Många elever i de svenska skolorna har svenska som andraspråk och har mer eller mindre knapphändiga kunskaper i svenska och därmed svårt att kommunicera. En del är nyanlända och kan inte kommunicera alls på det nya språket. En väg ut ur dilemmat är att hitta andra sätt att uttrycka sig och kommunicera på. Uppsatsen undersöker möjligheter till att ge dessa elever de bästa förutsättningarna för en positiv språkutveckling genom undervisning i ett utvidgat språk- och textbegreppsperspektiv. En konstnärlig process i fråga om skapande är en av utvecklingsvägarna. Frågeställningen berör integration mellan bild och svenska som andraspråk som pedagogisk metod. Eleverna måste få lära sig att använda nya redskap och synsätt för att tillgodogöra sig aktuell kunskap. Det är viktigt att tänka sig språkutveckling i ett utvidgat språkbegrepp och integration mellan ämnen är ett sätt att sätta fokus på kunskap ur flera perspektiv. Resultatet tar upp undervisningens utformning, vad som händer vid en integration, vad den leder till och hur eleverna reagerar på det. Integration mellan bild och svenska som andraspråk har positiva effekter. Effekter av starkare självkänsla och språkutveckling på olika plan har dokumenterats. Meningsskapande och kunskapande har skett då olika yttranden länkat i varandra. Olika uttryckssätt och språk har befruktat och berikat varandra och utveckling skett på flera områden. Utifrån resultaten av intervjuerna har en pedagogisk metod utarbetats där bild och svenska som andraspråk integrerar. Den pedagogiska metoden är kopplad till min gestaltning genom att jag som konstnär skapar och iscensätter en situation där en grupp människor diskuterar visuellt och verbalt tillsammans. De tar aktiv del i ett skeende och låter sitt beteende dokumenteras. Metoden har också parallellt växt fram under min konstnärliga undersökning. / BI/Konst

Mind-mindedness refers to the mother’s ability to treat her child as an individual with a mental life of his or her own. In the present study, the purpose is to investigate the relationship between the amount of mind-related comments the mother produces when the child is 9 months of age and the child’s development in language and communication at the age of 15 months. The hypothesis is that the amount of mind-related comments the mother produces has a positive affect on the child’s language abilities as well as his or her ability to initiate joint attention. The number of mind-related comments were identified according to the guidelines of Meins and Fernyhough (2006). Language development were measured with the parent questionaire SECDI, Swedish early communication development inventory (Eriksson & Berglund, 1999). The child’s communicative abilities were measured with ESCS, Early social communication skills (Mundy et al. 2003). A positive correlation between the amount of mind-related comments by the mother and the use of communicative gestures by the child, were observed. No further significant relationships were found in support of the hypothesis in the present study. The results are discussed in relation to earlier research concerning mind-mindedness and communicative development. / Mind-mindedness refererar till moderns förmåga att se sitt barn som en individ med ett eget känsloliv som styr hans eller hennes agerande. I föreliggande studie är syftet att undersöka sambandet mellan moderns användning av mentaliseringsyttranden i samspel med barnet vid 9 månader och barnets språkliga och kommunikativa utveckling då barnet är 15 månader. Hypotesen är att antalet mentaliseringsyttranden modern använder positivt påverkar barnets språkliga förmåga samt barnets förmåga att initiera delad uppmärksamhet. Antalet mentaliseringsyttranden hos mamman kodades enligt de kriterier som Meins och Fernyhough (2006) arbetat fram. Barnets språkliga förmåga mättes genom ett föräldrarskattningsformulär, SECDI (Swedish Early Communicative Development Inventories) (Eriksson & Berglund, 1999). Barnets kommunikativa förmåga skattades med formuläret Early social communication scales (Mundy et al. 2003). Ett signifikant positivt samband förelåg mellan antalet mentaliseringsyttranden hos modern och barnets användande av kommunikativa gester. I övrigt framkom inga signifikanta samband till stöd för föreliggande studies hypoteser. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning med mind-mindedness och kommunikativ utveckling.

En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen. Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt.

No description available.

No description available.

Denna uppsats handlar om hur pedagogen kan stimulera elevers språkutveckling i utomhuspedagogiken under de första skolåren. Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ intervjuundersökning bland sex erfarna pedagoger samt en litteraturgenomgång. Syftet är att beskriva hur utomhuspedagogiken kan användas i aktiviteter som kan stimulera språkutvecklingen. Frågeställningarna är: Hur kan elevers språkutveckling stimuleras i utomhuspedagogiken och vilka praktiska övningar kan användas för att stimulera språkutvecklingen? Av resultatet framgår exempel på aktiviteter som kan stimulera språkutvecklingen, såsom berättande, kommunikations- och samarbetsövningar med exempelvis ord och bokstäver eller med naturen som inspirationskälla. Språkutvecklingen kan stimuleras med hjälp av olika sinnesintryck, med litteraturen och genom olika uttrycksformer (såsom berättande, drama, musik och bild) som förstärker inlärningen.  Utomhuspedagogiken praktiseras ofta ämnesintegrerat och språkutveckling kan ske i olika sammanhang i verklighetsnära, autentiska situationer. Natur- och kulturlandskapet kan utgöra en inspirationskälla till språkutvecklingen. I utomhusmiljön kan eleverna lära sig begrepp och uttryck, att kategorisera och beskriva ett naturföremål eller att förmedla en känsla. Utomhuspedagogiken framhålls som en praktisk, upplevelsebaserad pedagogik där hjärta och hjärna samverkar. Den ger även möjlighet till fysiska aktiviteter som sätter tanken i rörelse. Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet är viktiga delar som kan vävas samman till en helhet och utomhuspedagogiken ses ofta som ett komplement.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling. Denna studie har stimulerat oss till ett fortsatt arbete inom lek- och språkutveckling med barn på förskola.

Denna studie handlar om språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om vad ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan innebär och vad som kännetecknar detta arbetssätt, samt på vilket sätt lek är involverat i detta. Utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling. Den kvalitativa metoden användes genom att material samlades från intervjuer av fem förskollärare. Resultatet visar att ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan kännetecknas av dialog, kommunikation, samlingar, lek, litteratur och Internet användning. Det framgår även att barn utvecklar den språkliga förmågan bättre om de blir språkstimulerade i förskolan. Dessutom visar resultatet, genom att observera barn ser förskolepersonalen vilka av dem som eventuellt behöver hjälp med sin språkliga utveckling. Personalen kan då planera anpassade aktiviteter samt stötta barnet i den fria leken. Resultatet har även visat att leken hela tiden är involverad i det språkutvecklande arbetssättet. Lekens roll är att motivera barnen till lärande och väcka deras intresse för de olika språkutvecklande aktiviteter som genomförs i förskolan. Slutligen kan påpekas att förskolan har en viktig roll när det gäller barns språkutveckling. / This report concerns language development work in preschool. The purpose of this study was to investigate and gain knowledge of the meaning of language development approach in preschool and the characteristics of this approach, as well as the importance of the children´s play in this matter. In this study, the socio-cultural perspective on learning and development was adopted. The qualitative method was applied by collecting material from the interviews of five preschoolteachers. The result shows that language development approach is characterised by dialogue, communication, gathering, play, literature and the use of Internet. It is also clear that children develop the linguistic ability better if they have been involved in language stimulation activities in preschool. Another result of hte study was that the deficiency in the progress of a childs languageability can easily be observed by the preschoolstaff. The teacher can plan appropriate activities and support the children in their playing in order to help them develop their language. The results also shows that the play is involved all the time in the language development approach. The meaning of the play is to motivate children to learn and the childs interest in the language development activities carried out in preschool. Finally it should be observed that preschoolactivities play an inportant role in childrens language development.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare genom att undervisa enligt kiwimetoden utvecklar elevers läsförmåga. Litteratur som rör hur barn lär sig läsa i allmänhet, och hur elever utvecklar läsförmåga genom kiwimetoden har lyfts fram. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med två lärare, som har gedigen erfarenhet av kiwimetoden. Utöver det har också kompletterande observationer genomförts. Resultatet har presenterats i olika teman. Undersökningen visade att det är effektivt att lära ut lässtrategier, genom att visa och tänka högt dvs. genom att ”modella” hur en god läsare gör för att skapa förståelse för en text. Lässtrategier samt elevers förmågor i att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, utvecklas genom att de tillsammans får diskutera och dissekera texter och bilder. Det visade sig också att elever som undervisats enligt kiwimetoden blir duktiga på att skriva, får ett utvecklat språk, samt upplever läsning som något positivt. För att arbeta med den vägledda läsningen krävs det emellertid att eleverna skolas in i metoden, vilket bland annat innebär att de behöver lära strategier, för att kunna komma igång och arbeta självständigt. / This study aims to examine how teachers by educating in accordance to the kiwimethod can develop students' reading skills. Literature related to how children learn to read in general, and how students develop reading skills by the kiwimethod are presented. Empirical data consist of qualitative interviews with two teachers, who have extensive experience of the kiwimethod. Additional observations have also been implemented. The results have been presented in various themes. The investigation revealed that its effective to teach reading strategies, by viewing and thinking aloud, in other words to “model” what good readers do, when they create understanding of a text. A successful way of teaching readingstrategies also seems to be, by discussing and dissecting texts and images together. It was also found that students, who were taught, in accordance to the kiwimethod become good at writing, got a well-developed language, and experienced reading in a positive way. Working with guided reading however requires, that students receive training in working accordance to the method, which means that students need to learn strategies, that will help them to work independently.

Vår undersökning syftar till att se hur två förskolor arbetar med flerspråkighet och hur barn, pedagoger och föräldrar ställer sig till att införa ett nytt språk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vår undersökning genom att gå till två förskolor och introducera språket med hjälp av engelska sånger och rörelselekar. Under studiens gång har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns språkinlärning i åtanke.   Vår studie genomfördes på två förskolor i Stockholmsområdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmål än svenska. Den andra förskolan är belägen i Stockholms innerstad och har få barn med annat modersmål än svenska. Detta urval gjordes för att få syn på eventuella skillnader och likheter eftersom barnen på förskolorna har olika språkliga bakgrunder.   Vi har använt oss av kvalitativa metoder för vår datainsamling och sedan analyserat våra resultat med hjälp av våra frågeställningar. Vi fann att om en positiv inställning till språket finns i verksamheten och dess omgivning kan införandet av språket inte vara så krävande för pedagogerna. Genom att införa ett språk i verksamheten på ett roligt och lustfyllt sätt blir det glatt mottaget av både barn och pedagoger.   Då vi i vår kommande profession kommer att möta flerspråkiga barn ville vi se hur man arbetade med flerspråkighet i de utvalda förskolorna.