<p>Syftet med detta examensarbete var att synliggöra pedagogers olika strategier för att förbättra förutsättningarna för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ge en bild av de förutsättningar som finns i skolan för att främja elevers läs- och skrivutveckling. Vi ville även gestalta innebörden av läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Resultatet visade i att de generella områdena angående arbete med läs- och skrivutvecklingen var lustfyllt lärande, pedagogiska metoder och anpassning till individen. När pedagogerna karaktäriserade läs- och skrivsvårigheter talade de om störande och bristfällig miljö, dåliga och okunniga lärare samt svagheter och störningar hos individen. Det förebyggande arbetet som pedagogerna förespråkade innehöll dokumentation, fördelning av resurser och samarbete med hemmet. Studien visade att hinder för läs- och skrivutveckling kunde kategoriseras i tidsbegränsning, elevernas nivå och ekonomiska faktorer (gruppstorlek, lokaler, fortbildning och resurser).</p><p>Vi såg att det fanns ett värde i att utveckla mer miljöinriktade strategier inom skolan. När det gäller arbetet som främjade en god läs- och skrivutveckling var strategierna främst generella snarare än specifika. Både det förebyggande arbetet och orsaker till läs- och skrivsvårigheter hade en jämn balans mellan miljö- och individperspektiv. Arbetet med läs- och skrivsvårigheter var till stor del individinriktat med ett fåtal miljöinriktade moment. Gällande hinder visade resultatet att problematik med miljön var den mest betydande delen.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att belysa hur lärare kan arbeta för att stimulera och motivera elever till att läsa samt förstå innebörden av det de läser. De forskningsfrågor som besvaras handlar om vilka läsinlärningsmetoder som används och vad lärare anser är viktigt för att elever ska utveckla sin språkliga medvetenhet samt sitt läsande och lärande, vilka arbetssätt som används för att stimulera och motivera eleverna till att läsa samt vilka arbetssätt lärare använder för att förvissa sig om att eleverna lär sig att förstå innebörden av det de läser. Resultatet visar att respondenterna är överens om att det finns ett klart samband mellan barns språkliga utveckling och deras inlärning. Vidare är respondenterna eniga om att det blir bäst resultat när de plockar väl valda delar från olika läsinlärningsmetoder utifrån vad som passar för just den klass de undervisar i. För att säkerställa att eleverna förstår det de läser svarar merparten av respondenterna att de lägger fokus på att diskutera om texterna som läses. Analysen belyser bland annat att det för att utveckla elevers läsande och lärande är viktigt att eleverna känner trygghet, att varje lärare ser till respektive elevs nivå samt att eleverna har roligt och tycker att det är kul att gå till skolan.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskolans år 2 tänker kring och arbetar med läsförståelse, om pedagogernas tankar stämmer överens med hur de faktiskt arbetar, samt om arbetssätten skiljer sig åt mellan de olika verksamheterna. Undersökningen genomförs med hjälp av ostrukturerade observationer och enkäter i två olika rektorsområden i Mellansverige. Resultatet visar att pedagogerna arbetar medvetet med olika faktorer som alla påverkar läsförståelseutvecklingen hos barnen/eleverna och att arbetet inte skiljer sig nämnvärt mellan de olika verksamheterna. Det visar sig också att pedagogernas tankar samstämmer med verksamhetens utformning.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan ser på barns språkutveckling och att undersöka vad utvalda pedagoger anser är viktigt för att barnen i verksamheten ska utvecklas språkligt. Uppsatsen baseras på sex intervjuer med pedagoger på två olika förskolor som ligger placerade i områden där miljön utgörs av fristående villor, skog och mark. Avsikten är att ta reda på vad just dessa informanter anser och att sedan sammanställa informationen på så sätt att likheter och skillnader kommer fram. Resultatet av undersökningen visar att verksamheterna på förskolorna är väl grundade i styrdokumenten men att lika stor vikt läggs vid att anpassa arbetet efter de barn som finns representerade i gruppen. Vardagssamtal är det som ses som det viktigaste för att barnens språk ska utvecklas och att man som pedagog har en medvetenhet i sitt sätt att samtala med barnen. Faktorer som en liten del av pedagogerna anser påverkar språkutvecklingen är bl.a. lek och rörelse. En slutsats som kan dras är att pedagogerna i förskolorna arbetar aktivt och medvetet med att utveckla barns språk men att man i vissa fall inte ser till alla de faktorer som skulle kunna underlätta språkutvecklingen. Alla de olika faktorerna som leder till språkutveckling värderas inte lika högt.</p>

<p>Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagoger uppmärksammar läs- och skrivsvårigheter på förskolan, hur de arbetar för att motverka läs- och skrivsvårigheter samt hur de vill arbeta på förskolan så att barnen inte får svårigheter i framtiden. För att ta reda på det här så använde jag mig av ostrukturerade intervjuer. Jag använde mig av de svar jag fick och jämförde vad tidigare forskning har sagt om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Mitt resultat visade att pedagogerna vill läsa mycket för sina barn för att de ska få en uppfattning om språket. Mycket pekar också på att det är viktigt att ta tillvara på barnens intressen. När barnen är intresserade av det skrivna språket så gäller det att hänga på där. Sen ansåg pedagogerna att det är viktigt att barnen först och främst har ett bra språk. De ville rikta in sig på barnens språkutveckling så att de får en bra start där. TRAS, tidig registrering av språkutveckling var en metod som nämndes för det här. Pedagogerna ansåg också att de kanske inte riktigt hade tiden som krävs för det här men de ansåg att det finns mycket som kan göras för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Mina slutsatser är att det finns mycket som kan göras och att det verkar finnas en medvetenhet hos pedagogerna om vad som behöver göras men att det är tiden som inte riktigt räcker till.  </p>

<p>Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär.</p><p>Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar.</p>

<p>Examensarbete i didaktik. Högskolan i Gävle, 2007.</p><p>Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p>Jennifer Rodin & Katarina Lindberg (2007): Språkutveckling i mångkulturell miljö - en intervjustudie med åtta pedagoger.</p><p>Sammanfattning</p><p>Språket utgör en viktig roll i barnets identitetsskapande, socialisation, utveckling och lärande.Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att ge barnet god stimulans för dess livslånga lärande. Allt fler pedagoger arbetar i dag i en mångkulturell miljö där de möter barn och föräldrar med olika bakgrunder och förutsättningar. Utifrån detta ville vi undersöka hur förskolan och skolan arbetar med barns språkutveckling i en mångkulturell miljö.</p><p>Undersökningens syfte är att studera pedagogers uppfattning om deras arbete med barns språkutveckling och vad de anser om språkets betydelse för barnet. Syftet avsåg även att få pedagogernas inställning till hur det är att arbeta i en mångkulturell miljö. Detta medförde att även modersmålet och modersmålsundervisningens betydelse för barnet undersöktes.</p><p>En intervjustudie har genomförts med åtta pedagoger som är verksamma inom åldersgrupperna 1-9 år på en mångkulturell förskola och skola. Urvalet av dessa pedagoger innefattar yrkesgrupperna barnskötare, förskollärare, mellanstadielärare, fritidspedagog och modersmålslärare.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att alla pedagoger anser att språket är en mycket viktig del för barnet i dess utveckling av identitet, social kompetens, trygghet och lärande. De lyfter fram att språket har en stor betydelse för att barnet ska kunna kommunicera med omgivningen och göra sig förstådd och förstå andra. För en god språkutveckling ansåg pedagogerna att det är betydelsefullt för barnet att omges av vuxna där det vardagliga samtalet har en central roll. Pedagogerna var medvetna om modersmålets betydelse även om det inte ingick i allas verksamhet och de ansåg det vara en fördel att föräldrarna talade sitt modersmål med barnen i hemmet. I sitt arbete med barnens språkutveckling använde sig pedagogerna av olika uttrycksformer, som t ex sång, rörelse och bildskapande, och de var överens om att dessa aktiviteter hade en gynnsam inverkan på barnets språkutveckling. En svårighet som de intervjuade upplevde med att arbeta i en mångkulturell miljö var kommunikationen och samarbetet med föräldrarna, med annan kulturell bakgrund än svenska, där språket ibland inte räckte till. Detta ansågs ändå av pedagogerna som en utmaning och inspiration för att hitta nya kreativa vägar till en bra kommunikation och samverkan med föräldrarna.</p><p>Slutsatsen är att stor erfarenhet och kompetens finns bland pedagogerna och att de är väl medvetna om språkets betydelse för barnet. De visar ett professionellt förhållningssätt till sitt arbete i en mångkulturell miljö och är medvetna om de faktorer som påverkar barnet i dess språkutveckling. Allmänt önskade de flesta mer kunskap om kulturella skillnader och likheter som skulle öka förståelsen i mötet med föräldrar och barn från andra länder.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, det norska observationsmaterialet Tidig Registrering av Språkutveckling (TRAS) följs upp på de förskolor vi valt ut, samt att undersöka i vilken utsträckning samarbete mellan specialpedagog, pedagoger och föräldrar förekommer.</p><p>Som metod har använts semistrukturerade intervjuer som tagits upp via diktafon. Specialpedagog, pedagoger och föräldrar har delgivit oss tankar och åsikter kring de frågor som ställts. Sammanlagt gjordes fjorton intervjuer, varav två med huvudansvariga specialpedagoger i vår utvalda kommun, åtta stycken med pedagoger samt fyra med föräldrar.</p><p>Studien bygger på artiklar, avhandlingar och annan litteratur kring barns språkutveckling, samt det norska observationsmaterialet TRAS. I vår litteraturgenomgång kring tidigare forskning har vi redovisat en del av de studier som pågått kring barns språkutveckling från 1800-talet och framåt. Vi har också intresserat oss för hur tidiga insatser i förskolan kan påverka barns språkutveckling och vad det kan leda till längre fram i barnens läs- och skrivutveckling. Litteraturgenomgången avslutas med en utförlig presentation av TRAS.</p><p>I vår intervju med specialpedagogerna framgår det att TRAS- materialet skall följas upp genom kontinuerlig kontakt med pedagogerna på förskolan. Pedagogerna upplever att de har en god kommunikation med specialpedagogerna och att de kan kontakta respektive specialpedagog om de har frågor eller behöver hjälp. Samtliga pedagoger menar också att kontakten med föräldrarna fungerar bra och att de informerat föräldrarna om materialet. Gemensamt för föräldrarna är att de är nöjda med den information de fått om TRAS. Föräldrarna uppger också att den största delen av kommunikationen kring materialet sker vid utvecklingssamtalen. Trots att alla parter verkar nöjda med det sätt pedagogerna på förskolan arbetar med materialet tycker vi oss se att kommunikationen mellan specialpedagog - pedagog och pedagog – föräldrar inte fungerar på ett optimalt sätt. Pedagogerna hävdar att de har en bra kommunikation med specialpedagogen men nämner samtidigt att de inte har någon kontinuerlig kontakt. Ett par av pedagogerna menar att de inte haft någon kontakt med specialpedagogen, angående materialet, sedan de gick utbildningen för över ett år sedan. Både föräldrar och pedagoger anser att de har en god kontakt med varandra, samtidigt som ett par av pedagogerna säger att de inte vill blanda in föräldrarna alls i bedömningen av deras barn utan delger dem endast resultatet av bedömningen vid nästkommande utvecklingssamtal.</p><p>Resultatet av arbetet visar att det är väldigt olika hur man arbetar med materialet ute på förskolorna. Även om flertalet av svaren pekar på att arbetet med observationsmaterialet fungerar väl, anser vi att pedagogerna skulle behöva lite mer uppbackning i startskedet för att komma igång och känna att de gör bedömningarna på rätt sätt. Vidare behöver flera av pedagogerna arbeta mer med föräldrarnas delaktighet i materialet. Det står tydligt i handboken, och bör också framgå vid utbildningstillfällena, att föräldrarnas kunskap om sina barns färdigheter är betydelsefull när pedagogerna gör bedömningen och att det därför är viktigt att de är delaktiga i arbetet med materialet.</p>

<p>The main purpose of this study was to examine how preschool teachers are working to promote each child's language development and whether they can ensure that they do that. Therefore I wanted to find out what a good language development implies for each teacher, how they work to promote each child's language development in daily practice, how they measure the actual language development and also what conditions the teachers have, to engage in a language development way to work. For the study, I chose a qualitative method, with structured interviews and all together I interviewed six preschool teachers, within the same organization in a suburb close to Stockholm.  The results showed that there is an ambiguity, among the preschool teachers, in what a good language development means, but it can be stated that they do have a language development way to work even if it needs to be developed. Further on, it has emerged that the teachers have the tools to measure children's language development, although they do not have the conditions yet to use the method to the fullest. About the preschool teachers own conditions in order to operate in a language development way to work, I concluded that they have a strong foundation to build on, but they still have much work ahead of them. I also concluded that maybe it would be more relevant to talk about a language development approach, rather than a way to work.</p>

<p>This study aims to find out what students think about bilingualism as well as whether there are advantages and disadvantages of it, based on the children's perspective. All children in this class are bilingual, is thus a mother tongue other than Swedish. All were born in Sweden but has parents who are originally from / born in other countries in addition to having mom who was born in Sweden but originally from another country. In my study I have chosen to use qualitative methods in which I used semi-structured interviews and non participant observations. In the study, I have come to interview the children think that being bilingual is good, they mean that there are some drawbacks to this except that it can sometimes be a bit hard when someone does not understand. Also what they think is good with bilingualism is that you can use the languages depending on where you are, if they go to their homeland, they speak their mother tongue with people, relatives because they do not understand Swedish. Or sometimes they need their mother tongue during lesson time when they do not understand a word. Or when they work together with someone who speaks the same language as them, then they sometimes speak the language because it is easier to explain and understand. Being bilingual has formerly been regarded as something negative, but with time, this in turn has changed. Today it has become increasingly common to be bilingual or multilingual, the more languages you know, the better you can get in the society, and then you can switch between languages. To know two languages gives the individual a broader cultural experience.</p>