<p>Vårt syfte med detta arbete är att jämföra hur den medvetna språkstimulerande verksamheten ser ut i två förskolor. Vi kommer att undersöka språkstimuleringen på en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagogerna med språkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i språkstimuleringen hos en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med både intervjuer av totalt fyra pedagoger men också kompletterande observationer av några för verksamheten naturliga vardagssituationer. Resultatet visar att respondenterna är medvetna om hur man arbetar för att främja språkutvecklingen. Det framkom flera likheter i pedagogernas arbetssätt på de två förskolorna. De använder ett varierat arbetssätt för att tillgodose alla barns enskilda behov. Verksamheterna tar tillvara på vardagliga samtalssituationer och anser dessa vara viktiga tillfällen som gynnar språkutvecklingen. Miljön anses vara betydelsefull men utformningen påverkas på en av förskolorna av små lokaler vilket ger ett sämre utgångsläge. Skillnader som framkom var indelning i smågrupper, språkpedagog, tydligt kroppsspråk och matramsor.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur pedagogen kan stimulera elevers språkutveckling i utomhuspedagogiken under de första skolåren.</p><p>Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ intervjuundersökning bland sex erfarna pedagoger samt en litteraturgenomgång.</p><p>Syftet är att<strong><em> </em></strong>beskriva hur utomhuspedagogiken kan användas i aktiviteter som kan stimulera språkutvecklingen. Frågeställningarna är: Hur kan elevers språkutveckling stimuleras i utomhuspedagogiken och vilka praktiska övningar kan användas för att stimulera språkutvecklingen?</p><p>Av resultatet framgår exempel på aktiviteter som kan stimulera språkutvecklingen, såsom berättande, kommunikations- och samarbetsövningar med exempelvis ord och bokstäver eller med naturen som inspirationskälla. Språkutvecklingen kan stimuleras med hjälp av olika sinnesintryck, med litteraturen och genom olika uttrycksformer (såsom berättande, drama, musik och bild) som förstärker inlärningen. </p><p>Utomhuspedagogiken praktiseras ofta ämnesintegrerat och språkutveckling kan ske i olika sammanhang i verklighetsnära, autentiska situationer. Natur- och kulturlandskapet kan utgöra en inspirationskälla till språkutvecklingen. I utomhusmiljön kan eleverna lära sig begrepp och uttryck, att kategorisera och beskriva ett naturföremål eller att förmedla en känsla.</p><p>Utomhuspedagogiken framhålls som en praktisk, upplevelsebaserad pedagogik där hjärta och hjärna samverkar. Den ger även möjlighet till fysiska aktiviteter som sätter tanken i rörelse. Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet är viktiga delar som kan vävas samman till en helhet och utomhuspedagogiken ses ofta som ett komplement.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling. Denna studie har stimulerat oss till ett fortsatt arbete inom lek- och språkutveckling med barn på förskola.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse högläsning har för barn i förskolan och deras språkutveckling och ta reda på vilka pedagogiska metoder pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att högläsning är viktigt för barns språkutveckling. Litteraturen belyser också hur betydelsefull högläsning är för språkutvecklingen. Därför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gäller att delge barnen god litteratur via högläsning.</p>

<p>Mattsson, M. (2006). Att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande. En fallstudie på en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. (Svenska för gymnasieskolan. C-uppsats, 10 p.) Växjö universitet, Institutionen för humaniora (GLC180).</p><p>Syftet med undersökningen var att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande, hos en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen gjordes med fallstudien som metod. Flera informationskällor användes: intervjuer; skriftliga dokument i form av läsloggar och skönlitterära texter. Resultatet visar att Anton, det unika fallet, utvecklat sin läsning, det vill säga ökat sin kompetens både språkligt och litterärt samt utvecklat läslust. Det har också framkommit att talboken har varit det medel som gjort att detta varit möjligt för Anton, trots hans läs- och skrivsvårighet.</p>

<p>Dagens Sverige är mångkulturellt och flerspråkigt således även förskolan. Detta gör att kunskap om hur man som pedagog samt tvåspråkig förälder på bästa sätt ska stimulera och utveckla tvåspråkiga barns språkutveckling viktiga och nödvändiga vilket också utgör syftet med denna undersökning. Det ska vara möjligt för det tvåspråkiga barnet att utveckla alla sina språk, dvs. både svenska och modersmålet. Därför ska förskolan vara ett komplement till hemmet.</p><p> </p><p> Metoden har varit att intervjua pedagoger som har erfarenhet av att arbeta med tvåspråkiga barn samt att intervjua tvåspråkiga föräldrar.</p><p> </p><p> Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga barn har oftast skaffat sig kunskaper på egen hand genom lång arbetserfarenhet. Slutsatsen blev även att man idag prioriterar tvåspråkiga barns modersmål i högre grad än tidigare i förskolan men modersmålets status behövs öka ytterligare så att verkligheten blir som sådant att man på modersmål ser som tvåspråkiga barns rättighet.</p><p> </p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse av hur lärare i förskoleklass arbetar med språkutveckling med ett särskilt fokus på språklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergångarna till och från förskoleklass avseende språkutveckling samt språklig och fonologisk medvetenhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observerat lärare i förskoleklass. Resultatet visar att lärarnas arbete med språklig och fonologisk medvetenhet sker under särskilda arbetspass medan arbetet med språkutveckling och språklig medvetenhet genomförs dels under särskilda arbetspass men att det även integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen ägnas åt fri lek. Resultatet visar på skillnader i det specialpedagogiska stödet i förskoleklass samt att samverkan mellan förskoleklass och skola har utvecklats längre än samverkan mellan förskoleklass och förskola inom området. Våra slutsatser är att arbetet med den språkiga och fonologiska medvetenheten kan utvecklas ytterligare om detta arbete på ett tydligare sätt integreras med den fria leken. Specialläraren/specialpedagogen kan spela en viktig roll för eleverna både i deras språkutveckling samt språkliga och fonologiska medvetenhet och även vid övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola.

Denna studie handlar om temaarbete i förskolan där sagan är grunden i temat och det man arbetar utifrån. Syftet är att ta reda på hur språkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssätt. Fokus i studien är förskollärarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning på vilka arbetssätt som kan vara givande för språkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den språkutveckling som sker. Resultatet av undersökningen visar på en gedigen erfarenhet av förskollärarna och att de arbetar i miljöer där språkutvecklingen är ett stort fokus och där reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nå målen med temat är drama och skapande vanliga arbetssätt. De förskollärare som intervjuades lyfte fram att de genom ett tema med sagan som grund kan arbeta med förskolans verksamhet som en helhet där förskolans läroplansmål nås. / This study is about theme as a method in preschools, where children’s stories is the basis of the theme. The aim is to find out how language development can take place through this approach and how preschool teachers experience this way of working. The interviews that have been conducted have focused on how this theme-based method involving stories could be beneficial for the youngest children’s language development and how to make visible the language development that takes place. The results of the survey show an experience from preschool teachers with the language development as a major focus, and where the reflection with the children take an important place in the them-based work. To reach the goals with the theme the preschools work with drama and creativity as common methods. The preschool teachers interviewed highlighted that through the theme of the fairy tale you can reach the goals that the curriculum defines for preschools.

Syftet med denna didaktiska uppsats är att genom en fallbeskrivning undersöka och belysa språkutvecklande arbetssätt inom undervisningsområdet skönlitterär läsning. Metod för datainsamlingen har gjorts genom en kvalitativ datatriangulering, det vill säga datainsamling utifrån flera perspektiv med olika metoder för att få fram en djupare och en fullständig bild av fallet. Insamlingsmetoderna har varit klassrumsobservationer, lärarintervju och elevintervjuer. Data har analyserats i enlighet med Cummins (2000) metoder för framgångsrik andraspråksundervisning med språkutveckling utifrån form, innehåll och användning samt maximalt kognitivt engagerande och maximalt identitetsinvesterande interaktion. Studien har utförts inom kommunal undervisning i ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå för vuxna. Läraren som har lång erfarenhet av användning av skönlitteratur i undervisningen är fokus för fallbeskrivningen. Övriga informanter är 17 elever som svarade på en enkät för urval inför fyra djupintervjuer om deras uppfattning om lärarens undervisning. Undersökningens resultat visar ett situerat exempel på en språkutvecklande undervisning på kognitivt utmanande nivå och med stora förväntningar på eleverna. Läraren, som använder autentiskt material som läromedel, ger eleverna stort talutrymme och skapar möjlighet till lärande genom interaktion med läraren och klasskamraterna.