Bakgrund: Organtransplantation är en möjlig behandling för svårt sjuka människor där väntan på ett nytt organ handlar om begränsningar i vardagen, både för patient och anhöriga och ytterst om frågor som rör liv eller död. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters och anhörigas upplevelser av organtransplantation före, under och efter ingreppet. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats valdes. För att nå studiens syfte analyserades biografier, kortare berättelser och självbiografier av patienter och anhöriga som beskriver sina upplevelser av tiden före, under och efter organtransplantation. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskrev upplevelsen av organtransplantation ur ett patientperspektiv: Att leva med en livshotande sjukdom; Att leva med blandade känslor och tankar kring transplantation; Att känna tacksamhet; Att finna vägen tillbaka till ett friskt liv efter transplantation. I analysen av anhörigas perspektiv identifierades tre kategorier: Att känna rädsla och oro för ens svårt sjuke familjemedlem; Att känna trygghet; Att känna glädje och tacksamhet efter transplantation. Slutsats: När en person drabbas av svår sjukdom och ett behov av organtransplantation påverkar det inte bara hen själv utan även hens anhöriga före, under och efter ingreppet. Patienter och anhöriga upplevde känslor av allt från rädsla och sorg till trygghet och tacksamhet under processen av organtransplantation där vikten av bland annat samtal och god information från vården framkom. Vidare forskning inom området behövs kanske främst för att bidra till en ökad kompetensutveckling hos sjuksköterskan för att hjälpa hen i bemötandet av dessa patienter och anhöriga.

Bakgrund: Självskadebeteende kan anses vara ett globalt, växande problem bland tonåringar och unga vuxna. Individerna beskriver självskadebeteende som ett sätt att fly sina negativa känslor, straffa sig själv eller bara för att känna någonting. En förälder lever ofta nära sitt barn i den utsatta åldern, således påverkas föräldern av sitt barns mående och vice versa. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn som självskadar. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Ansatsen var induktiv och kvalitativ manifest innehållsanalys användes som metod för dataanalys. Resultat: Fem kategorier sammanställdes: ”Att uppleva känslomässigt kaos och vilsenhet när beteendet upptäcks”, ”Att känna skuld och skam över ett misslyckat föräldraskap”, ”Att själv drabbas av psykisk eller fysisk ohälsa”, ”Att vårdens bemötande inte möter föräldrarnas behov”, ”Att finna sätt att stödja sig själv och sitt barn”. Slutsats: Det visas att föräldrar drabbas av fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt lidande i samband med sitt barns självskadebeteende. De är i behov av kunskap, stöd, involvering och trygghet från både vård och samhälle. Sjuksköterskor har ett stort ansvar i att bemöta föräldrarna inom olika vårdkontexter på ett bra sätt för att motverka detta lidande.

Kronisk ländryggssmärta är ett tillstånd som orsakar stort lidande för människor världen över. Att leva med ländryggssmärta påverkar flera aspekter av livet samt påverkar personens möjligheter till att upprätthålla god hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk ländryggssmärta. Totalt 12 vetenskapliga artiklar ingick i studien. Artiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med inifrånperspektiv. Analysen resulterade i fem huvudkategorier: att försöka finna orsaken till smärtan och känna missnöje över vården, att smärtan har kontrollen över ens liv, att smärtan påverkar sociala roller och förändrar det sociala livet, att smärtan påverkar ens självuppfattning och hämmar det psykiska måendet, att tillämpa strategier för att hantera smärtan. Resultatet visade att personer som lever med kronisk ländryggssmärtan framför allt hade behov av förståelse, både från andra i sin omgivning och från hälso- och sjukvården. Författarna anser att med stöd av ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan skapa sig en större förståelse för personers unika smärtupplevelser.

Bakgrund: Att drabbas av en primär malign hjärntumör kan innebära en kraftigt begränsad tid kvar att leva. Det finns därför ett stort behov av god omvårdnad och stöd för både den sjuke personen och deras närstående.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av det dagliga livet efter att ha drabbats av en malign primär hjärntumör. Metod: Elva vetenskapliga artiklar analyserades genom metoden kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, där innehåll från artiklarna kategoriserades i tre steg vilket resulterade i fem slutkategorier. Resultat: Studien slutkategorier var, Att livet plötsligt förändras till en osäker tillvaro, Att inte fungera som innan sjukdomen, Att relationer och roller förändras, Att vara beroende av andra, Att anpassa sig och skapa en ny meningsfull verklighet. Slutsats: Att drabbas av en primär malign hjärntumör förändrar livet plötsligt och oväntat. Studien kan bidra till en ökad kunskap om personers upplevelser i det dagliga livet efter att ha drabbats av en primär malign hjärntumör, vilket kan ge sjuksköterskan ökad förståelse vid omvårdnaden av dessa personer.

Bakgrund: Av alla graviditeter drabbas 12–20% av missfall under första trimestern. Missfall är en traumatisk, oväntad och känslomässig händelse där ett barn som kvinnorna förväntade sig går förlorad. Den höga frekvensen av missfall gör det troligt, att sjuksköterskor kommer att träffa kvinnor som upplever eller upplevt ett missfall. Brister i omvårdnaden finns och mer kunskap behövs för att kunna bemöta dessa kvinnor i vården. Syfte: att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av missfall. Metod: nitton vetenskapliga artiklar har analyserats efter metoden kvalitativ manifest innehållsanalys, med induktiv ansats. Resultat: analysen resulterade i sex slutkategorier som beskriver kvinnors upplevelse av missfall: 1. att uppleva ett trauma med ett brett spektrum av känslor 2. miljö och bemötande från vårdpersonal har betydelse för kvinnorna 3. att önska tydlig information och kommunikation 4. upplevelsen av att missfall är ett tabubelagt ämne i samhället 5. att förvänta och uppskatta stöd av närstående och partner efter missfallet 6. upplevelsen av tiden efter missfallet. Slutsats: missfall är en oväntad upplevelse där drömmar går förlorade. Kvinnan behöver stöd och bearbetning i sin återhämtningsprocess med ett fokus på det känslomässiga måendet. Vårdpersonalen måste uppmärksamma behovet av uppföljning och se varje kvinnas missfall som en individuell upplevelse.

Hjärtsvikt är en hjärt- och kärlsjukdom som blir allt vanligare. I skuggan av sjukdomen finns närstående som ofta glöms bort men som betyder mycket för personen med hjärtsvikt. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med hjärtsvikt. Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ design. Analysen utgår från 17 kvalitativa vetenskapliga artiklar, utvalda från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskas och sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 3 kategorier: Att få ett förändrat dagligt liv, Att utsättas för påfrestningar som påverkar hälsan, Att uppleva utmaningar vid bristande kunskap och kommunikation. Resultatet visar att närstående är viktiga resurser för personen som drabbats av hjärtsvikt och därför är det högst relevant att även involvera dem och förstå deras upplevelser. Genom studien kan sjuksköterskor få större medvetenhet om upplevelsen av att vara närstående till en person med hjärtsvikt och på så vis även ge ett bättre stöd till närstående.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig men relativt okänd sjukdom som drabbar omkring 10% av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen innebär att endometrievävnad växer utanför livmodern och orsakar inflammationer i bland annat buken. Det huvudsakliga symtomet är smärta, vilket kan yttra sig på olika sätt. Det kan handla om bäckensmärta, smärtsamma menstruationer och dyspareuni. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometriosrelaterad smärta. Metod: Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl, vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna outhärdlig smärta och försöka hantera den, Att vardagen begränsas och bidrar till isolering, Att inte känna sig förstådd och inte tas på allvar, Att känna sig mentalt nedbruten, Att relationer med partner och närstående påverkas. Slutsats: Resultatet visade att smärtan påverkade livskvalitén. Smärtan kunde visa sig genom plötsliga smärtgenombrott eller genom konstant ihållande smärta. Vardagen förändrades av smärtan vilket påverkade sysselsättning och relationer. Många upplevde sig misstrodda av sin omgivning vilket tillsammans med smärtan påverkade kvinnors mentala hälsa. Betydelsen med litteraturstudien var att öka förståelsen kring endometriosrelaterad smärta hos drabbade kvinnor, sjukvårdspersonal och samhället i stort.

Tusentals människor avlider varje år genom suicid, i Sverige och globalt. Flera av dem har en tid innan sin död haft kontakt med hälso- och sjukvården. Dygnet runt, årets alla dagar går det att nå sjuksköterska på telefonrådgivning för att få råd och stöd. Psykiatrisjuksköterskan arbetar för att vården av suicidnära patienter ska ge utrymme för att kunna uttrycka sina suicidtankar på ett tryggt sätt. Genom vårdrelationen kan patienten finna viljan att fortsätta leva. Suicidriskbedömning på telefon är vanligt förekommande och är en komplex uppgift att göra på psykiatrisk akutmottagning. Det är viktigt att fånga upp psykiatrisjuksköterskans upplevelser för att skapa förståelse för de utmaningar som telefonbedömning medför. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att göra suicidriskbedömning på telefon på psykiatrisk akutmottagning. Totalt åtta informanter, varav fyra specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad och fyra grundutbildade sjuksköterskor som arbetar på psykiatrisk akutmottagning intervjuades. Intervjuerna gjordes genom semistrukturerade intervjufrågor och med kvalitativ innehållsanalys. Av analysen bildades tre huvudkategorier: utmaningar och svårigheter, möjligheter och trygghet. Sju underkategorier: att bedöma utan att se, forcerad av tiden, anhörigas delaktighet, livräddande samtal, möjlighet till ökad kunskap, kunna få hjälp och stöd och vinster i det vårdande samtalet. Huvudfynd som lyfts i diskussionen är rädslan för att göra fel i bedömningen, vilka förutsättningar som finns till hjälp och anhörigas betydelse samt hur de kan spela en betydande roll i bedömningen.

Under 2000-talet har det i Sverige genomförts två gymnasieutredningar som har syftat till att reformera gymnasieskolans struktur. Den första utredningen tillsattes år 2000 av den då sittande socialdemokratiska regeringen och fick namnet ”Åtta vägar till kunskap – En ny struktur för gymnasieskolan.”. Politiska motsättningar gjorde dock att de påföljande reformerna, vilka skulle genomföras 2007, blev tämligen blygsamma och vid regeringsskiftet 2006 drog den nya alliansregeringen helt tillbaka reformerna för att själv tillsatta en ny utredning. Utredningen, som fick namnet ”Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola”, ligger till grund för den gymnasiereform som börjar gälla hösten 2011. I uppsatsen görs en jämförande kvalitativ innehållsanalys av de två gymnasieutredningarna i syfte att undersöka vilka skolpolitiska undertoner som kan utläsas ur utredningarna och vilka likheter respektive skillnader som finns. Analysen görs med hjälp av fyra skolpolitiska dimensioner: 1) utbildningens funktioner, 2) sammanhållning kontra uppdelning, 3) generell kontra selektiv inriktning samt 4) styrning och inflytande. Uppsatsen visar att det i flera avseenden går att utläsa tydliga skolpolitiska undertoner ur de två gymnasieutredningarna. Särskilt tydliga befinns dessa undertoner vara i analysen av utbildningens funktioner samt i analysen av huruvida utbildningen ska vara sammanhållen eller uppdelad. Här finns också tydliga skillnader mellan de två utredningarna. Även i andra avseenden råder det skillnader mellan utredningarna. När det gäller styrningen av, och inflytandet över, utbildningen befinns likheterna däremot vara större.

En av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen är Multipel Skleros och de flesta som drabbas är cirka 30 år. Multipel Skleros orsakar symtom som fatigue, försämrad fysisk förmåga och sexuella dysfunktioner vilket påverkar personens identitet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med Multipel Skleros. Metoden som användes var kvalitativ metod och analysmetoden var innehållsanalys med manifest ansats. Tolv studier inkluderades i analysen och resulterade i fem slutkategorier; Att fysiska förändringar och psykiska hälsan påverkar sexlivet; Att självbilden påverkas av sjukdomen samt av samhällsnormer och värderingar; Att sexualiteten påverkas av relationen till partnern; Att känna missnöje, acceptera eller finna lösningar i sexlivet; Att vara i behov av kunskap om hur sjukdomen och dess behandling påverkar sexualiteten. Personer med Multipel Skleros behöver stöd att hitta strategier för de sexuella problemen som uppstår vid sjukdomen men saknar kunskap om detta. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om sexualiteten hos personer med Multipel Skleros för att kunna se det ur ett helhetsperspektiv och med hjälp av en personcentrerad vård och kommunikation kunna stödja dem till en förbättrad sexualitet och livskvalitet.