Amning har positiva effekter för både barnet och dess mamma. Bröstmjölken ger barnet den näring det behöver. Amning främjar viktnedgång samt förebygger sjukdomar hos mamman. Amningen bidrar till att skapa närhet och en relation mellan barnet och mamman. Trots fördelarna, har amningen minskat de senaste åren och detta främst bland yngre mödrar, upp till och med 24 år. En bidragande orsak är kvinnornas inställning till amning. Syftet med studien är att beskriva unga blivande mödrars tankar kring amning. En förståelse för de tankar som finns kan underlätta barnmorskans arbete med att stötta unga mödrar och uppmuntra dem till amning. Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie och det material som samlas in analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tio gravida kvinnor mellan 18 och 24 år intervjuades. I resultatet framkom att amning är komplext och att både positiva och negativa tankar kring amning fanns hos unga blivande mödrar. Tankarna delas in i fem kategorier  ”Att känna sig osäker”, ”Att inte vilja begränsas”, ”Att vilja amma”, ”Att amma är bra”, samt ”Att ha tilltro till den egna kroppen”. I diskussionen förs ett resonemang kring om de yngre blivande mödrarnas tankar kring amning skiljer sig från de lite äldre blivande mödrarnas samt om åldern påverkar inställning till amning. Det är av yttersta vikt att unga gravida kvinnor får stöd och kunskap som stärker självkänslan och möjligheterna till en lyckad amning

Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda användargenererad metadata (taggar) som komplement till kontrollerad indexering (ämnesord och klassifikationskoder) av skönlitterära tecknade serier. Studiens relevans grundas på ett behov av att utveckla riktlinjer för att ämnesbeskriva- och skapa sökingångar till tecknade serier via bibliotekskataloger (1), samt att implementering av taggningsfunktioner, via gränssnitt i onlinekataloger (OPACS), blir allt vanligare vilket förutsätter utredning för att överväga en kombination mellan systemen (2). För att besvara studiens syfte utfördes tre delstudier. Först analyserades 48 serietitlar representerade via ämnesord och klassifikationskoder i MARC-format via Libris (I), därefter analyserades de 10 titlarna - med mest metadata från steg I - representerade via taggmoln från LibraryThing (LT) (II) för att slutligen göra en jämförelse mellan de 10 MARC-posterna och taggmolnen (III). Kvalitativt orienterad innehållsanalys har använts för att samla in, dela upp samt jämföra ämnesord-/klassifikationskoder med taggar efter fasetterna: genre, tid, plats, ämne, person och form, framtagna av bl.a. Svensk Biblioteksförening (2004): ”Att Indexera Skönlitteratur”. Aboutness-teori och semiotisk-teori har applicerats för att dels skapa en djupare förståelse för problematiken i att indexera skönlitteratur (-och bild) konsekvent men även för att jämföra systemen (dvs. kontrollerat indexeringssystem med folksonomi-baserat system) ytterligare. Resultatet av studien visade att få termer, via MARC-formaten, representerade fasetter som karaktär, ämne, tid och plats medan taggmolnen från LT innehöll desto mer metadata om seriernas ”innehåll” såsom: karaktärer, (sub)genrer och ämnen. Studien visade även tendenser som att taggarna var desto mer konnotativt präglade samt att de representerade dokumentens aboutness i högre grad, jämfört med klassifikationsnotationerna-/ämnesorden, samtidigt som det skulle behövas mer ingående studier för att närma sig taggarnas egentliga betydelse. Taggarna synliggjorde även ett mer vardagligt språkbruk samtidigt som inkonsistens gällande ordstavning och syntax uppenbarades. För att kunna besvara om användargenererad metadata kompletterar kontrollerad indexering krävs fortsatta studier kring varför användare taggar samt vilka termer som används vid informationssökning av tecknade serier. Analys av metadata från lokala bibliotekskataloger skulle även behöva göras för att ge en mer rättvis bild av hur ämnesordsindexering av tecknade serier ser ut i praktiken.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en livshotande sjukdom som karaktäriseras av hypomani, mani och depression som påverkar både personen själv och dennes anhöriga. Då sjukdomen inte kan botas riktas behandlingen mot att lindra symtomen. Problem: Bipolär sjukdom ger en komplexitet som kan vara svår för vårdpersonalen att hantera då förändringar i stämningslägena kan vara såväl subtilt som påfallande. Därav behöver vårdpersonalen kunskap för att kunna ge ett adekvat stöd. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och tretton underkategorier. Kvinnorna uttryckte att livet med bipolär sjukdom var som en känslomässig berg- och dalbana där stämningslägena var uppe eller nere, vilket gjorde livet svårt att hantera och svårt att skapa en identitet. Vidare beskrevs relationernas inverkan på kvinnorna. Slutligen beskrevs vardagen med bipolär sjukdom som kantades av kontrollförlust, bristande konsekvenstänk samt strategier för att hantera sjukdomen. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom är som att leva i en känslomässig berg- och dalbana. Sjukdomen kan leda till problem med identitetsskapande. Personens interaktion med omgivningen påverkas och det kan uppkomma problem med att hantera vardagen. / Background: Bipolar disorder is a life-threatening disease characterized by hypomania, mania and depression, which influences both the affected as well as the relatives. The disease cannot be cured and the treatment therefore aims to ease the suffering. Problem: Bipolar disorder gives a complexity that can be difficult for health professionals to handle as the changes in mood can be both subtle as striking. The health professionals need knowledge to be able to provide adequate support. Purpose: The purpose is to describe women’s experiences to live with bipolar disorder. Method: Five autobiogrophies were analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result gave four categories and thirteen subcategories. The examined women expressed that living with a bipolar disorder were like an emotional rollercoaster. Their mood were either up or down, which made their life hard to handle and to form an identity. At last, aspects of relationships and the everyday life was described. Conclusion: To live with bipolar disorder is like living in an emotional rollercoaster. The disease can lead to problems in creating an identity. People’s interaction with the surrounding environment is affected and problems with handling the every day life. Keywords

Depression hos äldre personer är ett allvarligt sjukdomstillstånd som kan leda till minskad livskvalitet samt ökad mortalitet och morbiditet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av depression hos personer över 60 år. En kvalitativ litteraturstudie med en manifest innehållsanalys som baserats på åtta vetenskapliga artiklar genomfördes med hjälp av databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att befinna sig i en främmande värld; Att känna sig ensam, övergiven och i behov av stöd; Att inte känna igen den egna kroppen; Att försöka anpassa sig till det sociala livet samt klara av vardagen. Resultatet visade att det finns ett stort behov av stöd till äldre personer med depression för att livskvaliteten ska kunna förbättras. Personer hade även individuella sätt att hantera sin situation och sjukdom. De upplevde känslor som hjälplöshet, hopplöshet, förtvivlan och ensamhet. Slutsatsen av denna litteraturstudie var att det krävs kunskap om vad depression betyder för personen som har drabbats för att kunna ge ett bemötande och god vård som bygger på förståelse.

No description available.

Hysterektomi är något kvinnor genomgår till följd av sjukdomar eller postpartum blödningar och det påverkar kvinnor på olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att ha genomgått en hysterektomi. För att utföra studien användes en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där nio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i sex kategorier: att förlora sin fertilitet och kvinnlighet, att ha ett behov av information, att känna förändringar i kroppen och kroppsbilden, att ha smärtsamma påminnelser, att vara i behov av stöd och att ha olika känslor vid återhämtningen. Resultatet påvisade olika upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi. Vid akut hysterektomi handlade stora delar om bristen på information och att hysterektomin var traumatiserande. Vid planerade hysterektomier upplevde kvinnorna att det var lättande att inte längre behöva lida av symtom och att de kände sig friare. Några aspekter var densamma oberoende om kvinnorna hade genomgått en akut eller planerad hysterektomi. Vidare forskning behövs kring hur information delges vid hysterektomier samt hur hälso- och sjukvårdspersonal ska bemöta och kommunicera om den sexuella hälsan och det psykiska välmåendet.

The purpose of this qualitative study is to gain knowledge about the discourse present in the written communication from the Supreme Commander (SC) of the Swedish Armed Forces (SAF) to SAF employees in situations of crisis where the employees are affected. The intention is also to clarify how power relations are expressed in the analyzed texts. The method used is critical discourse analysis (CDA). Strategic communication and crisis communication are the study’s theoretical foundations. The material consists of texts from four editorials from the SAF staff magazine Försvarets forum from December 2015 to October 2018. Because of the focus on crisis situations, two themes have been chosen in the analyzed material named ”special events” and ”internal issues”. These themes include events in which SAF employees have been attacked, injured or killed as well as occurrences of violation or harassment. The results of the study show an emphasis on equality and thus a lack of hierarchical power claims from the SC over the employees, as well as an effort to boost moral by heightening the status of the military profession. Lastly, the explicit mention of problematic occurrences like death or sexual harassment is either toned down or absent. In conclusion, the texts of the SC are very much in concordance with the strategic communication guidelines of the SAF.

Bakgrund: Runt om i världen drabbas många individer av en cancerdiagnos. Statistiken för 2017 visar att cirka 67 000 individer i Sverige fick en cancerdiagnos, där cirka 800 av dessa individer är unga vuxna mellan 16 till 30 år gamla. Som ung vuxen och drabbas av en cancerdiagnos kan få en total vändning när de befinner sig mitt i att starta ett eget liv och karriär. Dessa unga vuxna är en extra utsatt grupp i samhället där de känner att de varken passar in på en barnavdelning eller en vanlig onkologisk avdelning. Det är viktigt att belysa detta ämnet så sjuksköterskan kan få en bättre förståelse i hur unga vuxna upplever sin diagnos och sjukdomstid samt den livskris detta medför för att på bästa sätt kunna bemöta och hantera deras tankar och känslor som uppkommer. Syfte: Var att beskriva unga vuxnas upplevelser av sin cancersjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys baserad på tre patografier genomfördes i denna studie. De tre patografierna analyserades enligt Lundman och Hällgren - Graneheims innehållsanalys där en manifest ansats användes.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna är Känslomässig påfrestning, ofrivilliga förändringar och drivkraften i min cancersjukdom som tillsammans med de elva underkategorierna beskriver hur det är att vara ung vuxen och drabbas av en cancersjukdom, hur de reagerar och tar sig genom den nya situation de står inför samt alla oklara tankar på döden och framtiden. Slutsats: De unga vuxna upplever en tydlig förändring efter besked att de drabbats av cancer, framförallt märks en tydlig förändring i vardagen men även fysiskt och psykiskt, vilket tar mycket energi av de unga vuxna. Med hjälp av resultatet som framkom i denna studie kan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal dra nytta av kunskapen i mötet med en ung vuxen som insjuknat i en cancersjukdom, för att bemöta och vårda dem på ett så optimalt sätt som möjligt.

Psykisk sjukdom är vanligt förekommande i samhället,  enligt flera studier relaterat till både samsjuklighet och kortare livslängd. Många personer med psykisk sjukdom söker också vård sent. Detta är något som både kan relateras till hur man blir bemött inom vården, men också till den stigmatisering mot personer med psykisk sjukdom som finns i samhället. Bemötande, attityder och kommunikation från vårdgivare spelar således en stor roll i att skapa en trygg och bra vårdmiljö för dessa personer. Då syftet var att ta reda på hur personer med psykisk sjukdom upplevde bemötande inom somatiska vården, valde författarna att göra en litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett inifrån perspektiv. Totalt inkluderades och analyserades 16 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats som resulterade i fem kategorier; Att inte bli sedd som en hel person, att inte känna sig trodd, att känna  sig diskriminerad, att inte bli prioriterad och känna sig åsidosatt samt att känna sig lyssnad på. Flera personer i de granskade artiklarna uppgav hur deras fysiska symtom relaterades till psykisk sjukdom utan undersökningar, att de fick höra opassande kommentarer från vårdpersonalen, att de kände sig lägst prioriterade att erhålla vård, samt vikten av att de upplevde en bra kommunikation med vårdpersonalen. Denna litteraturstudie kan bidra med att belysa patienternas upplevelse av det bemötande de får inom den somatiska vården. Men även uppmärksamma för vårdpersonal hur denna grupp upplever bemötande inom somatiska vården.

Var tionde kvinna genomgår hysterektomi i Sverige idag. Trots detta finns lite forskning kring kvinnornas upplevelser i en svensk kontext. Syftet med studien var därför att beskriva kvinnors erfarenheter av att genomgå hysterektomi. Förhoppningen var att bidra till en fördjupad kunskap och ökad förståelse kring dessa erfarenheter. En kvalitativ metod där materialet utgjordes av intervjuer användes och analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Tio kvinnor som genomgått hysterektomi har delgett sina erfarenheter. I resultatet framkommer tre huvudkategorier; Att erfara ett lidande och nära en förhoppning om lindring, att möta vårdens styrkor och svagheter och att erfara ett nytt skede i livet med förändrade livsvillkor. Resultatet visar att kvinnorna upplever ett lidande och en sänkt livskvalitet till följd av de gynekologiska besvär som föranleder operationen. Bristande stöd genom otillräcklig information och avsaknad av återbesök påverkar upplevelsen av vården negativt. Trots en del nytillkomna symtom upplevdes en klar livsförbättring med ökad livskvalitet efter ingreppet. För barnmorskor finns stora möjligheter att utveckla och förbättra vården kring dessa kvinnor för att kunna stödja dem till bättre hälsa och välbefinnande.