No description available.

<p>I Vänersborgs kommun bedrivs ett projekt som heter FOU (Forskning och Utveckling). Det handlar om att främja hälsan för anställda ute på de kommunala arbetsplatserna. Projektets deltagare består av förstalinjeschefer, d.v.s. de chefer som är närmast verksamheten. Projektet är ett samarbete mellan kommunen och Högskolan Väst och det leds av Jan Winroth och Mona Wallin från högskolan. Syftet med den här uppsatsen är att studera det här projektet. Vi har valt att undersöka det utifrån tre frågeställningar: hur projektet är uppbyggt, hur det uppfattas av cheferna och hur kunskaperna kan användas i verksamheterna. Den metod vi valt att använda i denna uppsats är kvalitativ i form av gruppintervjuer. Vi har genomfört en intervju med projektledarna och en intervju med deltagarna. Materialet har sedan tolkats och analyserats. Vårt resultat visar att man i projektet fokuserar mycket på att få igång chefernas medvetenhet om sitt ledarskap och hur man genom det kan främja hälsan på arbetsplatsen. Man utgår från deltagarnas egna verkligheter och för diskussioner utifrån det. Projektledarna skapar tillsammans med deltagarna innehållet i projektet och man utgår från det friska och riktar sin energi på faktorer som går att påverka. De chefer som deltar i projektet är mycket positiva till det och upplever att de utvecklats i sitt ledarskap och i sitt hälsoarbete. De anser också att de har goda möjligheter att omsätta de kunskaper de fått från projektet i sina verksamheter.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att se om och hur hälsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hälsofrämjande förändringsprocess samt vad det får för konsekvenser för hälsoarbete på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem hälsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsområdena vård och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hälsoinispiratörerna själva upplever sin egen och chefens roll samt chefens påverkan i de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkter påvisar att en lyckad hälsofrämjande förändringsprocess kräver samarbete på alla plan, där chef och medarbetare samverkar för ökad hälsa på arbetsplatsen. Teorierna visar också att chefens roll i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör är n god förutsättning gör att kunna bedriva en hälsofrämjande förändringsprocess,. Vi har sett att ett gott samarbete motiverar samtliga parter och ger ökande lust, kraft och energi att arbeta med hälsa på arbetsplatsen. Vidare visade resultatet att resurser som tid, ekonomiska medel, verksamhetens utformning, chefens geografiska placering, viljan och drivkraften hos olika typer av chefer och hälsoinspiratörer påverkar hälsoarbetet på arbetsplatsen.</p>

No description available.

No description available.

<p>Abstract</p><p>This essay contains a comparison between principals and supervisors within the Health-care and is focused on their view regarding their own leadership. It contains a comparison between their respective models for leadership and how to evolve as a leader within these two organizations.</p><p>The study is carried out as in dept interviews with four principals and four supervisors.</p><p>The results show that the principals have a sufficient education and a broad network, but they need the opportunity to a personal development within their leadership. On the other hand, within the Health-care, the supervisors stand on a good base of education where focus lies on the personal development within the leadership. However, they need more opportunities to build up their networks.</p><p>The conclusion that can be drawn is that these two organisations would gain on learning from each other, in order to establish as good conditions as possible to improve the leaderships within their own organization.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsen handlar om hur ledarskapet kan ta sig form och vilka metoder och strategier som ledare använder för att kunna nå resultat och uppfylla sina mål. Studien är uppdelad i en litteraturstudie och i en empirisk studie.I litteraturstudien sammanställer vi de gemensamma drag som finns mellan olika ledarskaps former som framtagits av forskare. Vi samlar delar från de olika teorierna och ser vilka likheter som finns mellan ledarskapsteorierna. Utifrån de likheter och återkommande delar som finns bland ledarskapsteorierna har vi skapat det som vi benämner som centrala delar av ledarskapet. De centrala delarna för ledarskap som vi kan finna genom vår litteraturstudie är information, kommunikation, organisering, arbetsfördelning, skapa trivsel, beslutsfattning och utveckling. Sedan gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade butikschefer inom en butikskedja. Vi valde att intervjua butikschefer inom en och samma butikskedja för att kunna se hur ledarskapet skiljer sig åt även om butikscheferna har liknande arbetsmiljöer och förutsättningar för sitt arbete. I den empiriska studien kopplas det empiriska materialet samman med de centrala delarna från litteraturstudien. Vi ser hur studieobjekten använder sig av de centrala delarna inom ledarskapet och vi finner även fyra ytterligare delar inom ledarskapet som vi anser vara centrala. De fyra ytterligare delarna är glädjespridning, motivation, delaktighet och manipulation. Utifrån de centrala delarna inom ledarskapet har vi skapat olika fokusområden. Fokusområdena är en utveckling av de centrala delarna där vi genom studieobjekten har tolkat olika områden där en ledare kan lägga fokus. För att visa på de metoder och strategier som ledare använder för att leda en organisation har vi sedan visat hur fokusområdena kan användas och hur dessa kan kopplas samman med varandra. Vi visar på olika kedjebildningar som kan göras med fokusområdena, hur dessa kan användas för att uppfylla varandras syfte och göra att ledare når resultat. Avslutningsvis för vi en friare diskussion där vi bland annat diskuterar vad som kan påverka ledarskapet och en ledares val av fokusområden. Vi ser även till effektiviteten inom organisationer och hur fokusområdena kan kopplas samman med hårt och mjukt ledarskap.</p>

<p>En undersökning att motivera säljare och administrativ personal i en misslyckad fas i en förändringsprocess.</p>

Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning på vård och omsorg resonerar kring sina förutsättningar att påverka arbetsmiljön och arbetsglädjen. I organisationen har det under de sista åren skett stora omorganisationer och förändringar som medför en känsla av oro och osäkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet står inför stora utmaningar som innebär ett hårdare arbetsklimat med andra villkor som sätter press på människan. Konsekvenserna av de ständiga förändringar och påfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försämrad arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. Det är därför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, så ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framåt. Ledarens egenskaper är viktiga och ledarens pedagogiska förmåga spelar en stor roll i samspelet med medarbetare. Är ledaren en god förebild och kan kombinera visdom och makt på ett bra sätt och själv lever som man lär - då har man också goda chanser att lyckas med sitt ledarskap.

Ledarskap är ett ämne som fascinerar många och det finns omfattande forskning på området. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa påverka framtiden för många människor. Syftet med undersökningen var därför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare är för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrån riktlinjer för tematisk analys. Resultatet visade att det finns vissa generella egenskaper och uppgifter som relateras till ledarskap men också att ledarskapet kan behöva vara föränderligt beroende på kontexten det befinner sig i. Resultatet får visst stöd från annan forskning inom området och kan delvis kopplas till teorierna om transformationellt och situationsanpassat ledarskap samt till contingency modellen. Resultaten visade även på kopplingar till begåvnings- och intelligensteorier.