Bakgrund: COVID-19 är en pandemi som uppkom i slutet av 2019 i Kina, och som sedan spridit sig till stora delar av världen vilket påfrestat sjukvården på många olika sätt. Det har inverkat till högre vårdtyngd för samhället och psykologiska och fysiska utmaningar hos sjuksköterskor världen över. COVID-19 har fört med sig ett enormt lidande med förödande konsekvenser för många människor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med COVID-19 i slutenvården under pågående pandemi. Metod: Litteraturstudien baserades på nio artiklar, litteratursökning i Pubmed och CINAHL, som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier: “Att kunskap och erfarenhet saknas och behöver utforskas”, “Att resursbristen påverkar omvårdnaden”, “Att omvårdnadsarbetet ger fysisk och psykisk påfrestning som följer med hem”, “Att COVID-19 påverkar den goda vården”, “Att stödet från andra hjälper mot rädslan för COVID-19”, “Att med sjuksköterskeyrket följer ett ansvar och en plikt” och “Att pandemin ger erfarenhet och yrkeserkännande”. Slutsats: Det finns behov av resurser och psykologiskt stöd för att ge god och säker omvårdnad under COVID-19 pandemin.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har Sverige förändrats till ett samhälle med olika nationaliteter. Att vårda flyktingar ställer ökade krav på vårdpersonalen då flyktingar är en heterogen grupp med komplexa vårdbehov, vården sker i tvärkulturella interaktioner i system som inte är strukturerade för flyktingar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda flyktingar med särskilt fokus på sjuksköterskors upplevelser. Metod: Litteraturstudien innehållande tolv vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Samtliga artiklar var publicerade mellan åren 2012–2018 och skrivna på engelska. De var av hög kvalitet. Resultat: Vårdpersonalens upplevelser av att vårda flyktingar beskrivs i sju kategorier: Att förekomsten av kulturella skillnader är utmanande, Att mötet med personer med annan kulturell bakgrund bidrar till känslor av osäkerhet, Att nyfikenhet och respekt gör att man kommer närmare, Att diskriminering påverkar bedömningen av den enskilde patienten, Att strukturell diskriminering orsakar hinder och frustration, Att begränsas av språkbarriärer, Att hantera utmaningar. Slutsats: Vårdpersonal upplever känslor av osäkerhet, frustration, maktlöshet, emotionell stress och motivation och är i behov av ökad förståelse för kulturell kompetens och hur diskriminering kan yttra sig, ökad känslomässig självmedvetenhet, mod och copingmekanismer. Fortsatt forskning behövs för att utveckla förståelsen för vårdpersonalens upplevelse av att vårda flyktingar.

Bakgrund: Att främja god nattsömn är en viktig komponent i all omvårdnad för att främja välbefinnande och minska lidande hos patienten. Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. Sömn är väldigt centralt för människan och påverkar hälsan på flera sätt bland annat aktiveras immunsystemet, mängden stresshormoner minskar, blodtryck och puls sjunker och sömnen är en återuppbyggande period då kroppen får en möjlighet att återhämtas. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av sömn under sjukhusvistelse. Metod: Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplevelse av sömn på sjukhus beskrivs i fyra huvudkategorier; Att sömnen störs av sjukhusmiljön och personalens rutiner; Att tankar, oro och ångest håller en vaken nattetid; Att tryggheten blir större av individualiserad vård och personalens närvaro; Att känna brist på kontroll och integritet men samtidigt acceptans i situationen. Slutsats: Sömn är något centralt hos människan, en försämrad sömn kan leda till längre återhämtning och längre vårdtid för patienterna. Vår studie visar bland annat att det behövs en personcentrerad vård där patientens behov och önskningar tillgodoses för att nattsömnen ska främjas på bästa sätt under sjukhusvistelse. Sömn är ett bortglömt område där det behövs mer forskning för att lyfta sömnens betydelse för hälsa och välbefinnande för patienterna.

Abstrakt Bakgrund: Äldre personer över 65 år boende på äldreboende är en växande grupp och med den åldrande kroppen kommer hälsoproblem och därmed upplevelser av ensamhet. Denna grupp möter sjuksköterskan inom yrket och måste ha kunskap och förståelse för den äldres upplevelser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva upplevelser av ensamhet bland äldre i särskilt boende. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta artiklar som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: analysen resulterade i fem slutkategorier: att fysiska begränsningar och ensamhet gör att man blir nedstämd, att känna sig utelämnad och ha minskat självbestämmande ökar ensamheten, att ensamheten minskar när man accepterar sina val och är trygg i att vara för sig själv, att personalen på äldreboendet främjar meningsfulla aktiviteter och personcentrerad vård för de äldre lindrar deras ensamhet och att besök/kontakt med andra boende, familj och vänner gör att man mår bättre. Diskussion: Den äldres upplevelser av ensamhet relateras till aktivitetsteorin, disengagemangsteorin och gerotranscendensteorin. Slutsatser: Den äldres ensamhet kunde lindras genom att dennes deltagande i självvalda aktiviteter, kontakt med anhöriga/vänner/andra boende och acceptans av gjorda val i sitt liv.

Bakgrund: Idag drabbas många sjuksköterskor av utbrändhet som ett resultat av olika stressrelaterade faktorer på jobbet. Stress har negativa hälsoeffekter på denna personalgrupp och därmed vårdkvalitet.  Det är därför viktigt att studera samt identifiera sjuksköterskors upplevelse av stress eftersom det kan bidra till att förebygga ogynnsamma resultat. Syftet: Att beskriva upplevelser av stress och utbrändhet bland sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ manifest innehållsanalys av sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att arbetsbördan ledde till stress, Att relationen till patient och anhöriga leder till stress, Att känna oro över patienternas hälsa och säkerhet, Att hitta stresshanterings strategier. Slutsats: Sjuksköterskors hälsa blev påverkad negativt både fysiskt och psykiskt. Deras hälsa riskerades när stress blev för omfattande, men framför allt hotas patientsäkerheten när sjuksköterskorna inte mår bra. Så småningom kan stress driva sjuksköterskan till utbrändhet om hjälp och tid till vila inte erbjuds. Därför är det av stor vikt för teamledaren att upptäcka stress och utbrändhet bland sjuksköterskor i tid för att kunna förebygga eller minimera konsekvenserna. Dessutom bör sjuksköterskor vara medvetna om symtom på stress och utbrändhet tidigt för att förhindra komplikationer.

I Sverige väntar tusentals människor på elektiv höft- eller knäartroplastik, där den främsta indikationen för operationen är smärta och nedsatt funktion i den drabbade leden. Artros är den vanligast förekommande ledsjukdomen och utmärks av en påverkan på hela människan och dennes livskvalitet. Genom att få en ökad förståelse för personer som väntar på elektiv kirurgi vid artros och deras situation och upplevelser, ökar även möjligheterna att möta behov och därmed bidra till en mer personcentrerad vård. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Litteraturstudien genomfördes utifrån ett inifrånperspektiv och grundar sig i 13 vetenskapliga artiklar där en kvalitativ manifest innehållsanalys har tillämpats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier som beskriver patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Att väntetiden känns frustrerande, plågsam och långdragen, att smärta och begränsningar orsakar en försämrad livskvalitet, att känna rädsla inför operationen och tiden efter, men se det som enda utvägen, att förbereda sig och acceptera situationen samt känna hopp om en bättre framtid och att behöva information och stöd från andra och sjukvården. Sjukvården är i behov av ett paradigmskifte gällande bemötandet av patienter som väntar på elektiv höft- och knäartroplastik, där fast-track perspektivet riskerar att tränga undan individanpassad och personcentrerad vård. Det finns ett behov av ytterligare forskning inom området för att säkerställa en individualiserad och god preoperativ vård.

No description available.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande dödsorsakerna i landet. Trots medicinska framsteg och minskade riskfaktorer kvarstår stora utmaningar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av tiden efter utskrivning från sjukhus efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie av 17 kvalitativa artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier, sjukdomens negativa effekter på den kroppsliga hälsan, oro inför att drabbas av en ny hjärtinfarkt, vikten av socialt stöd och god information, att hantera sjukdomen och anpassa sig till det nya livet. Slutsats: Personer som upplevt en hjärtinfarkt möter omfattande utmaningar som påverkar deras fysiska, psykosociala och sociala hälsa, varvid sjuksköterskors centrala roll i att tillhandahålla individualiserat stöd och vägledning är avgörande. Vikten av effektiv kommunikation mellan vårdgivare och person framhävs som en nyckelfaktor för att förbättra livskvaliten och underlätta återhämtning.

Abstrakt Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk neurodegenerativ sjukdom. Personen som lever med sjukdomen bor ofta fortfarande hemma och sköts av närstående. Syftet: var att beskriva erfarenheten av att vara närstående till en person med Parkinsons sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med manifest innehållsanalys med induktiv ansats har använts i studien. Sjutton artiklar analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att gå från närstående till att bli en vårdare, Att livet förändras och finna acceptans i det, Att finna stöd och kunskap i livet, Att hitta copingstrategier som underlättar livet och vardagen samt Att uppleva sorg och förlust. Slutsats: Studiens resultat visar att närstående är i behov av att få information och kunskap om Parkinsons sjukdom, liksom stöd och hjälp att hitta strategier för att få en fungerande vardag. Att få hjälp och stöd i att hantera sorg och förlust och förändringen att gå från närstående till att även vara vårdgivare. Nyckelord: Parkinsons sjukdom, närstående, erfarenheter, omvårdnad, kvalitativinnehållsanalys, litteraturstudie.

Sjuksköterskor har genom århundraden spelat en viktig roll i vården av patienter med allt från förkylning till akut sjukdom. Den senaste aktuella pandemin Covid-19 uppstod i slutet av 2019 i Kina. Sedan dess har den spridit sig till de flesta delar av världen. Pandemin har resulterat i förändringar av vården och kastat ljus över hur bristande kunskap kan påverka vården under en pandemi. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 inom slutenvården i början av pandemi. Metod: En systematisk litteratursökning resulterade i elva artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; “Att det är svårt att kunna ge god vård”, “Att vara rädd att bli smittad och smitta andra”, “Att känna stort ansvar och plikt”, “Att brist på skyddsutrustning och personal innebär en inre stress” och “Att kunskap och erfarenhet saknades”. Slutsats: Början av Covid-19 pandemin förde med sig upplevelser av utmaningar, svårigheter och rädsla. Bristen på förberedelser och kunskap om viruset gjorde att sjuksköterskorna löpte stor risk att bli smittade. Ytterligare bristen på resurser bidrog till en ökad stress. Författarna drog slutsatsen att fortsatt forskning om vårdpersonalens upplevelser, bättre beredskap och psykiskt stöd från sjukhusledningen är avgörande för att framtida pandemier ska kunna bättre mötas.