Syftet med vår studie var att undersöka om, hur samt när förskollärare och lärare i förskolan, förskoleklass och skolår ett använder sig av barnböcker och högläsning i det pedagogiska arbetet med barn, samt deras medvetna tanke bakom bokval. Vi var även nyfikna på vilka yttre förutsättningar (miljön) det finns för att skapa läslust och läsro. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och dess användande såg ut. Resultaten visade att förskollärare och lärare värderar barnbokens roll i verksamheten högt och många visade på en medvetenhet om de förtjänster användandet av den för med sig. Detta återspeglades dock inte helt i den dagliga verksamheten, där barnlitteraturen främst erhöll en funktionell roll. Barnens egna bokaktiviteter var vanligare på förskolan än i förskoleklass och skolår ett. Vi fick veta att det i förskolan finns en avsedd plats i lugn och ro där barnen kan sitta och läsa, medan barnen i förskoleklass och skolår ett sitter i klassrummet och läser, på sina stolar, på golvet eller i en eventuell soffa. En förklaring till detta kan vara att de inte har tillgång till fler rum och kan då heller inte dela upp gruppen i mindre grupper. The purpose of this study was to investigate if, how and when teachers in preschool and school use literature and reading aloud in their work with children from a pedagogical point of view, and their conscious thought behind the choice of these books. We were also interested in the conditions to create a comfortable reading environment. We were expecting some clarification of the connection between the position and use of children’s literature. The results showed that teachers in preschool and school value children’s books and show awareness regarding its profits. This, on the other side, was not reflected in the daily activities, where children’s literature mainly had a functional role. The book activities were more common in preschool than in school. We also found out that the children in preschool more often had the access to calm environments where they could sit and read. In the school however, the children did not have the same opportunity, they often sat in the classroom in their benches, on the floor or possibly in a couch during reading. An explanation to this can be the lack of extra rooms to split up the class up into smaller groups

Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej. Direkt påverkan kan ske genom att barn med syskon kanske behandlas annorlunda än barn utan syskon. En indirekt påverkan kan ske genom att miljön blir kraftigt annorlunda för barn på grund av det faktum att de har syskon, jämfört med om de inte har det. Direkt tilltal och " overheard speech" 1 av föräldrar, syskon och andra i barnens omgivning anses av forskarna ha stor betydelse då det gäller utvecklingen och tillägnandet av personliga pronomen. Tidigare mindre och enstaka större studier, framförallt i USA och Storbritannien, men även i Kanada, har visat att barn med syskon lär sig personliga pronomen snabbare än barn utan syskon. I denna studie kommer jag att undersöka hur svenska barn med och utan syskon tillägnar sig personliga pronomen. För att kunna jämföra resultatet av min undersökning inleder jag denna studie med att diskutera tidigare undersökningar i samma ämne av ett antal forskare.

Vi har gjort en fallstudie på en lärare – L.J, i år 1 utifrån hennes svenskundervisning. I år 1 består denna undervisning mest av läs- och skrivinlärning. Hennes klasser har ofta goda resultat i olika läsförståelsetexter, och vi var nyfikna på varför. Under vår utbildning har många önskat få svar om vilken metod som är ”bäst” vad gäller läs- och skrivinlärning. Vi har haft våra funderingar kring detta; är det så enkelt? Att välja en metod, den rätta, och alla lär sig läsa? Vårt syfte är att belysa ett fungerande arbetssätt hos en lärare och vår frågeställning lyder: Vad gör denna lärare för att lyckas med läs- och skrivundervisningen; har denne någon speciell metod? Genom fallstudiens fördelar, att belysa flera olika faktorer hos en företeelse, söka indentifiera de olika faktorer som kan tänkas bidra till detta. Vi har gjort observationer, samtalat och intervjuat, samt deltagit i klassens lektioner. Vidare har vi undersökt L.Js tidigare klass, för att se vad de minns av L.Js undervisning. I uppsatsen har vi försökt tolka och se varför L.J lyckats; både utifrån olika teorier, och utifrån olika metoder. Vi har främst använt oss av litteratur som tar upp vetenskaplig forskning om läs- och skrivinlärning, samt om dess metodik. De slutsater vi har dragit är att L.J inte har en fungerande metod, tvärtom låter hon flera olika metoder samverka. Vi har identifierat ett starkt och inspirerande ledarskap, genomtänkt möblering, medvetna val av litteratur och annat material. Vidare såg vi ett varierat, konkret arbetssätt med flera för eleverna aktiva inslag, och där samarbetsövningar och enskilt arbete varieras. Stor arbetsro i en samtidigt tillåtande miljö, där samtal och kommunikation står i centrum. Vår uppfattning är att just detta, att L.J är så framgångsrik på flera olika områden i klassrummet, sammantaget skapar det fungerande arbetssättet. Rätt läslära, eller rätt metod, är inte ensamt tillräckligt för en lyckad läs- och skrivinlärning. We have done a case study of a teacher in year 1, ”L.J” , based on her teaching in early reading and writing. Her classes often get good results in different reading tests, and we wondered why. During our studies, many students have searched the “best” method for teaching reading and writing. Is there one? Can you pick a special method, a right one, which will be the solution to it? Our purpose with this essay was to enlighten a teacher, and a method that “works”, and our question is therefore: What does L.J do to succeed with her teaching in early reading and writing: does she have a special method? A case study have several advantages as a method: we can analyze several different factors at the same time, and identify many different stages. We therefore carried out observations, interviews, brainstorming with L.Js former students and participated in her classes. In the essay, we have tried to see what L.Js success depends on –from different methods to different theories. We foremost used literature of the latest research about early reading and writing, and related teaching methods. The conclusion we made, was that L.J doesn’t use one specific method, but several. We have seen a strong and inspiring leadership, a conscious furnishing and relevant choices of literature and a variety of material in her classroom. We also discovered a varying, active and concrete teaching, where the pupils do their studies both in groups and by themselves. The environment in the classroom is calm, although the conversation and communication is important. We see that L.J’s god results are depending on many different things, and altogether it is the key to success. A single method and/or theory are not enough to succeed in teaching early reading and writing.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andraspråk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andraspråk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms län som enligt statistiken har mindre än 5% elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan. Våra resultat visar att organisationen av svenska som andraspråk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestämma vilket område som framträder som viktigast i varje kommun.

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, det norska observationsmaterialet Tidig Registrering av Språkutveckling (TRAS) följs upp på de förskolor vi valt ut, samt att undersöka i vilken utsträckning samarbete mellan specialpedagog, pedagoger och föräldrar förekommer. Som metod har använts semistrukturerade intervjuer som tagits upp via diktafon. Specialpedagog, pedagoger och föräldrar har delgivit oss tankar och åsikter kring de frågor som ställts. Sammanlagt gjordes fjorton intervjuer, varav två med huvudansvariga specialpedagoger i vår utvalda kommun, åtta stycken med pedagoger samt fyra med föräldrar. Studien bygger på artiklar, avhandlingar och annan litteratur kring barns språkutveckling, samt det norska observationsmaterialet TRAS. I vår litteraturgenomgång kring tidigare forskning har vi redovisat en del av de studier som pågått kring barns språkutveckling från 1800-talet och framåt. Vi har också intresserat oss för hur tidiga insatser i förskolan kan påverka barns språkutveckling och vad det kan leda till längre fram i barnens läs- och skrivutveckling. Litteraturgenomgången avslutas med en utförlig presentation av TRAS. I vår intervju med specialpedagogerna framgår det att TRAS- materialet skall följas upp genom kontinuerlig kontakt med pedagogerna på förskolan. Pedagogerna upplever att de har en god kommunikation med specialpedagogerna och att de kan kontakta respektive specialpedagog om de har frågor eller behöver hjälp. Samtliga pedagoger menar också att kontakten med föräldrarna fungerar bra och att de informerat föräldrarna om materialet. Gemensamt för föräldrarna är att de är nöjda med den information de fått om TRAS. Föräldrarna uppger också att den största delen av kommunikationen kring materialet sker vid utvecklingssamtalen. Trots att alla parter verkar nöjda med det sätt pedagogerna på förskolan arbetar med materialet tycker vi oss se att kommunikationen mellan specialpedagog - pedagog och pedagog – föräldrar inte fungerar på ett optimalt sätt. Pedagogerna hävdar att de har en bra kommunikation med specialpedagogen men nämner samtidigt att de inte har någon kontinuerlig kontakt. Ett par av pedagogerna menar att de inte haft någon kontakt med specialpedagogen, angående materialet, sedan de gick utbildningen för över ett år sedan. Både föräldrar och pedagoger anser att de har en god kontakt med varandra, samtidigt som ett par av pedagogerna säger att de inte vill blanda in föräldrarna alls i bedömningen av deras barn utan delger dem endast resultatet av bedömningen vid nästkommande utvecklingssamtal. Resultatet av arbetet visar att det är väldigt olika hur man arbetar med materialet ute på förskolorna. Även om flertalet av svaren pekar på att arbetet med observationsmaterialet fungerar väl, anser vi att pedagogerna skulle behöva lite mer uppbackning i startskedet för att komma igång och känna att de gör bedömningarna på rätt sätt. Vidare behöver flera av pedagogerna arbeta mer med föräldrarnas delaktighet i materialet. Det står tydligt i handboken, och bör också framgå vid utbildningstillfällena, att föräldrarnas kunskap om sina barns färdigheter är betydelsefull när pedagogerna gör bedömningen och att det därför är viktigt att de är delaktiga i arbetet med materialet.

Vårt undersökningsområde innefattar barns inlärning av ett nytt språk. Med vår undersökning har vi försökt få fram hur två utvalda förskolor arbetar för att stimulera barnens utveckling i det svenska språket och tagit del av pedagogernas tankar kring deras sätt att arbeta. Vi har intervjuat några pedagoger för att ta reda på hur dessa förhåller sig till barnens flerspråkighet och hur de bemöter barn som väljer att tala sitt modersmål i förskolan. Som grund för denna studie ligger tre kvalitativa intervjuer samt observationer av två språkutvecklande aktiviteter. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte krävs några särskilda aktiviteter, utan att det räcker om barnet får träna språket i vardagliga situationer. Det som gynnar majoritetsbarn gynnar även minoritetsbarn. Av informanternas svar framstår tydlighet, upprepning, variation och trygghet som viktiga faktorer vid arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska. I de båda förskolorna är pedagogerna medvetna om modersmålets betydelse vid inlärning av ett nytt språk. För att stimulera barnets kunskaper i modersmålet arbetar de på olika sätt. I den ena förskolan använder pedagogerna och barnen sitt modersmål i verksamheten medan man i den andra förskolan försöker höja statusen på språket genom att intressera sig för barnets språk. De uppmuntrar även föräldrarna att hjälpa sina barn att utveckla sitt hemspråk genom att läsa och tala med barnen.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskolans år 2 tänker kring och arbetar med läsförståelse, om pedagogernas tankar stämmer överens med hur de faktiskt arbetar, samt om arbetssätten skiljer sig åt mellan de olika verksamheterna. Undersökningen genomförs med hjälp av ostrukturerade observationer och enkäter i två olika rektorsområden i Mellansverige. Resultatet visar att pedagogerna arbetar medvetet med olika faktorer som alla påverkar läsförståelseutvecklingen hos barnen/eleverna och att arbetet inte skiljer sig nämnvärt mellan de olika verksamheterna. Det visar sig också att pedagogernas tankar samstämmer med verksamhetens utformning.

The main purpose of this study was to examine how preschool teachers are working to promote each child's language development and whether they can ensure that they do that. Therefore I wanted to find out what a good language development implies for each teacher, how they work to promote each child's language development in daily practice, how they measure the actual language development and also what conditions the teachers have, to engage in a language development way to work. For the study, I chose a qualitative method, with structured interviews and all together I interviewed six preschool teachers, within the same organization in a suburb close to Stockholm.  The results showed that there is an ambiguity, among the preschool teachers, in what a good language development means, but it can be stated that they do have a language development way to work even if it needs to be developed. Further on, it has emerged that the teachers have the tools to measure children's language development, although they do not have the conditions yet to use the method to the fullest. About the preschool teachers own conditions in order to operate in a language development way to work, I concluded that they have a strong foundation to build on, but they still have much work ahead of them. I also concluded that maybe it would be more relevant to talk about a language development approach, rather than a way to work.

Margaretha Kareliusson (2009) Interaktion och språkligt samspel mellan pedagog och flerspråkiga barn i förskolan. En studie utifrån Vygotskijs språkutvecklingsteori. Syftet med föreliggande studie är att beskriva interaktionen och det språkliga samspelet mellan pedagog och flerspråkiga barn i förskolan. Dessutom är syftet att studera på vilket sätt och i vilken utsträckning pedagogernas samspelsmönster med barnen kan tolkas språkstödjande för flerspråkiga barn i förskolan utifrån Vygotskijs språkutvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologi, samt modern forskning. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som innebär att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap. Lev Vygotskijs (1896-1934) språkutvecklingsteori har används som grund till detta arbete. Han menar att barns språkutveckling sker i samspel med sin omgivning, allt hänger samman och påverkar varandra i ett komplext system. Genom socialt samspel med yttre språk i form av dialog och eventuellt egocentriskt tal, så lär sig barnet kognitiva strategier som överförs till en internaliserad tanke. Vygotskij benämner det medierad inlärning, och förordar ett aktivt samspel mellan pedagog och barn där även sociala och psykologiska processer ingår.  Urie Bronfenbrenner (1917-2005) menar att barns lärande och utveckling är beroende av deras totala omgivning, människor i ett socialt system kan inte förestås som isolerade från varandra, utan det måste förstås i relation till varandra.   De metoder som valts för den empiriska undersökningen är videoobservationer av olika vuxenledda aktiviteter samt av måltidssituationer med pedagog och barngrupp. Undersökningen genomfördes på sex förskolor i tre olika förorter till Stockholm. I fyra av förskolorna var de flerspråkiga barnen en majoritet, i två av förskolorna utgjorde de en minoritet. Resultatet visar att alla situationer som förekommer i observationerna kan vara språkstödjande utifrån perspektivet interaktion och samspel. Det är avhängigt på hur pedagogen agerar i de olika situationerna. Slutsatsen är att det är viktigt att pedagogerna har kunskap om språkutveckling för att använda sig av en språklig medvetenhet som gör att barnens språk får det stöd det behöver för att utvecklas ytterligare. Observationerna visar att pedagogerna behöver organisera barnen i små grupper för att kunna fånga allas intressen och utmana var och inom sin utvecklingsnivå så att fortsatt utveckling kan ske.

Abstract The Government´s guidelines found in the curriculum for pre-schools, recommend that music should be an important resource for children. To stimulate children´s language is also an important part of this curriculum. It is every teacher`s proffessional duty to ensure that these guidelines are followed. Language is of unparallel importance in assisting an individual to grow and to function within a society. In my work about music and languages in pre-school the purpose is to investigate how the studied teachers use music to stimulate of children`s developmt in language. An interesting aspect of the study is also the teacher`s own interest in music, as this can affect how the teacher works with music within pre-school activities. Four pre-school teachers at the same pre – school, whom all work with children aged three to five years old, were interviewed. The interviews were structured on questions about music and languages in regards to the children in pre-school, and the responses of those interviewed were recorded on cassette.The investigation shows that all the teacher`s use music more or less daily within the activities in the pre-school, and they feel that music stimulates language development, first and foremost when it comes to nursery rhymes, as the rhytm in these make it easier to learn and remember. Two of the selected teachers who work at the same department use music several times each day in some way, while the other selected teachers who work in another department sing each day with the children, but they focus more on the language itself than on music. One of the teachers works with music to order to develop language skills, and also other things, through planned work with music as the central medium. She is also the one who has the deepest knowledge and experience of music. The other teachers in my survey did not as much have a plan in the work with music to further language development but saw music as a beneficial method to be used with other methods. My research discovered that the teachers saw music to be fun way to learn that this in turn influenced children to feel the same and to learn. When it is fun to learn the teachers felt that the children found it easier to learn. Keywords: music with children, languagedevelopment, rhytm, teachers influence.