Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken globalt. Antalet hjärtstopp och personer som lever med en implanterbar defibrillator (ICD) har ökat. Behandling med en ICD är standard i vården för att primärt och sekundärt förebygga en plötslig hjärtdöd. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med en ICD. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet av litteraturstudien presenteras i fem kategorier; Att leva med olika typer av rädslor, Att leva med förändringar och begränsningar, Att information och stöd var viktigt, Att anpassa sig till och acceptera ICD:n, Att få en andra chans i livet. Slutsats: Personer som lever med ICD upplever olika känslor som rädslor och sorg, till tacksamhet och trygghet. ICD:n leder till olika förändringar och begränsningar i livet som personerna behöver acceptera och anpassa sig till. Personerna upplever att information och stöd kan underlätta processen. Vidare forskning behövs för att öka sjuksköterskors kunskaper om personernas behov.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är vanligt hos äldre (+65) och en anledning till det kan vara rörelserädsla som orsakas av smärta och fallrädsla. För att identifiera och behandla rörelserädsla behöver fysioterapeuten ta hänsyn till biologiska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar beteendet och för att bryta mönstret och främja fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att främja fysisk aktivitet hos äldre med rörelserädsla inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Ett bekvämlighetsurval gjordes och sex fysioterapeuter deltog. Studiens material analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen gav tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna var att skapa förutsättningar i mötet med patienten, viktigt att förändra patientens tankar, känslor och vanor samt att närma sig fysisk aktivitet på ett lugnt sätt. Slutsats: För att främja den fysiska aktiviteten upplevde deltagarna att det var viktigt att identifiera rörelserädsla, öka förståelsen för smärtan samt stärka självförtroendet för fysisk aktivitet och därmed self-efficacy för beteendet. Vidare var det viktigt att lugnt introducera aktiviteter som var viktiga för patienten.

Suicid är den allvarligaste konsekvensen av att ha en dålig psykisk hälsa. Även om den psykiska hälsan generellt sett har blivit bättre så är suicid fortfarande en vanlig dödsorsak runt om i världen. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att vara suicidal. Metod: En litteraturstudie av 9 kvalitativa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre kategorier, att ha ökade suicidtankar, att ha ett behov av stöd och våga be om hjälp och att påverkas av bemötandet i vårdmötet. Resultatet gav väldigt individuella upplevelser av att vara suicidal men med stort fokus på stöd och ett bra bemötande inom vården. Slutsats: Litteraturstudien visar att det är viktigt att kunna prata om psykisk ohälsa, och att öka allmänhetens kunskap om det. Det finns ett behov att få bort tabu-stämpeln och på så sätt underlätta för personer som mår dåligt att våga söka vård. Därav visar litteraturstudien ett behov av att förbättra sjukvårdens bemötande mot denna patientkategori i form av nya rutiner.

Bakgrund: Lungfibros är en kronisk respiratorisk sjukdom som kännetecknas av nedsatt lungfunktion och andningssvårigheter. Det finns otillräckliga resurser i form av stöd för personen som drabbats av lungfibros och sjukdomen missförstås av hälso-och sjukvårdspersonal och samhället. Behandlingen är bristfällig och fokuserar i dagsläget på att förebygga, behandla och lindra symtom för att öka livskvaliteten för personen som är drabbad. Det finns utmaningar med vård som enbart fokuserar på symtomlindring och det finns behov av ytterligare insatser för att uppnå en förbättrad livskvalitet hos den enskilda personen med lungfibros. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med lungfibros. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver personers upplevelser av att leva med lungfibros: en turbulent resa från symtom till diagnos, att känna en inre och yttre påverkan, en förändring och påverkan i det dagliga livet, att ha behov av stöd och information, och att ha funderingar inför en oviss framtid. Slutsats: För personer som lever med lungfibros och deras närstående är stöd, information och copingstrategier avgörande i det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll gällande kommunikation och den bör vara personcentrerad och anpassad till personens behov och takt. Samtal om livets slutskede är nödvändigt för personer med lungfibros, men brister ofta i vård och omvårdnad av denna patientgrupp.

Bakgrund: ALS är en ovanlig sjukdom utan kurativ behandling som successivt progredierar och slutligen leder till döden. I dagsläget finns bara läkemedel med bromsande effekt vilket innebär komplexa omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats där sjutton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sex kategorier sammanställdes: Att känna rädsla och sorg inför en oförutsägbar framtid, att stigmatiseras på grund av sjukdomen, att relationer förändras med sjukdomen, att pendla mellan att vilja leva och vilja dö, att gå från att vara självständig till att behöva stöd från andra och att tvingas acceptera sjukdomen och se livet från ett nytt perspektiv. Slutsats: ALS innebär en stor förändring i livet både för personer med ALS och närstående, då sjukdomen påverkar psykiska och fysiska förmågor samt sociala relationer. Det finns ett behov av mer forskning kring ALS för att förbättra kunskapen och förståelsen hos vårdpersonal och allmänheten om hur det är att leva med sjukdomen.

<p>Validerat; 20130403 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>Validerat; 20120420 (anonymous)</p>

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att närstående till patienter med psykosdiagnos inte involveras i den utsträckning de önskar. Närståendes involvering i vården har visat sig leda till ökad följsamhet vid behandling, färre psykotiska skov samt minskade slutenvårdsinläggningar. Närstående löper ökad risk för att utveckla stressrelaterade symtom, psykisk ohälsa samt drabbas av ekonomiska svårigheter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närståendes involvering i vården av patienter med psykosdiagnos inom psykiatrisk öppenvård. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Tio deltagare intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Nio av de tio deltagarna var specialistsjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad och en var allmänsjuksköterska. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån fyra kategorier; Att uppleva närstående som en tillgång, Att ge plats för närståendes behov, Att uppleva den närstående som en belastning och Att hantera sekretessens utmaningar. Ur kategorierna framträder sedan subkategorier som sedan sammantaget utkristalliseras till ett tema, Att vilja samarbeta och fortsätta försöka. Slutsats: Genom att involvera närstående i vården av personer med psykosdiagnos kan tryggheten för patienten i dennes vardag potentiellt stärkas. Utifrån olika utmaningar kan dock involvering bli problematiskt för sjuksköterskan att hantera i det vardagliga vårdarbetet.

Bakgrund: Palliativ vård kan öka livskvaliteten både hos den sjuke och dess anhörig. Tidig implementering av palliativ vård kan också stärka relationen mellan sjukvården, den sjuke och anhörigvårdaren. Syfte: att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda en familjemedlem med cancer i ett palliativt skede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats utfördes. En systematisk litteraturstudie gjordes med ett resultat av 20 artiklar som svarade mot syftet. För att analysera anhörigvårdares upplevelse av att vårda en närstående med cancer i ett palliativt skede användes en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Ur analysen framkom sex kategorier som var och en beskriver anhörigvårdarnas upplevelse av att vårda en närstående med cancer i ett palliativt skede; Att försöka behålla kontrollen genom att vara delaktig och informerad om vården; Att använda olika strategier för att hantera situationen på bästa möjliga sätt; Att ha ett stort ansvar med många svåra beslut att fatta; Att den fysiska och psykiska hälsan blev drabbad till följd av ansvarets omfattning; Att familjerelationerna blev påverkade till följd av att en familjemedlem blev sjuk; Att vårdens inställning till att hjälpa familjen i den tuffa situationen hade stor betydelse. Slutsats: Palliativ vård och tydlig information är en viktig del för att anhörigvårdare ska orka med att vårda den sjuke och för att minska oron och känslan av tappad kontroll. Många av anhörigvårdarna åsidosatte sina egna behov för att vara närvarande, vilket kunde leda till fysisk och psykisk ohälsa. Vissa ville vara mer involverade i den sjukes behandling och omsorg. Relationen mellan anhörigvårdaren och den sjuke familjemedlemmen blev påverkad i både positivt och negativt avseende.

Introduktion: Patientansvariga sjuksköterskor på neonatalavdelningar följer riktlinjer för att säkerställa kontinuitet i vården. Föräldrar upplever det som en trygghet att ha kontinuerlig personal och att ha minst en patientansvarig sjuksköterska. Barnet kan ha ett komplext och långt vårdbehov på neonatalavdelning då barnet kanske är för tidigt fött eller svårt sjukt. Föräldrar har rätt att få information, stöd och handledning kring omhändertagandet av deras nyfödda barn.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara patientansvarig sjuksköterska på neonatalavdelning.    Metod: Kvalitativ design. En webbenkät med öppna frågor skickades ut till alla sjuksköterskor på två neonatalavdelningar, 24/70 (34%) besvarade enkäten. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.     Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två kategorier; Omgivande faktorer och Relationer med barn och familj. Sju underkategorier sammankopplades till kategorierna; Förskjutna arbetsuppgifter, Arbetsbelastning, Bristande kontinuitet, Lära känna familjer, Bidra till trygghet, Utmaningar med familjers olikheter och Personlig tillfredställelse. Sjuksköterskor upplevde att patientansvaret kunde vara både utmanande och tillfredställande.    Slutsats: Studien kan bidra till en ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att vara patientansvarig på en neonatalavdelning. Flera olika faktorer bidrar till svårigheter gällande att vara patientansvarig. Utifrån resultatet kan slutsatser dras om att det finns behov av vidare forskning inom området. Det finns även behov av tydlig information och utbildning gällande patientansvarets innebörd för att kunna förbättra kontinuiteten i vården på neonatalavdelningar.   Nyckelord: barn- och familjecentrerad vård, kontinuitet, kvalitativ innehållsanalys, neonatalvård. / Introduction: Primary nurses in neonatal units follow guidelines to ensure continuity of care. Parents experience that continuous staff and to have at least one primary nurse contributes to feelings of security. The child may have a complex and long need for care in the neonatal ward as the child may be born prematurely or seriously ill. Parents have the right to receive information, support and guidance regarding the care of their newborn child.   Purpose: To describe nurses experiences of being primary registered nurse in a neonatal unit.    Method: Qualitative design. A web survey with open ended questions was sent out to two neonatal units to nurses with experiences of being primary nurse for patients. A total of 24 out of 70 nurses completed this web survey. Data were analyzed by using qualitative content analysis.   Result: The content analysis resulted in two categories; Environmental factors and The relationship with children and their family. Seven subcategories were connected to the categories; Postpone tasks, Workload, Lack of continuity, Getting to know the family, Contributing to security, Challenges with family differences and Personal satisfaction. The nurses felt that being a primary nurse could be both challenging and satisfying.   Conclusion: The study can contribute to an improved understanding of nurses' experiences of being primary nurse of patients in a neonatal unit. Several different factors contribute to difficulties regarding being a primary nurse. Conclusions can be drawn based on the findings, there is a need of further research within this field. There is also a need for clear information and education regarding the content of primary nursing to improve the continuity of care in neonatal wards.   Keywords:  child and family-centered care, continuity, qualitative content analysis,  neonatal care