Bakgrund: I hälso- och sjukvårdssektorn är arbetsrelaterad stress och psykosocial miljö en vanlig orsak till sjukfrånvaro vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Arbetsrelaterad stress är något som kan uppkomma vid stort arbetstryck och krav som inte är anpassade efter personens kompetens och förmågor. Patienter kan uppleva låg omvårdnadskvalitet där sjuksköterskor har hög arbetsbelastning och en stressig miljö. Sjuksköterskor med en hög arbetsbelastning kan öka risken för patientsäkerhets incidenter och dödlighet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod:Författarna gjorde systematiska litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl, vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara förhindrad att utföra och ansvara för en god och säker vård samt omvårdnad, Att inte vara överens mellan professionerna om patientens vård och omvårdnad, Att återhämtning är viktigt för att orka utföra en god vård och omvårdnad, Att inte känna stöd och delaktighet från kollegor samt organisationen och Att hantera situationer som strider mot de egna värderingarna. Slutsats: Sjuksköterskor upplever olika former av arbetsrelaterad stress och det behövs mer forskning om strategier för att hantera och förhindra dess uppkomst samt dess konsekvenser på omvårdnaden och patientsäkerheten.

Abstrakt Bakgrund: Medicinska framsteg har förbättrat prognosen för överlevnad för personer med en medfödd hjärtsjukdom och fler personer överförs från barnsjukvård till vuxensjukvård. Transition till att bli en vuxen person samtidigt som transitionsprocessen till vuxensjukvård pågår kan vara utmanande. En lyckad transition till vuxensjukvård är viktig för personer med en medfödd hjärtsjukdom eftersom de ofta har ett behov av medicinska kontroller även i vuxen ålder och deras hälsa kan påverkas av hur mycket de engagerar sig i sin sjukdom. Syfte: Att beskriva upplevelser av transition till vuxensjukvård hos personer med en medfödd hjärtsjukdom. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv och manifest ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed där elva vetenskapliga artiklar erhölls och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver upplevelser av transition hos personer med en medfödd hjärtsjukdom. Personer beskrev att de inte hunnit förbereda sig för transitionen på grund av att de fått ett plötsligt besked. De beskrev också att det kändes som att befinna sig i gränslandet mellan två världar och att de inte passade in nånstans. Personer upplevde att de saknade nödvändiga kunskaper om sin sjukdom, vilket skapade osäkerhet. De beskrev att kontinuitet och delaktighet bidrog till trygghet samt att positiva förväntningar och en vilja att ta ansvar ledde till ökad självständighet. Slutsats: Personer med en medfödd hjärtsjukdom har behov av att förberedas inför transition från barnsjukvård till vuxensjukvård. Under transitionsprocessen har de behov av kunskap om sin hjärtsjukdom samt levnadsråd för att uppnå bästa möjliga hälsa. Transitionsprocessen bör samordnas mellan barnsjukvården och vuxensjukvården för att minska risken för att personer tappar kontakten med hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har en central roll under transitioner inom omvårdnad och ett transitionsprogram där personer med en medfödd hjärtsjukdom är delaktiga under transitionsprocessen kan öka möjligheten till ökad självständighet samt minska risken för att personer tappar kontakten med hälso- och sjukvården efter transitionen.

När ett organ inte längre fungerar tillfredsställande kan en organtransplantation bli aktuell vilket innebär att ett organ från en frisk individ ersätter en annan persons sviktande organ. Den friska individen donerar sitt organ för att hjälpa en sjukdomsdrabbad person och försätts därför i en speciell situation utanför sjukvårdens ordinarie inriktning eftersom sjukvård främst syftar till att förbättra personers hälsa. Detta ställer krav på sjuksköterskan att individanpassa vården vilket kräver kunskap om levande donationer. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att donera ett organ ur den levande donatorns perspektiv. Detta var en litteraturstudie av kvalitativa artiklar med en manifest innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen baserades på fjorton vetenskapliga artiklar och resulterade i sex kategorier; att donationsbeslutet motiverades av varierande faktorer, att donationsriskerna hanterades genom förbiseende och acceptans, att bristande kommunikation och organisering skapade oro, att donationen bidrog till positiva effekter på en personlig nivå, att donationen kunde medföra förändringar i privatlivet och att donatorerna trots omständigheter var nöjda med sitt beslut. Donatorers upplevelser visade att relationer kan ha en påverkan på donationsbeslutet och synen på donationsriskerna samt att donationen kan bidra till ökad livskvalitet. Donatorer hade också ett behov av information om donationens påverkan på livet och donationen bör vara kostnadsneutral för att undvika etiska dilemman och öka donationsmöjligheten. Ytterligare litteraturstudier behöver genomföras med bredare urval för att öka kunskapen om levande donationer i stort. Denna litteraturstudies resultat ökar förståelsen för levande donatorer och kan därför bidra till att förbättra vården för denna patientgrupp.

Hjärtinfarkt och instabil angina ingår i de sjukdomar som ökar mest bland kvinnor runt om i världen. Återhämtning är en viktig del av tillfrisknandet och innebär att personen kämpar för att återgå till livet innan sjukdomen och återfå sina tidigare funktioner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt och instabil angina. I litteraturstudien ingick nio vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att få en djupare förståelse av upplevelser. Analysen resulterade i fyra kategorier: att begränsas i sitt dagliga liv, att dela erfarenheter med andra innebar stöd, att eftertrakta normalitet och information, att ta ansvar och bli självständig.   Resultatet visade att kvinnor hade behov av stöd från andra och att vårdpersonal utgjorde en viktig del i deras återhämtningsprocess. Författarna anser att vidare forskning om kvinnors återhämtning kan vara värdefull för vårdpersonal för att bli medvetna om behov och kunna anpassa sitt bemötande för att uppnå en mer jämlik vård.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom (HS) är en ärftlig, obotlig sjukdom som leder till ett successivt ökande vårdbehov. Vårdpersonal kan ha svårt att tillgodose den sjukes komplexa behov och närstående kan vara ett stöd till personer med HS. Kroniska sjukdomar påverkar inte bara den sjuke, utan kan även påverka närståendes liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att ha en familjemedlem med Huntingtons sjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Ett förändrat oförutsägbart beteende skapar otrygghet; Sjukdomen överskuggar närståendes livsutrymme; Oro för den sjukes framtid och sin egen; Stöd och strategier är viktigt för att orka med. Den sjukes förändrade beteende påverkade relationer och trygghet och närstående upplevde ökat ansvar vilket begränsade deras liv. Oro upplevdes för den sjuke, men även för sin egen risk att drabbas av HS. Situationen hanterades på olika sätt och det framkom olika behov av både praktiskt och känslomässigt stöd som inte alltid tillgodosågs. Slutsats: Utifrån närståendes omfattande utmaningar som framkom i studien har ett överhängande behov av stöd identifierats. Genom ett familjecentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskor stödja och inkludera närstående samtidigt som hela familjens hantering av situationen kan främjas.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,5 miljoner människor med en hörselskada som är ett samlingsnamn för ett flertal diagnoser, framför allt för olika grader av hörselnedsättning som kan variera från mindre hörselproblem till dövhet. Personer med en hörselskada menar att de har en sämre hälsa än allmänheten och riskerar ohälsa till följd av sämre chans till delaktighet inom hälso- och sjukvården. Det finns ett samband mellan patientdelaktighet och god hälsa och de patienter som upplever delaktighet har en bättre hälsa över lag. Syfte: Att beskriva hur personer med hörselskador upplever delaktighet i sin egen vård. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys med ett inifrånperspektiv användes. Tretton vetenskapliga artiklar ingick i analysen. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier; att kommunikationsproblem försvårade delaktigheten, att inte kunna delta i beslutsfattande kring sin vård, att relationen med vårdpersonal påverkade delaktigheten samt att tolk bidrog till en ökad upplevelse av delaktighet. Slutsats: Hörselskadade personer ville vara delaktiga i sin egen vård men det fanns många hinder som påverkade möjligheten till det. Sjuksköterskors kunskap om hörselskadade behöver därför ökas för att kunna främja delaktighet till denna patientgrupp.

Bakgrund: Att genomgå en hjärt- och/eller lungtransplantation är en komplicerad process som kan påverka livssituationen för patienten. En transplantation kan förbättra patientens livskvalité och hälsa, men transplantationen kan också innebära förödande komplikationer. Som sjuksköterska kan man möta dessa patienter överallt och det är då viktigt att ha kunskap om patienters upplevelser för att kunna hjälpa och stötta dem. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter en hjärt-och/eller lungtransplantation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 14 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplever efter en hjärt-och/eller lungtransplantation beskrivs i tre kategorier; Att känna tacksamhet och stöd, Att uppleva utmaningar i vardagen efter transplantationen och Att få en andra chans till nytt liv. Slutsats: Patienterna upplever alltifrån tacksamhet och glädje till oro, rädsla och sorg efter transplantationen. Transplantation möjliggör en förbättrad livskvalité och hälsa samtidigt som de innebär stora förändringar och utmaningar som patienterna behöver anpassa sig efter. Vidare forskning är framför allt aktuellt för att öka kompetensutvecklingen för sjuksköterskor som möter dessa patienter.

No description available.

Bakgrund: Fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem som påverkar personers hälsa runt om i världen. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med personer med fetma. För att kunna ge en god vård och möta deras behov krävs kunskap om och förståelse för hur det kan vara att leva med fetma. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med fetma. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att inte känna kontroll över sig själv, Att känna sig misslyckad, Att känna sig missnöjd och längta efter något annat, Att känna sig begränsad av sin kropp, Att känna sig dömd och utsatt för fördomar. Slutsats: Upplevelsen av fetma är komplex och medför en rad utmaningar för den drabbade personen. Det finns ett starkt missnöje relaterat till den stora kroppen och en djup önskan om att gå ner i vikt. Den rådande viktstigmatiseringen gentemot personer med fetma påverkar dem djupt och förvärrar deras redan negativa känslor gentemot sig själva.

Bakgrund: Att arbeta i interprofessionella team inom akutsjukvården förbättrar patientsäkerheten och trivseln på arbetsplatsen. Teamarbete är en av de sex kärnkompetenserna. Ett bra teamarbete innehåller faktorer som ledarskap, kommunikation, tydliga roller, gemensamma mål, kunskap, övning och reflektion.Det interprofessionella teamarbetet inkluderar samtliga professioner, patient och anhöriga. Fungerande teamarbete leder till minskad morbiditet och mortalitet hos patienterna samt minskad risk för sjukdom hos personalen och mindre risk att personalen lämnar organisationen.Motiv: Studien utfördes på en enhet inom akutsjukvården. Neddragningar av vårdplatser och brist på ordinarie personal har lett till oro och försämrad arbetsmiljö. Författaren hoppas kunna öka kunskap och förståelse för förbättring av teamarbetet för professionerna och organisationen. Syfte: Att belysa erfarenheter av det interprofessionella teamarbetet på en akutmottagning med akutsjukvårdsplatser. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes bland tre professioner för att kunna belysa upplevelsen av teamarbete. En kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Deltagarna upplevde att teamarbetet fungerade bra. Tre kategorier framkom; att känna trygghet, att ha utvecklings möjligheter och organisationens betydelse. Att ha en tydlig ledare, kunna förbereda sig och att känna samhörighet var viktiga faktorer. Övningar och reflektioner var önskvärt för att utveckla teamarbetet. Organisationens betydelse är viktig när det gäller att ta vara på kompetensen och att rollerna är tydligt beskrivna. Konklusion: Det fanns samstämmighet bland deltagarna över vad ett bra teamarbete är och hur det hade kunnat förbättras på berörd enhet genom mer övningar och reflektioner. Ett förslag är att inkludera överläkarna i övningarna, då det framkom att det riskerar att bli ett otydligt ledarskap när fler läkare involveras vid den akut sjuke patienten.