The aim of this paper is to examine how religious individuals are portrayed depending on their gender, sexuality and ethnicity in digital teaching material for upper secondary school. How is the relationship between a person's religious faith, gender, sexuality and ethnicity portrayed? What kind of perceptions does this description create of the importance of religion for the individual and society? How can an intersectional analysis help to understand the perception of the importance of religion for the individual and society? The study is based on a documentary from Utbildningsradion, that is part of Swedish public service. Within Swedish public service the productions should be independent of political and commercial interests and provide a nuanced picture of the world and with an awareness concerning issues of gender, sexuality and ethnicity. The documentary is produced as educational material for upper secondary school and comes with material that the teacher can use with their class to learn about and discuss religion. The study shows that the documentary is characterized by a secular and relativistic perspective that covers discussions about religion in the Swedish media and the education system. From this secular perspective, can one discern that the documentary does not portray religion in Sweden, instead it is gazing out to the outside world to identify religiosity. The study also shows that religiosity is portrayed very differently depending on the individual's ethnicity, sexuality and gender. Islam is portrayed as the most problematic religion in contrast to Christianity, Judaism, Hinduism and Buddhism portrayed as more harmonious traditions. Terrorism and oppression of women with connection to religion is only visible within Islam, furthermore resistance from women is only described within Muslim contexts.

Sedan 1970-talet har distriktsköterskor på vårdcentraler arbetat med telefonrådgivning. Det har blivit en arbetsuppgift som successivt utökats och tagit allt mer arbetstid i anspråk. Telefonrådgivningen upplevs som en svår arbetsuppgift och den ställer nya krav på distriktssköterskors kommunikativa förmåga, deras kompetens och personliga lämplighet. I studien beskrivs distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning i primärvården. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna påvisar olika typer av utmaningar vid telefonrådgivningen. Detta belyser författarna i två kategorier: Utmaningar i bedömning vid telefonrådgivning och Utmaningar i organisationen vid telefonrådgivning. I resultatdiskussionen lyfts betydelsen av kommunikation, återkoppling, utbildning samt arbetsmiljöns betydelse vid telefonrådgivningen

Bakgrund: Lidande är något som alla kan uppleva och som kan bli tydligare vid sjukdom. Lidandet kan vara en fysisk samt psykisk smärta och kan upplevas som mörkt, svårt och meningslöst. Genom att ta sig igenom lidande kan personer uppleva mening igen. Sjuksköterskors uppgift i yrkesrollen är att både lindra samt bevittna det lidande som patienten upplever, detta kan dock vara en utmaning för sjuksköterskor att hantera. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta lidande hos patienter med sjukdom. Metod: En litteraturstudie grundad på 10 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Genom att sjuksköterskor engagerade sig i patienters lidande fick de en ökad förståelse för dem. De upplevde att det var viktigt att skapa en relation till patienter i syfte att kunna hjälpa dem och dela lidandet i gemenskap. Sjuksköterskor upplevde att patienters lidande kunde bli deras eget lidande vilket kunde leda till ett behov av att distansera sig från patienter. När sjuksköterskor upplevde att de lyckades lindra patienters lidande kände de en ökad tillfredsställelse och betydelsefullhet. I mötet med patienter upplevde sjuksköterskor att de själva reflekterade över livet, döden och lidandet vilket kunde ge en förtvivlan. Slutsats: Sjuksköterskor behöver reflektera och ventilera sitt lidande för att uppleva ett ökat välmående, att kunna möta patienters lidande samt kunna tillgodose en personcentrerad vård.

Kvinnlig könsstympning är en kulturell tradition som utövas i mestadels Afrika, men också i Mellanöstern och Asien. Omkring 200 miljoner kvinnor beräknas idag vara könsstympade och cirka 3 miljoner beräknas vara i risk för att utsättas för ingreppet årligen. Könsstympning innebär delvis eller total borttagning av de yttre könsorganen, eller annan skada på de kvinnliga könsorganen av icke medicinska skäl och klassas utifrån fyra olika huvudtyper beroende på hur mycket av kvinnans könsorgan som avlägsnas. I och med det mångkulturella samhället vi lever i idag är det inte ovanligt att personal inom hälso- och sjukvård i Sverige möter kvinnor som är könsstympade. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått könsstympning. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i fyra kategorier: att den sexuella hälsan begränsas, att livet präglas av ett fysiskt och ett psykiskt lidande, att könsstympning är nödvändigt för att accepteras och att mötet med sjukvården återspeglas av att känna sig annorlunda. Genom att öka kunskapen kring ämnet hos hälso- och sjukvårdspersonal skulle dessa kvinnor kunna få bättre omvårdnad.

År 2017 behandlades 2427 personer med hjärt-lungräddning (HLR) på svenska sjukhus. Det är en liten andel i jämförelse med hur många patienter som vårdades samma år. Eftersom en HLR-situation är något som sker sällan på ett sjukhus så var syftet med denna litteraturstudie att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärtstopp och hjärt-lungräddning på sjukhus. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 10 artiklar analyserades. Fyra huvudkategorier identifierades, Att bristande struktur och ordning har en negativ påverkan på kvaliteten vid HLR, Att familjens närvaro ökar känslan av stress, Att det finns en osäkerhet om HLR är etiskt korrekt, Att det är svårt att hantera sina känslor och Att vara i behov av kunskap och kontinuerlig utbildning. Resultatet visade att sjuksköterskor upplever HLR-situationer som stressande och oorganiserade, de känner sig bevakade vid familjens närvaro och det finns en rädsla att närstående ska störa. Sjuksköterskor upplever etiska dilemman vid HLR-situationer och känslorna som uppstår beror mycket på resultatet för patienten. Kunskap och utbildning framkom som viktigt för att vara förberedd inför dessa akuta situationer. Slutsatsen är att sjuksköterskor är i behov av mer utbildning och debriefing efter HLR för att lättare kunna hantera sina känslor efter återupplivningen. Teamarbete behövde också fungera bra för att sjuksköterskorna skulle känna sig säkrare i en återupplivningssituation.

I vården av patienter med cancer är det av stor vikt att se till patientens alla behov, men på det existentiella planet är vården inte alltid tillräcklig, vilket gjorde att detta var viktigt att studera. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av existentiella utmaningar vid cancer. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod. Av 12 vetenskapliga studier genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att känna att livet förändras och vilja återgå till det normala, Att ifrågasätta meningen med livet och känna att man förlorat sin framtid, Att konfronteras med sin död och reflektera över sin existens, Att känna sig ensam och inte vilja tynga närstående med sin sjukdom, Att känna skuld och ifrågasätta varför man blivit sjuk samt Att känna förlust av kontroll och sträva efter balans. I resultatet framkom att personer med cancer kände sig ensamma och isolerade, de hade även dödsångest och kände skuld. De var även vanligt att patienter fick frågor om meningen med livet och döden. Viktiga omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskor kan vara att lyssna och våga vara närvarande samt stödja patienter att finna mening. Kunskapen om vilka existentiella utmaningar personer med cancer kan ställas inför kan hjälpa sjuksköterskor att bemöta dessa.

Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten och lidande genom att behandla och förhindra symtom istället för sjukdomar i sig. Den äldre populationen står för höga procent i behovet av palliativ vård och sjuksköterskan ses som nyckelaktörer i vårdandet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårda äldre personer i palliativ vård. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att hitta relevanta artiklar som svarade till syftet. Åtta vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Bristen på kommunikation och samordning i vårdteamet påverkar vårdandet; Utbildning och mer kunskap krävs; Förtroendefulla relationer med familjen är betydande; Utmaningar och emotionella känslor är oundvikliga; Vilja arbeta för en värdig död. Resultatet visade att sjuksköterskorna kände brist på samordning i vårdandet. Att ge stöd, information och skapa relation till närstående sågs som viktigt men även utmanande. Att vårda en döende person tog fram många känslor hos sjuksköterskan och vikten av självreflektion och kunskap om palliativ vård uttrycktes. Slutsatsen visade att det krävs mer utbildning kring palliativ vård för att kunna tillgodose patientens behov. Ett bättre samarbete och kommunikation mellan olika professioner behövs för att främja hälsan hos patienten. Att involvera närstående och låta dem vara delaktiga kring patientens vård kan bidra till tillfredsställelse för både sjuksköterskan och patienten.

Bakgrund: 50 miljoner människor i världen lider av demenssjukdom. Anhöriga till en demenssjuk benämns ofta som osynliga sekundära patienter och det är partners till den sjuke som drabbas allra värst. Att leva med och vårda sin sjuke partner ger påverkan på vårdarens liv. För att stötta vårdarna krävs det att sjuksköterskor har kunskap och utbildning kring ämnet. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med och vårda en partner med demens. Metod: Litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:  Fyra kategorier erhölls av analysen: Att finna mening till vårdandet, Att få en förändrad relation, Att inta nya roller, Att leva för någon annan. Brist på egentid och bördan av att vårda gav en stor påverkan till den vårdande partnerns liv. Både positiva och negativa upplevelser framkom Slutsats: Den vårdande partnerns behov går ofta förlorade och det är viktigt för sjuksköterskor att ha god kunskap och utbildning om området för att stärka vårdarna att motverka ohälsa hos dem.

Bakgrund: Trycksår är en skada på ett område i huden och/eller underliggande vävnad till följd av tryck under en tid. Trycksår drabbar olika patientgrupper och inom samtliga vårdinrättningar. Trycksår är ett stort hälsoproblem som kräver längre vårdtid och stora resurser och således höga samhällskostnader. Det innebär även ett stort lidande, både fysiskt och psykiskt, för patienten och medför stora komplikationer och därmed en försämrad livskvalitet. Trots det preventiva arbetet mot uppkomsten av trycksår har det inte minskat i den takt som önskas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det preventiva arbetet mot trycksår. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Det resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Fem huvudkategorier identifierades: Att teamarbetet är ett viktigt verktyg för att uppnå gemensamma mål, Att brist på adekvata och individanpassade hjälpmedel försvårar, Att samarbetet med patient och anhöriga har stor betydelse, Att vara engagerad, motiverad och ha tillit till sin egen förmåga är viktigt och Att det finns behov av ledarskap och utbildning. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor upplevde att en bra organisation och ledning var avgörande för utbildningsmöjligheter för både personal och patienter. Det finns ett behov av vidareforskning och ny kunskap om det preventiva arbetet mot trycksår för en djupare förståelse samt bredare kompetens.

Bakgrund: Att vara multisjuk innebär att en person har flera kroniska sjukdomar samtidigt. Prevalensen av personer med multipla kroniska sjukdomar i världen ökar bland dem äldre men också bland dem som är yngre. För att kunna förbättra livskvaliteten för multisjuka människor krävs det att sjuksköterskor ser på personen som på en helhet och kan identifiera dennes fysiska, psykiska och sociokulturella behov. Därför bör fokus ligga på att försöka förstå personers upplevelser av att vara multisjuk, för att kunna tillgodose de uttalade och outtalade behoven. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att vara multisjuk. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personers upplevelse av att vara multisjuk beskrivs i fyra kategorier: att inte kunna leva som förut, att behöva stöd och hjälp, att bli sedd och förstådd, att försonas med sin situation. Slutsats: Att vårda personer med multisjuklighet kräver att människan ses som helhet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av en mer personcentrerad vård och inte förbise människans behov. I framtida studier bör personer med multisjuklighet vara väl presenterade och belysa de behoven hos personer med multisjuklighet på ett mer adekvat sätt.