Introduktion: Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom i den vuxna befolkningen. För personer som lever med sjukdomen innebär den en stor livsförändring. Behandlingen kan vara komplicerad vilket kan skapa hinder för hantering av sjukdomen. Sjuksköterskor behöver ta del av personers upplevelser för att kunna tillgodose individuella behov och främja deras hälsa. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie med nio ingående artiklar med kvalitativ design genomfördes. Studiens analysmetod var en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutliga kategorier; Att livet förändras, Att sjukdomen påverkar relationer med andra, Att acceptera sitt tillstånd och Att behöva stöd och strategier för att hantera vardagen. Slutsats: För att stödja personer som lever med hjärtsvikt genom deras förändring krävs att sjuksköterskor har kunskap om utmaningar och hälsofrämjande aspekter som de upplever. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för och kunskap om personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Vidare belyser resultatet vikten av ett individuellt anpassat stöd från sjuksköterskor och ökar förutsättningarna att bedriva en mer personcentrerad vård för personer som lever med hjärtsvikt.

Cytostatika är en vanlig behandlingsmetod vid cancersjukdom där syftet kan vara kurativt, adjuvant eller palliativt. Behandlingen medför en rad olika biverkningar som till stor del kan påverka patientens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av cytostatika-relaterade biverkningar och hur dessa biverkningar påverkade deras dagliga liv. 13 vetenskapliga artiklar låg till grund för studien och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i åtta innehållsområden med tillhörande kategorier som beskriver upplevelser relaterade till en specifik biverkning. Innehållsområdena var Illamående och kräkningar, Fatigue, Alopecia, Kognitiva förändringar, Kemosensoriska förändringar, Sköra slemhinnor, Klimakteriebesvär och Minskad sexuell lust. Vi anser att denna studie kan ligga till grund för sjukvårdspersonal i deras dagliga arbete och ge ytterligare kunskap och förståelse för hur varje biverkning kan upplevas. Studien kan också vara relevant för kvinnor och deras familjer som stöd, och att ge information om hur det kan upplevas och ge dem en känsla av att de inte är ensam som går igenom dessa problem.

Bakgrund: När patienter söker hälso- och sjukvård är primärvården ofta den första instansen i vårdledet. Vårdgarantin ställer krav på en god tillgänglighet och utvecklingen av digitala vårdtjänster gör att vårdkontakt via telefon och e-tjänst ofta utgör en större andel än det sedvanliga vårdbesöket. Detta ställer krav på en god kommunikation där distriktssköterskan spelar en viktig roll i att göra säkra bedömningar utan visuell kontakt. Motiv: Trots att distrikt- och sjuksköterskor utgör en viktig del i utvecklingen och användandet av digitala vårdtjänster i primärvården så är studier i ämnet bristfälligt. Tidigare studier har främst fokuserat på att studera erfarenheter av telefonrådgivning eller e-tjänstrådgivning separat.  Syfte: Att beskriva distrikt- och sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma vårdbehov utan visuell kontakt. Metod: Studien genomfördes med individuella semistrukturerade intervjuer, både med sjuksköterskor (n= 5) och distriktssköterskor (n=3). Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; “Att göra säkra bedömningar”, “Komplex kommunikation på distans” samt “Tid och tillgänglighet påverkar arbetsbördan”. Konklusion: Telefon- och e-tjänstrådgivning utgör en stor del av distrikt- och sjuksköterskors arbete inom primärvården. Uppgiften att bedöma vårdbehov utan visuell kontakt är komplex och innebär svårigheter när språket inte räcker till. Stöd från kollegor, egen erfarenhet och ett personcentrerat förhållningssätt i relation till patienten är viktiga förutsättningar för att göra patientsäkra bedömningar medan resurs- och tidsbrist ökar stressen och är ett hot mot patientsäkerheten. Genom att belysa dessa områden har studien kunnat presentera förslag för framtida forskning samt ge en indikation på politiska och organisatoriska förbättringsområden.

No description available.

I studien undersöks förskollärares erfarenheter av att arbeta med språkutveckling genom högläsningsaktiviteter. Det som studeras är förskollärares sätt att planera och genomföra högläsningsaktiviteter samt på vilket sätt deras arbetssätt är gynnsamt för barns språkutveckling. Vidare är vilka utmaningar som finns i arbetet med högläsningsaktiviteter också en utgångspunkt i studien. Kvalitativa gruppintervjuer med förskollärare i förskolan används för att samla in data. Alla förskollärare som medverkar i studien har genomgått en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. För att bearbeta och analysera materialet används det metodologiska ramverket kvalitativ innehållsanalys. I resultatet synliggörs en variation av sätt att planera och genomföra högläsningsaktiviteter. Det framkommer att det främst är den planerade högläsningen som förskollärare relaterar till språkutveckling. Förskollärares engagemang visar sig vara avgörande för om högläsningsaktiviteterna blir av och huruvida de har ett språkutvecklande syfte. De utmaningar som främst lyfts fram i förhållande till högläsningsaktiviteter är svårigheten med att nå alla barn samt organisatoriska faktorer som förskollärare har svårt att påverka.

Bakgrund: Njurtransplantation är en behandling som innebär att en ny njure opereras in hos en person som lider av kronisk njursjukdom i slutstadiet. Behandlingen har visat sig vara förknippad med ökad överlevnad. Väntan på njurtransplantation kan vara lång och i väntan på transplantation kan dialysbehandling vara aktuell. Dialysbehandlingen påverkar personers dagliga liv och livskvalitén på ett negativt sätt. Efter transplantationen krävs livslång behandling och uppföljning, vilket gör personens upplevelse till en central del i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med en transplanterad njure. Metod: Litteraturstudien innefattar 12 vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver upplevelser av att leva med en transplanterad njure; Att den nyfunna friheten innebär ett nytt liv, att begränsas i det dagliga livet, att leva med ovisshet och oro, att förändras som person, att uppleva tveeggade känslor av tacksamhet och skuld. Slutsats: Att leva med en transplanterad njure kan innebära stora förändringar i livet. Upplevelser av frihet och att ha fått en ny chans förekommer samtidigt som personer kan känna sig begränsade i vardagen och oroliga inför framtiden. Denna litteraturstudie kan tillföra kunskap och förståelse för hur personer upplever livet med en transplanterad njure. Detta kan i sin tur underlätta för sjuksköterskan i att stödja patienten i transplantationsprocessen.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen har patienterna rätt till att behovet av kontinuitet tillgodoses. Rapporter och studier visar dock att detta behov inte tillgodoses och många äldre upplever bristande personalkontinuitet. Distriktsköterskors arbete i hemsjukvården underlättas om det finns kontinuitet både vid patientkontakterna och i samverkan med andra vårdgivare. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av kontinuitet i hemsjukvården.  Metoden som användes var en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Som grund för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Tolv distriktsköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige intervjuades. Analysen av det insamlade materialet var av kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; organisation och ledning, arbetsmiljö samt förtroende. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att kontinuitet innebar att lära känna patienterna och att det i sin tur gav en helhetsbild, trygghet och förtroende. Kontinuiteten påverkade distriktssköterskornas mående och hur de trivdes på arbetet. Organisationen och ledningen visade sig ha stor inverkan på distriktssköterskornas upplevelse av kontinuitet och de var eniga om att patientsäkerhetens främjades om det fanns kontinuitet i teamet runt patienterna. Kan behovet av kontinuitet tillgodoses så främjar det både patienterna och distriktsköterskornas upplevelse och möjliggör en personcentrerad och patientsäker vård.

No description available.

Bakgrund: Många personer med schizofreni upplever hopplöshet. Hoppet har en betydelse för den personliga återhämtningen och består av flertalet dimensioner. Återhämtning är individuell och personlig där processen är unik för den enskilde. Syfte: Att ur ett inifrånperspektiv beskriva vad hopp betyder för återhämtning vid schizofreni. Metod: En kvalitativ innehållsanalys utfördes där 16 vetenskapliga artiklar valdes ut efter att en systematisk sökning i relevanta databaser utförts. Analysen resulterade därefter i fem kategorier där hoppets betydelse för återhämtning vid schizofreni framkom. Resultat:Kategorierna som framkom var upplevelsen av optimism och framtidstro, tro på att behandling hjälper, att finna styrka i sin tro, tro på sig själv och sina förmågor samt upplevelse av tillhörighet och meningsfulla relationer. Slutsats: Studien ger ökad kunskap om hoppets betydelse för återhämtning som sjuksköterskor kan använda för att utföra personcentrerade och holistiska omvårdnadsinterventioner. Vidare forskning anser vi är nödvändigt för att nå ytterligare kunskap i vad hoppet innebär för återhämtning vid schizofreni. Det kan vara av vikt att undersöka hur vi som sjuksköterskor kan förmedla hopp till personer med schizofreni. Det tror vi kan förbättra kvalitén vad gäller omvårdnadsarbetet inom psykiatrin och en större förståelse för att återhämtning är möjligt.

Bakgrund: Cancer är en vanligt förekommande sjukdom, men att drabbas som ung vuxen (18-35 år) är ovanligt varför detta område inte är särskilt beforskat. Denna ålder karaktäriseras av en sårbar övergångsfas i livet som präglas av relationer och identitetsutveckling. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansatsbaserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier som beskrev unga vuxnas upplevelse av att leva med cancer. Unga vuxna upplevde att vården saknade åldersanpassat stöd, vilket gjorde det svårt att kunna relatera till andra i vårdsammanhang. Känslan av förlorad kontroll och normalitet beskrevs som en svår förändring och att försöka behålla vardagliga rutiner var viktigt. Sjukdomen hade inverkan på deras relationer med både positiva och negativa inslag. Vissa relationer växte sig starkare och personerna uppgav att de kom närmare varandra medan andra kände avståndstagande och förlust av relationer. Att ha tillgång till stöd var viktigt men själva mottagandet kunde upplevas både positivt och negativt. Sjukdomen tvingade personer att hantera tankar angående sin egen mortalitet och det faktum att en för tidig död var ett reellt hot. Den nya synen på framtiden ledde till att många omvärderade sin egen hälsa och valde att utveckla en mer hälsosam livsstil. Trots de påfrestningar och existentiella frågor som cancern medförde intog deltagarna en positiv attityd, något de ansåg viktigt för att kunna hantera tillvaron. Slutsats: Att drabbas av cancer som ung vuxen medför i vissa avseende unika utmaningar medan andra aspekter liknar upplevelsen hos andra åldersgrupper. Just att cancer är ovanligt under denna period i livet var en källa till den problematik de kunde möta. För sjuksköterskor är det viktigt att känna till unga vuxnas behov för att kunna tillgodose dessa.