Inledningsvis diskuteras begreppet organisationskultur och vad som krävs för att kunna skapa en sådan. Ledarskap och ett speciellt ledarskapsbeteende är två faktorer som sägs vara viktiga för att skapa en organisationskultur. Fallstudiens övergripande syfte är att ingående studera organisationskulturen i det utvalda företaget. I synnerhet, relationen mellan ledarskap och organisationskultur. Studien antar ett holistiskt perspektiv med utgångspunkt i både chefers och medarbetares skildringar. Syftet har sedan brutits ner i frågeställningarna: Vad kännetecknar organisationskulturen på företaget? och Vilken betydelse har ledarskapet i företaget på dess organisationskultur enligt chefer och medarbetare? För att besvara frågeställningarna utfördes sex semistrukturerande intervjuer varav tre medarbetare och tre chefer ur det specifikt utvalda företaget. Den insamlade empirin från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av att finna koder i materialet som hade ett samband med varandra. Därefter arbetades teman och dess beskrivningar fram utifrån de koder som funnits. Denna metod kallas tematisk analys. De teorier som studien utgått ifrån är dels Schein’s teori och de tre nivåerna av organisationskultur samt Bass teori om det transformativa ledarskapet.  Resultatet av fallstudien visade att organisationskulturen upplevs ha en familjär stämning, där alla ställer upp och hjälps åt. Kulturen visade sig samtidigt präglas av ett högt tempo, ett stort driv och en viss känsla av distans gentemot ledningen. Ledarskapets betydelse för organisationskulturen ansågs påtaglig, där faktorer som skapandet av möjlighet till utveckling, erbjuden uppmuntran, känna sig sedd och involveras i vad som sker i företaget var återkommande.

Syftet med studien är att belysa hur F-3 lärare upplever vad gott ledarskap är, i vilka klassrumssituationer upplever de att de har respektive inte har förutsättningar till ett gott ledarskap samt vad har de för tillvägagångssätt för att utöva gott ledarskap liksom vilka metoder de använder när ledarskapet inte räcker till. Studien utgår ifrån fyra frågeställningar: “vad upplever lärare som gott ledarskap i klassrummet”, “vilka förutsättningar upplever lärare att de har för att bedriva ett gott ledarskap i klassrummet”, “finns det situationer där lärare upplever att de inte har förutsättningar att hantera med hjälp av gott ledarskap i klassrummet” och “vilka tillvägagångssätt har lärarna för att hantera de situationer där deras ledarskap utmanas i klassrummet”. Kvalitativa intervjuer användes som metod för insamlingen av data där åtta F-3 lärare från en storstad och en mellanstor intervjuades. Tematisk analys valdes som metod för att analysera den insamlade data. De temana som kom från analysen presenteras i både resultat och analysavsnitten och diskuteras i ljuset av studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning i diskussionsavsnittet.Studiens resultat visar att goda relationer med elever, bra struktur, tydliga rutiner och regler och förväntningar är det som kännetecknar ett gott ledarskap enligt de lärare som intervjuades. Situationer när man är själv med en helklass som även har elever med svårigheter eller när man tappar kontrollen och blir stressad kom även upp som svåra och utmanande för lärarnas ledarskap. Kollegialt samarbete, god kontakt med vårdnadshavare, elevhälsoteamet och skolledningen kom upp som stöd som lärarna upplevde främjade deras ledarskap när lärarna behövde hantera svåra och utmanande situationer i klassrummet.Nyckelord: Ledarskap, ledarskapsstilar, ledarskap i klassrummet, delaktighet, inkludering, Ramfaktorer

Ledarskap är en viktig aspekt för alla typer av organisationer, hur ledarskapet ska organiseras och vilken ledarskapsstrategi som väljs skiljer sig avsevärt mellan olika organisationer. I denna studie utforskas en särskild ledarskapsstrategi, nämligen coachande ledarskap och dess inverkan på en medelstor organisation inom logistiksektorn. Studien syftar till att fördjupa förståelsen av denna ledarskapsstrategis betydelse och direkta påverkan. För att besvara studiens syfte genomfördes semistrukrurerade intervjuer med både ledare och medarbetare inom företaget, vilket resulterade i totalt tio intervjuer; varav sex med ledare och fyra med medarbetare. Studiens resultat pekar på en övervägande positiv syn på det coachande ledarskapet bland både ledare och medarbetare. Trots detta, framkommer det ett tydligt behov av ytterligare utbildning och fastare ramar kring hur detta coachande förhållningssätt bör praktiseras. De insatser som för närvarande görs för att integrera ett coachande ledarskap framstår som bristfälliga och lever inte upp till företagets ambitioner om att införliva ett coachande ledarskap som ska genomsyra hela verksamheten. Studien föreslår att företaget behöver strukturera upp sin coachingprocess samt en mer skräddarsydd coachingutbildning för ledarna. Detta är nödvändigt för att förverkliga visionerna om en organisation som präglas av ett meningsfullt och effektivt coachande ledarskap. Ett genomtänkt och välfungerande coachande ledarskap har potential att inte bara förbättra interna relationer och arbetsdynamik utan även stärka företagets position i en konkurrensutsatt bransch.

Strävan i många länder är att officersutbildningen ska gå från yrke till profession via en akademiseringsprocess. Denna studie har undersökt olika handlingsalternativ för akademisering av en profession, närmare bestämt officersprofessionen, i syfte att belysa alternativskiljande möjligheter och begränsningar med respektive handlingsalternativ, dels sett utifrån professionens behov, dels sett ur individens behov. Resultatet av studien kan bidra med underlag för utvecklandet av de akademiska och praktiska utbildningsdelarna i officersutbildningen. De tre undersökta handlingsalternativen är: 1. Praktisk yrkesutbildning med följande professionsinriktad akademisering; 2. Teoretisk och akademisk yrkesutbildning och som komplettering; 3. Ren praxis- och yrkesorienterad utbildning. Utöver detta undersöktes olika grader av akademisering som krävs beroende på var i karriären officeren befinner sig. Handlingsalternativen är generiska men exemplifieras med officersutbildning från främst Tyska armén. Handlingsalternativen har analyserats mot professionsteorier med fokus på militär profession samt militärt ledarskap. Härvid är Samuel Huntington och Bengt Abrahamssons beskrivning av professionen tillsammans med Aant Elzingas modell för professionsuppbyggnad i centrum. Handlingsalternativet med en inledande praktisk yrkesutbildning med påföljande professionsinriktad akademisering och som växelvis genomförs på skolor och förband leder till en bra expertis och förmåga att leda och organisera verksamheten. Tillsammans med den direkt anslutande akademiseringen uppnås nästan upp till 100% av kraven som Elzinga ställer på en professionalisering i de fyra professionsfaserna och kan därmed anses vara det alternativet som genom hela analysen bäst svarar mot de beskrivna behoven. Samtidigt blir det klar att behovet av akademisering sannolikt kommer att variera beroende på var i karriären officeren befinner sig eftersom befattningar på olika nivåer kräver olika utbildningsnivåer, förmågor och kunskaper.

Det finns idag mycket litteratur och studier kring ämnet ledarskap. Under de senaste åren har det även tillkommit flera studier om delat ledarskap. I den tidigare forskningen framkommer det att allt fler arbetsorganisationer tillämpar sig av delat ledarskap, hur delat ledarskap tillämpas samt vilka för- och nackdelar det har. I och med detta har en kunskapslucka upptäckts inom området. Det relativt outforskade ämnet berör främst medarbetarnas upplevelse av det delade ledarskapet, vilket också är ett argument till varför denna studie genomförs.   Detta arbete grundar sig på en kvalitativ studie där syftet är att undersöka medarbetarnas inställning till delat ledarskap inom tre organisationer. Datamaterial består av tio kvalitativa intervjuer som alla utfördes under våren 2016. Alla intervjupersonerna är underordnade två eller fyra chefer som alla innehar samma chefsposition. Vi analyserar datamaterialet med hjälp av Ritzers (2013) bok McDonalization of society. Boken fokuserar på de rationaliserande processerna i samhället utifrån dimensionerna: Effektivitet, förutsägbarhet, kontroll, kalkylerbarhet och irrationalitet av rationalitet. Med Ritzers teori belyser vi medarbetarnas inställning till delat ledarskap i relation till en rationaliseringsprocess. Resultatet visar att respondenterna inte upplever att de själva blir effektivare i och med det delade ledarskapet. Respondenterna tror att det är en fördel för cheferna att vara flera vid beslutsfattningar. Respondenter menar att frågor eller åsikter faller mellan stolarna vid delat ledarskap samt att dem kunde förutspå vilka svar de kan vänta sig beroende på vilken chef de vänder sig till. Respondenterna upplever inte att organisationen blir mer styrd eller kontrollerad med detta chefsupplägg utan efterlyser mer kontroll från chefernas sida. Konsekvenserna av detta innebär att medarbetarna, i vissa sammanhang, inte upplever chefskapet som en del av en rationaliseringsprocess.

Ombord på samtliga passagerarfartyg skall det hållas olika övningar varje vecka. Dessa övningar leds av ett ombordvarande befäl. Syftet med detta arbete var att forska kring hur denne persons ledarskap påverkade hur övningarna upplevdes. Åtta stycken besättningsmedlemmar från däckssidan på svenskflaggade fartyg i färjetrafik intervjuades. Intervjuerna syftade i att ta rea på hur deltagarna upplevde övningarna och ledarskapet under övningarna. Det framkom att ledarskapet var en viktig faktor för att övningarna skulle upplevas givande och roliga. Viktigt var hur den som ledde tog hjälp av ledarskapets verktyg och hur denne fungerade i en ledarroll med tanke på ledarstilar och ledarskapsmodeller. Ett bra ledarskap påverkade även engagemanget och motivationen till övningarna. / Onboard all passenger ships there should be a safety drill once a week. The drills are always led by an officer onboard. This thesis was meant to study how the officers’ leadership affected the experience of the safety drills. Eight crewmembers from the deck department onboard Swedish flagged passenger ships were interviewed. The interviews were focused on how they experienced the safety drills and the leadership during the safety drills. The interviews showed that leadership was a major factor to make the experience of the safety drill both productive and fun. It was important how the leader used the different leadership tools and how this person acted as a leader considering the different leadership styles and models. A good leadership also affected the commitment and the motivation to the safety drills.

Det har länge pågått diskussioner om hur kvinnlighet ses i relation till ledarskap. Kvinnor passar inte in och förväntas inte klara av ledarrollen. Denna studie belyser problemet från motsatt håll, genom att undersöka vilka maskulina drag som kan ses inom chefskap. Syftet med denna studie är således att undersöka kvinnliga chefers perspektiv på ledarskap, samt om det bär drag av egenskaper som anses maskulina. De centrala begrepp som studien behandlar är stereotyper, ojämställdhet samt fostran. Den tidigare forskningen på området redogör för hur kvinnor respektive män uppfattas i ledarskap, samt vilka olika hinder och förutsättningar som råder för respektive kön. Under detta avsnitt redogörs även för forskning angående könsstereotyper. De teoretiska perspektiv som använt för att tolka resultaten av studien är Hirdmans genusteorier samt Abrahamssons begrepp kring ledarskap och kön. Studien är branschoberoende och gjordes genom kvalitativa intervjuer med sex kvinnliga chefer. Studiens resultat visar att det finns uppfattningar om ledarskap som kan kopplas till stereotypt maskulina egenskaper.

The purpose of this study is to describe principals’ perceptions and experiences of inclusion of students belonging to special school. The study is of qualitative approach and is based on interviews with principals. All the interviewed principals, has both past and/or present experiences of placement of students belonging to special school. The study is based on three different definitions of inclusion, the first is the community-oriented definition that refers to a system where differences should be seen as an asset. The individual-oriented definition highlights that the situation will be determined on the individual students. The placement-oriented definition is somewhat of a misunderstanding of the concept of inclusion, and means only a physical placement of the student. The results show that there is a gap between intentions and implementation, and the concept is described to include several components of the informants in the study. In the study, inclusion can be described as complex. There are good intentions of all principals to work including, but the informants all share both positive and negative experiences regarding placement of students belonging to special school in elementary school. Informants identify opportunities as well as obstacles related to inclusion.

Syftet med denna uppsats är att undersöka olika ledarstilar och jämföra hur olika tränare jobbar med att involvera sina spelare för att få de delaktiga i sin egen utveckling. För att samla information har vi bland annat gjort sju semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat manliga fotbollstränare som har spelare i åldrarna 15-19 år. Resultatet visar att många av tränarna vill få sina spelare delaktiga i allt från träningsupplägg till arbete med målsättningar inför säsongen som kommer. Däremot är det viktigt att ha kunskap om sin egen grupp och om det finns möjlighet att göra det även fast förutsättningarna inte finns med rätt mognadsgrad i gruppen.

No description available.