Syftet med den här litteraturstudien är att få kunskap om hur och på vilka sätt NOundervisningenkan stödja andraspråkselever i årskurs 1-6 i deras språkutveckling samt derasutveckling av kunskaper i naturvetenskap. Studiens design är en systematisk litteraturstudie därrelevant forskning har sökts med hjälp av databaserna ERIC, avhandlingar.se och libris samttidskriften NorDiNa. Resultatet visar att det krävs tre beståndsdelar för lära sig ett andraspråk,vilka är ett behov och motivation att lära sig det nya språket, goda förebilder som talar det nyaspråket samt ett socialt sammanhang som för talaren av det nya språket och talaren avmålspråket tillsammans. Vidare krävs det fem faktorer för att tvåspråkiga elever ska utvecklasin naturorienterade läs- och skrivkunnighet, vilka är: de tre stegen för lärande (första steget ärelevens tidigare erfarenheter och kunskaper, andra steget är att eleven kopplar de nyakunskaperna med sina tidigare erfarenheter och slutligen uppnår eleven ett mer avancerat tänkmed hjälp av de nya kunskaperna) lämplig pedagogik, kontextuellt samspel, anpassning tillelevernas språknivå (första- och andraspråket) och en elevcentrerad klassrumsmiljö.Nyckelord:

Bakgrund Tidigare forskning visar att språkutvecklande arbete behövs för att ge elever med olika språkbakgrund så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sitt språk, internationella undersökningar av skolresultat pekar på att svenska elever tappar resultatmässigt jämfört med andra länder gällande läsförmåga. I bakgrundskapitelet presenteras mer ingående teorier från tidigare forskning om varför språkutvecklande arbete behövs och teorier om hur språkutvecklande arbete kan bedrivas i undervisningen med fokus på förskoleklass samt årskurs 1-3. Syfte Denna studies syfte är att undersöka språkutvecklande arbete i klassrum och genom denna undersökning försöka skapa nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete. Metod Undersökningen i denna studie är av kvalitativ metod, och använder sig av strukturerad observation. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema i en fristående skola i förskoleklass samt årskurs 1-3. Resultat I resultatkapitlet presenteras resultat från de strukturerade observationerna. Inblick ges i hur det språkutvecklande arbetet kan te sig i ett klassrum och hur pedagoger arbetar språkutvecklande i sin undervisning. De gemensamma drag vi kunde se i resultatet från de observerade grupperna var att pedagogerna var tillåtande gällande kommunikation i klassrummet, men att detta skulle göras var inget som betonades av pedagogerna. Undervisningsmaterialet som användes i grupperna var nivåanpassat efter elevernas ålder. Då pedagogerna förklarade begrepp användes ofta tydligt stödmaterial till förklaringarna. Utifrån observationsresultatet kunde vi skapa för oss nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få en djupare förståelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvåspråkiga barns språkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, anser hur de går tillväga för att stimulera språkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att främja det svenska språket hos tvåspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens vistelse på förskolan är en språkstimulerande miljö där barnen dagligen tränar det svenska språket. Trygga barn har lättare att ta till sig ett nytt språk, därför ska pedagogerna arbeta väldigt nära barnen.   Pedagogerna arbetar aktivt med språkutveckling på många olika sätt. Pedagogerna menar att de själva bidrar genom att arbeta med konkreta material och tydliggör saker för barnen. Pedagogerna betonar även hur viktigt det är att samtala med barnen och kunna föra en dialog med dem, på detta sätt utvecklar barnet sitt språk. Att pedagogerna så ofta som möjligt sätter ord på det som händer och sker och även benämna och sätta ord på saker är också ett sätt som pedagoger gör i vardagliga situationer. Det är viktigt att pedagogerna finns där för att stötta och ge barnen ord och uttryck för saker som de inte har så att de kan förstå varandra i lekar och aktiviteter. / My purpose with this thesis is to gain a deeper understanding of pedagogue’s thoughts, experiences and knowledge to support bilingual children's language development. Through interviews, I have been able to see how pedagogues as they themselves consider how they go about to stimulate language development in preschool. What opportunities are given to children in preschool to promote the Swedish language in bilingual children. The results show that pedagogues believe that children’s stay at preschool is a language stimulating environment where children daily practice in the Swedish language. Confident children are more likely to absorb a new language, why pedagogues should work very close to the children.   Pedagogues are actively working with language development in many different ways. Pedagogues believe that they themselves contribute by working with concrete materials and clarify things for the kids. Pedagogues also emphasized how important it is to converse with children and able to engage in dialogue with them, thus developing the child's language. To pedagogues as often as possible put into words what is happening and also the term and put words to things is also a way that teachers do in everyday situations. It is important that pedagogues are there to support and give children words and phrases for things that they have so they can understand each other in games and activities.

The aim of this study was to examine how the activities of two preschools develop the language in matter of the teacher’s work of procedure. The following research questions were essential for the survey and therefore formed the basis of the examination: How do the teachers in both preschools work in a language evolving way? What significance does the environment have for the language development? Are there similarities and differences between the preschools in their language development approach? The study is based on a qualitative method, where the teachers of both preschools were interviewed with the purpose of obtaining information. The teacher’s statements and interviews were analyzed in relation to previous research, where the theories of different writers form the base of the theoretical connection to the study. The teachers view in developing the language regarding to their aspirations in measuring the language an important position in their operation, can be portraied as the conclusions of this study. Both preschools share a common view that the linguistic development is of great importance and should for that reason be highlighted as well as emphasized in the teachers working methods. However, the teachers in both preschools differ in their view considering language development due to their different ideas of witch working methods best stimulate the students linguistic abilities to development. The preschools working methods can be seen from a positive point of view and also from a critical one in relation to the examination, where the teacher’s interviews were analyzed and discussed. Accordingly, the teachers in both preschools aspire to achieve the best results for language development.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan ser på barns språkutveckling och att undersöka vad utvalda pedagoger anser är viktigt för att barnen i verksamheten ska utvecklas språkligt. Uppsatsen baseras på sex intervjuer med pedagoger på två olika förskolor som ligger placerade i områden där miljön utgörs av fristående villor, skog och mark. Avsikten är att ta reda på vad just dessa informanter anser och att sedan sammanställa informationen på så sätt att likheter och skillnader kommer fram. Resultatet av undersökningen visar att verksamheterna på förskolorna är väl grundade i styrdokumenten men att lika stor vikt läggs vid att anpassa arbetet efter de barn som finns representerade i gruppen. Vardagssamtal är det som ses som det viktigaste för att barnens språk ska utvecklas och att man som pedagog har en medvetenhet i sitt sätt att samtala med barnen. Faktorer som en liten del av pedagogerna anser påverkar språkutvecklingen är bl.a. lek och rörelse. En slutsats som kan dras är att pedagogerna i förskolorna arbetar aktivt och medvetet med att utveckla barns språk men att man i vissa fall inte ser till alla de faktorer som skulle kunna underlätta språkutvecklingen. Alla de olika faktorerna som leder till språkutveckling värderas inte lika högt.

Abstract  The purpose of this essay is to compare in what way pedagogues in pre-school in comparison to pedagogues in school use music as an implement to stimulate children’s language development. The essay is built on qualitative written interviews on four pedagogues, two pre-school teachers and two class teachers, along with relevant literature concerning music in relation to language development. In the interviews it was shown that music is used in a greater extent by the pre-school teachers, compared to the class teachers. Activities containing elements of music is situated on a daily basis in preschool, where the two interviewed pre-school teacher’s works. There is a clear awareness of why music is used and some of the reasons are: through singing and movement all senses are used, which improve the memory of the children in a specific task or activity. It is a lustfully teaching method, which often contribute to more engaged children in comparison to traditional tuition. Rhythm to words and syllables help children understanding the form of the language. In the essay one part is focused on the human brain, since it has a significant roll, to why music can be used as a pedagogic tool regarding children’s language learning. Literature gives other dimensions to the function of music in pre-school and the early years of school.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagoger uppmärksammar läs- och skrivsvårigheter på förskolan, hur de arbetar för att motverka läs- och skrivsvårigheter samt hur de vill arbeta på förskolan så att barnen inte får svårigheter i framtiden. För att ta reda på det här så använde jag mig av ostrukturerade intervjuer. Jag använde mig av de svar jag fick och jämförde vad tidigare forskning har sagt om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Mitt resultat visade att pedagogerna vill läsa mycket för sina barn för att de ska få en uppfattning om språket. Mycket pekar också på att det är viktigt att ta tillvara på barnens intressen. När barnen är intresserade av det skrivna språket så gäller det att hänga på där. Sen ansåg pedagogerna att det är viktigt att barnen först och främst har ett bra språk. De ville rikta in sig på barnens språkutveckling så att de får en bra start där. TRAS, tidig registrering av språkutveckling var en metod som nämndes för det här. Pedagogerna ansåg också att de kanske inte riktigt hade tiden som krävs för det här men de ansåg att det finns mycket som kan göras för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Mina slutsatser är att det finns mycket som kan göras och att det verkar finnas en medvetenhet hos pedagogerna om vad som behöver göras men att det är tiden som inte riktigt räcker till.

The purpose of this study is to investigate the lunchtime from a language development perspective. It will compare two preschools with different ways of organizing mealtimes and observe the conversations between teachers and children. It will also study the ways in which a meal is served and how it affects the conversations. In one of the preschools the children eat in a proper dining room where the food is served as a buffet while in the other preschool the children eat in the preschoolarea and the food is served in bowls on the tables. I also want to investigate how two of these preschool teachers reflect on the mealtimes as part of the language development plan. I propose the following questions: Do the preschool teachers think that there are opportunities for language development during mealtimes and as to what is their role in these conversations? Does the manner in which the food is served, whether as buffet or at the tables, affect the conversations between teachers and children? What are the preschool teachers reflection on this? What kind of conversations were observed in both preschools? This study is based on a qualitative method with interviews, observations and audio recordings of mealtime conversations. My theoretical approach to this study is the socio-cultural perspective on learning and development. The result shows that the preschool teachers felt that conversation during mealtimes was a good opportunity to stimulate childrens language development. They also considered their role as role models and conversation leaders and that they were central to how the conversations were steared. When comparing both preschools, it turns out that the way the meals are served affects the character of the conversations and that conversations during the buffet meal contain more breaks and less adult support.

Redan vid tidig ålder börjar människan att bearbeta språket och vi utvecklar det genom att använda alla våra sinnen samt i rika kommunikations världar. Syftet med studien är att belysa vad fem förskollärare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd är ett hjälpmedel för barnets språkutveckling. Då alla barn utvecklas i olika nivåer, det vill säga att en del barn lär sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid på sig. Därför behövs olika hjälpmedel och även kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ändå unika behov. Som metod till denna studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning då vi har intervjuat fem förskollärare med hjälp av ljudinspelning. I våra intervjuer visade det sig att förskollärarna ser tecken som stöd som ett positivt hjälpmedel till barnets språkutveckling. Men det skiljer sig om hur förskollärarna arbetar med det och hur mycket. Resultatet visar att vid användning av tecken som stöd har samspelet en stor del, både mellan vuxna och barn samt barn och barn. Då det även är viktigt med ögonkontakten mellan individerna som samtalar för att kunna se och uppfatta vad den andre menar. Resultatet visar även att tecken som stöd används som ett hjälpmedel till att varje barn ska kunna uttrycka och göra sig förstådd på ett eller annat vis.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda pedagogers föreställning hur musik och rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna?   För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg.