär sjukdom innebär ofta besvärliga symptom och livslång behandling vilket kan påverka den drabbades hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med kardiovaskulär sjukdom i glesbygd. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes och resulterade i 17 artiklar. Dessa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats enligt Bengtsson (2016). Resultat: Analysprocessen resulterade i fem slutkategorier “Kunskap om sjukdomen skapar trygghet och förutsättningar för att främja sin egen hälsa”, “brist på personliga och lokala resurser påverkar hälsan negativt”, “socialt stöd i glesbygd främjar återhämtning och skapar trygghet”, “bristande stöd av vårdpersonal leder till försämrad tillit och oro” samt “begränsningar och förändringar till följd av sjukdomen leder till en känslomässig utmaning och ensamhet”. Resultatet visade att det fanns en vilja hos dessa människor att ta hand om sin hälsa. Då var sjukdomsrelaterad kunskap och gott socialt stöd från anhöriga, sociala sammanhang och vårdpersonal faktorer som främjade den möjligheten. Samtidigt fanns faktorer kopplat till sjukdomen och att vara bosatt i glesbygd som påverkade hälsan negativt och försvårade möjligheten till återhämtning och hälsa. Det var brist på kunskap kring sin sjukdom, brist på personliga och lokala resurser samt bristande stöd av vårdpersonal som framkom som hinder för en god hälsa. Bristande kunskap påverkade egenvården, brist på resurser gjorde det svårt att få tillgång till nödvändig vård och bristande stöd av vårdpersonal skapade oro när man befann sig i en känslomässigt jobbig och ensam situation i att lära sig leva med en sjukdom som kunde innebära begränsningar och förändringar av livet. Slutsatser: Genom att sjuksköterskan har en medvetenhet kring miljöns betydelse i ett omvårdnadsperspektiv kan hälsan främjas för de som lever med kardiovaskulär sjukdom i glesbygd.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor arbetar med postoperativ behandling av smärta för att undvika komplikationer som annars kan uppstå. För att bedöma och lindra smärta postoperativt krävs kunskap om smärta och hur den påverkar patienten samt förmåga att kommunicera och tolka patientens tecken och smärtuttryck. Trots hjälpmedel är detta inte alltid enkelt och efter bedömningen ska sedan smärtlindring av patienten ske på ett ansvarsfullt sätt.   Motiv: Forskning kring intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att bedöma och lindra postoperativ smärta efter hjärtkirurgi är begränsad.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att bedöma och lindra smärta hos väckta och extuberade patienter efter hjärtkirurgi. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har genomförts. Nio intensivvårdssjuksköterskor i Sverige inkluderades och intervjuades under hösten 2020. Intervjuerna spelades in för att senare transkriberas. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier; Uppmärksamma och värdera smärta och Kunna behandla och hantera smärta. Kategorierna delas upp ytterligare i fem underkategorier. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna anser att det mestadels går bra att bedöma och lindra postoperativ smärta. Det finns försvårande omständigheter och situationer där förbättringspotential finns. Målet med smärtlindring är att minska lidande och öka bekvämligheten för patienten, samt att minska risken för komplikationer. Mer forskning krävs inom området sjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av postoperativ smärta och smärtbedömning av det, inriktat på olika aspekter.