I dagens samhälle inom primärvården sker ofta den första kontakten via telefonrådgivning och det är sjuksköterskan som tar emot samtalen från patienten. Primärvården ska vara tillgänglig via telefon under hela dagen för att patienten ska kunna få en första bedömning av sitt vårdbehov under samma dag som de ringer in. Det finns både hinder och förutsättningar för sjuksköterskan i sitt arbete med telefonrådgivning. Studien syftade till att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att arbeta med telefonrådgivning inom primärvården. Studien var en kvalitativ studie som använde innehållsanalys med en induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning och har erfarenhet och upplevelse av det som undersöks intervjuades. Frågorna som ställdes var semistrukturerade. Intervjuerna transkriberades och lästes flera gånger för att få fram kategorier och subkategorier. Det framkom två kategorier och det var Kontinuerlig kompetensutveckling och Svårigheter med telefonrådgivning samt fem subkategorier. Det som framkom tydligast i resultatet var att sjuksköterskorna upplevde en stress, att stödet från kollegor var viktigt samt att kunskap och erfarenhet skapar en trygghet hos sjuksköterskan vid bedömningar vid telefonrådgivning. För att vården ska utvecklas och vara tillgänglig för patienten måste det finnas sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning och kan möta patienten på ett värdigt sätt. För att uppnå det krävs det att sjuksköterskorna får en bättre arbetsmiljö med minskad stress som kan leda till att de känner sig trygga i sina bedömningar. Detta kan i förlängningen leda till att patienten känner sig väl bemött, lyssnad på och känner tilltro till vården.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Bakgrund: Allt fler patienter lider av kronisk njursvikt som kräver hemodialysbehandling vilket blivit ett globalt folkhälsoproblem. Behandlingen är väldigt kostsam för samhället och tidskrävande för patienterna. Det påverkar patienternas livskvalitet, funktionella status samt personliga och sociala relationer. Sjukdomen och behandlingen skapar därmed långsiktiga stressfaktorer som negativt påverkar patienternas hälsa och vardagliga liv. Syftet: Att beskriva patienternas upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie och analyserat data med kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen har sammanställts i fyra kategorier: “Att uppleva att hemodialysbehandlingen styr vardagslivet”, “Att uppleva att relationer och stöd av andra förändrades”, “Att uppleva och att inte uppleva acceptans med att vara beroende av en maskin”, “Att uppleva fysiska och psykiska följder av hemodialysbehandlingen”. Slutsats: Resultatet visar att patienters upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling har haft en stor påverkan på livet. Patienternas relationer till andra förändrades, de upplevde fysisiska och psykiska följder på grund av behandlingen och många hade svårigheter med följsamhet till kost och vätskerestriktionerna. Sjuksköterskorna behöver förstå patienternas levda erfarenheter för att kunna hitta ett sätt att stödja den här patientgruppen. Ett sätt är att arbeta personcentrerat och att använda sig av olika omvårdnadsinterventioner. Motiverande samtal kan användas som stöd till följsamhet gällande kost och vätskerestriktionerna. Aromaterapi har visat positiva effekter på depression, ångest, trötthet, sömnsvårigheter och smärta.

Endometrios drabbar 10–15 procent av fertila kvinnor, och är den vanligaste förekommande gynekologiska sjukdomen. Sjukdomen orsakar smärta i samband med menstruation samt samlag. Tidsintervallen från det att symtomen uppstår tills att diagnosen fastställs är uppskattningsvis 5–7 år. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av möte med hälso- och sjukvårdspersonal vid endometrios. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed, vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: Att bemötas med negativa attityder, Att symtomen normaliseras, Att mötas av bristande kunskap, Att information är bristande och inte anpassas, Att råd om graviditet inte anpassas utifrån situation, Att känna sig sedd och bli lyssnad på. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal är i behov av ökad kunskap gällande endometrios. Genom att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt skapar det en möjlighet för hälso- och sjukvårdspersonalen att se personen bakom sjukdomen samt minska normaliseringen av endometrios symtom. Det finns behov av vidare forskning gällande diagnostisering och behandlingsalternativ.

Bakgrund: Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är något som kan uppstå i alla åldrar. Vanligast är att den uppstår i tidig vuxen ålder. Personerna som drabbas är i behov av stöd och hjälp av sjukvården för att kunna lära sig leva med sjukdomen. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Metod:15 kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes som därefter analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier. Resultat: Resultatet visade på att personerna som lever med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom upplever att sjukdomen påverkar stora delar av livet genom att medföra begränsningar i arbetsliv och socialt. De ger dock uttryck för en vilja att acceptera sin sjukdom och kunna kontrollera den med stöd av egenvård. Slutsatser: För att personerna ska få en bra vård krävs det av sjuksköterskan att vara lyhörd och förstå personens omvårdnadsbehov så de sedan kan ta vara på sina egna resurser för att kunna hantera sjukdomen bättre och leva ett så bra liv som möjligt. Denna litteraturstudie kan ge ökad förståelse hur personerna själva upplever hur det är att leva med en kronisk tarmsjukdom. Mer forskning i ämnet behövs, en ökad kunskap kring ämnet kan bidra till att vården blir mer effektiv och att personens behov tillgodoses på ett sätt som ökar deras livskvalitet.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av kognitiv sjukdom. Vid Alzheimers sjukdom angrips hjärnan och nervcellernas omkopplingsfunktioner förstörs. Detta resulterar i att människor som insjuknat i Alzheimers kontinuerligt förlorar minne och funktioner. Därav har människor med Alzheimers sjukdom ett stort behov av stöd från andra, som exempelvis närstående för att klara av vardagen med sjukdomens närvaro. Ur ett omvårdnadsperspektiv behöver sjuksköterskan ha kunskap och förståelse för närståendes uppleverlser av Alzheimers sjukdom, detta för att vägleda och stödja närstående i deras tillvaro. Syfte: Syftet med denna studie var att studera upplevelsen av att vara närstående till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Författarna genomförde en kvalitativ innehållsanalys och utförde en systematisk litteratursökning i databaserna PubMed och CINAHL där de fann tio kvalitativa studier som analyserades med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att känna sig begränsad skapar sorg och en känsla av förlust, Att känna oro i önskan om återhämtning, Att finna en starkare kärlek och spendera tid tillsammans, Att underlätta vardagen genom strategier och stöd från andra, Att känna sig ensam i en förändrad relation med nya roller. Närstående kom att uppleva en ny vardag med sjukdomen i bilden. De kände hur deras tidigare liv och sätt att leva sakta försvann, samtidigt som ett vårdande ansvar växte fram. Slutsats: Närstående som vårdar sina anhöriga med Alzheimers sjukdom upplever en tung ansvarsbörda som begränsar dem som person i livet. För att förbättra närståendes situation behöver vården se närstående som en viktig resurs och bli bättre på att ge stöd och kunskap för att minska risken att närstående utvecklar ohälsa

Bakgrund: Cancer är en betydande dödsorsak bland barn i höginkomstländer och i Sverige insjuknar omkring 350 barn varje år. För föräldrarna till barnen innebär det en rad olika påfrestningar och utmaningar. För att möta behoven hos föräldrar med cancersjuka barn är familjecentrerad vård viktig då det innebär att även föräldrarnas behov tas i beaktande för att erbjuda bästa möjliga vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie och innehållsanalys tillämpades med 14 vetenskapliga artiklar som grund, artiklarna analyserades med manifest induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i sju slutliga kategorier: Påfrestande upplevelser genom barncancerns förlopp, Behov av tydlig information och öppen kommunikation, Betydelsen av förtroende och tillit till vårdpersonalen, Att uppleva svårigheter i samband med beslutfattande, Att hantera den svåra situationen och känna hopp, Att bli utmanad i föräldrarollen och inom familjerelationer och Upplevelsen av utanförskap och ensamhet relaterat till okunskap. Slutsats: Föräldraskap vid barn med cancer är påfrestande och livsförändrande. Kommunikation, tillit, stöd, coping och familjecentrerad vård är viktiga. Mer forskning behövs, och sjuksköterskor bör öka sin kompetens för att kunna stödja föräldrar och barnets vård samt påverka dess välbefinnande positivt.

Studiens syfte var att analysera styrdokument från två närliggande samhällen för att upptäcka eventuella likheter och skillnader i framskrivningen av funktionsnedsättningar. Med utgångspunkt i styrdokumenten utfördes analys av barnlitteratur som ämnat läromedel för att lyfta fram funktionsnedsättningar. Den metod som användes för att genomföra analyserna var kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Innehållsanalysen resulterade i att specifika begrepp och teman genererats i anslutning till ämnet funktionsnedsättningar. Teorin som användes vid analys av resultaten från genomförda delstudier var läroplansteori. Teorins centrala begrepp, vilka är formuleringsarena, transformeringsarena och realiseringsarena, har varit av vikt för att genomföra analysen av delstudiernas resultat. Studiens huvudsakliga resultat var att funktionsnedsättningar benämns i samtliga styrdokument men i varierande utsträckning. Den åländska läroplanen för barnomsorgen tenderade att ta upp det specifika ämnet i större omfattning än både den svenska skollagen och läroplanen för förskolan. Däremot lyftes ämnet genom varierande begrepp som tolkades innefatta alla barn i förskolan. Barnlitteraturen som analyserades resulterade i fyra olika teman vilka lyfte olika aspekter av ämnet funktionsnedsättningar. Därmed ansågs barnlitteraturen kunna användas som läromedel i enlighet med styrdokumenten inom undervisningen i förskolor och daghem. Intresset för att analysera barnlitteratur har uppstått eftersom det anses vara en central del i förskolans och daghemmens verksamhet vilken grundar sig i styrdokumenten.

Bakgrund: Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtarytmier och leder till försämrad pumpförmåga och risk för att drabbas av stroke. Personer med förmaksflimmer lever med andra ord med ett långvarigt tillstånd som potentiellt kan leda till allvarlig sjukdom. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med förmaksflimmer. Metod: Systematisk litteraturstudie som inkluderade 15 artiklar som analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av att leva med FF; Att ha svårt att förstå vad som händer, att känna oro på grund av oförutsägbarheten och att det är en hjärtsjukdom, att behöva stöd och information samt känna förtroende till sjukvården, att känna sig hindrad från att vara aktiv och delta i sociala sammanhang som förut och att successivt acceptera och anpassa sitt liv. Slutsats: För att på bästa sätt tillgodose behov hos personer med FF krävs att sjuksköterskor tillämpar en personcentrerad vård. Detta innebär att ge adekvat och individanpassad information, möta personers emotionella reaktioner samt inkludera närstående i vården.

Bakgrund: Reumatoid artirt (RA) är den vanligaste typen av ledinflammationer. Ungefär 100 000 personer i Sverige lever idag med RA. Sjukdomen börjar oftast med en symmetrisk inflammation i de mindre lederna och personer som drabbas av sjukdomen upplever ofta smärta, trötthet, svullna och stela leder. Syfte: Beskriva personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteratursökning genomfördes systematiskt i databaserna PubMed och Cinahl. Detta resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att leva med symtom som trötthet, smärta, stela och svullna leder, Att känna en begränsning i det sociala livet, Att känna oro, ilska och frustration över sin situation, Att lära sig leva med sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att symtomen som personer upplevde påverkade livskvaliteten. Symtomen kunde visa sig olika, allt från symtom vissa dagar, till att symtomen var ständigt närvarande, eller komma i skov. Många upplevde sig oroliga, ilskna och frustrerade eftersom det är en kronisk sjukdom de har drabbats av. Vardagen förändrades för personer vilket påverkade det sociala livet, de undvek sociala relationer, sysselsättningar och arbete. I och med att RA är en kronisk sjukdom så förstod personer att de måste lära sig att leva med sjukdomen, även om det kunde upplevas som svårt. Slutsatsen av litteraturstudien blev att förståelsen ökade kring hur det är att leva med RA för drabbade personer, sjukvårdspersonal och även samhället i stort.