Syftet med studien är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att utveckla språket hos nyanlända elever i grundskolans tidiga år. Studien undersöker dessutom hur de nyanlända eleverna inkluderas i olika skolpraktiker. Undersökningen har en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med sex olika pedagoger. För att de nyanlända eleverna ska känna sig inkluderade och utvecklas språk- och kunskapsmässigt måste undervisningen anpassas. Eleverna tillgodogör sig kunskaperna genom att få stöd av studiehandledare.

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkighet och hur de stimulerar flerspråkiga barn i den dagliga verksamheten. Frågeställningar är: Hur inkluderas flerspråkiga barn i förskolans verksamhet och vilka metoder och verktyg använder förskollärare för att utveckla språket hos flerspråkiga barn? Undersökningens kvalitativa metod för att besvara syfte och frågeställningar gjordes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare utsprida i fyra olika kommuner. För att underlätta hanteringen av data spelades intervjuerna in. Datainsamlingen har transkriberats och informanternas samtal presenteras genom referat och citat för att stärka trovärdigheten. Studien utgick ifrån den sociokulturella teorin och sociokognitiv teori. Det sammanställda resultatet visar att alla förskollärare är medvetna om att miljö har en stor betydelse för barns språkutveckling Resultatet visar att intervjuade förskollärarna arbeta med flerspråkighet på olika sätt. De stimulera flerspråkiga barn genom att de använder sig av olika verktyg/ redskap som exempelvis IPad med QR koder, tvillingböcker, sagopåsar och högläsning för att inkludera samt stimulera flerspråkiga barn i verksamheten. De arbetar även medvetet med språket i vardagliga verksamheter som samlingen, vid matbordet, mm.

Inledning Som blivande förskollärare intresserar vi oss för yngre barns språkutveckling. Vi vill fokusera på hur pedagoger använder böcker som redskap för att stödja och stärka barns språkutveckling. Vi anser att det är viktigt att vara aktiv och bjuda in barnen till en dialogisk och utforskande läsning tillsammans för att stimulera barnen i deras utveckling och lärande gällande språket. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av böcker som ett verktyg för att stödja och stimulera barns språkutveckling. Metod För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi kvalitativ metod med intervjuer som tillvägagångssätt. Detta gjorde vi för att det var ett bra sätt att få mycket information om ämnet vi har valt att undersöka, samt för att ge oss en helhetsbild utifrån vårt syfte och forskningsfrågor. Resultat Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att de ska vara aktiva läsande förebilder för barnen där de ska inspireras och få intresse för böcker och läsning. Förskollärarna ser fördelar med spontana lässtunder under dagen i en läsmiljö där språkutvecklingen blir en central del i olika sammanhang i verksamheten.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa olika förskolors arbetssätt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssätt utifrån homogena och mångkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhållningssätt till böcker och läsning, påverkar hur läsmiljön på förskolan är utformad. Vår forskningsbakgrund och litteraturgenomgång är uppdelad i tre forskningsområden. Det första området är det som berör språkutveckling och det andra området är studier kring barnlitteratur och den sista är flerspråkighet. I vår undersökning visade det sig att samtliga pedagoger använder sig av högläsning. De lyfter fram boksamtalet som en viktig del i barns språkutveckling. Vi kunde även utifrån vår undersökning se att en barngrupps sammansättning kan påverka pedagogers arbetssätt med barnlitteratur. Pedagogerna på den mångkulturella förskolan lyfter vikten av det ”enkla” språket. Utifrån pedagogernas svar i våra intervjuer, visar det att de är medvetna om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, men att det sällan förekom spontana lässtunder på grund av tidsbrist. En annan viktig aspekt som framgick i vårt resultat av det empiriska materialet är ”läsvila”. Den tolkningen gjorde vi eftersom högläsningen oftast sker efter maten för de barn som inte sover middag.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskolan kan vara en stöttande arena för flerspråkiga barn och dess betydelse för barnets språkutveckling. För att kunna undersöka detta har kvalitativa intervjuer med förskollärare utförts på två olika förskolor. Det sociokulturella perspektivet där lärandet och utvecklingen sker i ett socialt sammanhang är den teoretiska utgångspunkten i studien. Studiens resultat visar att det finns en liknelse i hur de två förskolorna arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. De fyra pedagogerna som blev intervjuade, visar ett positivt förhållningssätt till de olika modersmålen som finns i förskolan, samt att de tar vara på dessa och integrerar dem i verksamheten på olika sätt. Pedagogerna anser viktigt att barnen ska utveckla ett bra modersmål, som har en stor betydelse inför andraspråksinlärningen. Resultatet visar även att pedagogerna arbetar på ett medvetet sätt för att stödja barns språkutveckling och använder sig av dagliga tillfällen och aktiviteter som sker i förskolan. Samspelet och interaktionen mellan aktörerna på förskolan samt ett bra samarbete med hemmet anses också spela en stor och viktig roll för språkutvecklingen. Mina slutsatser av studien är att samtliga förskollärare är engagerade och intresserade av barns olika modersmål som finns i förskolan och arbetar på ett medvetet sätt. Förskollärarna lyfter upp och gör synligt barnens modersmål på många olika sätt samt stödjer dem med hjälp av olika verktyg. Pedagogernas engagemang, bemötande och stöttning anses vara betydelsefulla i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.

Studiens syfte har varit att ta reda på hur berättandet uttrycks och används i förskolans verksamhet.Detta har undersökts genom tolv observationstillfällen på fem förskoleavdelningar med barn iåldrarna ett till fem år. Observationerna har genomförts i två storstadsområden. Studien är kvalitativoch bygger på hermeneutisk forskning. Resultatet har analyserats fram genom en tolkande ansats ocharbetet har rört sig parallellt i en levande process. Resultatet i studien synliggör att högläsningen ärden mest frekventa metoden för hur berättande uttrycker sig i förskolans dagliga verksamhet.Resultatet visar även att berättande används för att främja barns språkutveckling och kreativitet samtstärka barns identitet och egna berättarförmåga. I studien lyfts även pedagogens innebörd förberättandets uttryck samt hur berättande kan användas som ett didaktiskt verktyg i ettutbildningssyfte i förskolans verksamhet. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Denna studie syftar till att studera likheterna och skillnaderna när det gäller pedagogernas inställning till svenska språkets utveckling hos barn som inte har svenska som sitt modersmål. I studien har vi gjort en jämförelse mellan språkbadsförskolegrupper i Finland och flerspråkiga förskolebarngrupper i Sverige. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Enkäten skickades till båda länderna och bestod mest av öppna frågor vilket gav pedagogerna större frihet att formulera sina svar. Trots att vi fick få svar från Finland kunde vi hitta flera likheter men också skillnader mellan de olika länderna. Därmed kunde vi skapa en förståelse av situationen med olika språk i förskolorna, hur pedagogerna arbetar samt vilka metoder pedagogerna använder sig av. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av relativt liknande metoder och har samma åsikter när det gäller barns språkutveckling. Flerspråkigheten och mångkulturalitet i verksamheten betraktas som viktiga begrepp i båda länderna, men i Sverige har man lyckats integrera det i verksamheten. I Finland anser pedagogerna att det inte är lika aktuellt att arbeta med flerspråkigheten då barngrupperna består mest av enspråkiga barn.

Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98) ska förskolan sträva efter att arbeta språkutvecklande och stimulerandepå både svenska och andra modersmål som förekommer i barngruppen. Samtidigt ger inte Lpfö 98 någrakonkreta förslag för hur pedagogerna ska arbeta med detta mål. Syftet för denna studie var att undersöka hurpedagoger i mångkulturella förskolor hanterar flerspråkighet och vilka attityder de har till den. För attgenomföra denna studie intervjuades fem pedagoger i mångkulturella förskolor och observationer gjordes inaturliga situationer i en av förskolorna. Studiens resultat visade att alla respondenter tänker positivt kringflerspråkighet och medvetet arbetar med den. De tänker på sin språkanvändning och använder både vardagligasituationer och planerade aktiviteter för att utveckla barnens språk. Pedagogerna berättade att högläsning,sångsamlingar och måltider är de mest språkstimulerande aktiviteterna för de flerspråkiga barnen.Observationerna visade att flerspråkig personal spelar en stor roll för att barn ska känna det naturligt att tala sittmodersmål i förskolans miljö. Tyvärr är det svårt att få fram flerspråkig personal för alla barns modersmål i allaförskolor. Detta leder till svårigheter i arbetet med flerspråkiga barn och kan leda till att inte alla barn får sammaförutsättningar inför kommande skolgång, beroende på det språk de talar.

En semistrukturerad intervjustudie, i vilken förskollärare under samtalsliknande former fått besvara frågor om hur barn möter texter i förskolan och hur förskollärare arbetar med dessa med fokus på barns språkutveckling och läs- och hörförståelse. Begreppet texter tolkas ur ett vidgat textbegrepp och resultatet analyseras utifrån teorier om literacy och sociokulturell teori. Resultatet ger vid handen ett arbetssätt som stämmer väl överens med teorier om literacy.

BakgrundI följande avsnitt redogörs för forskning inom det språkliga fältet. Talspråksutveckling, läsandet och skrivandets progression samt förskolan och förskollärarens roll i det hela synliggörs. Styrdokumentets syn på språk är också angivet.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares resonemang kring och arbete med språkutveckling för barn i förskolan, dels språkutvecklande strategier rent allmänt, dels mer specifikt som en förberedelse inför kommande läs- och skrivutveckling.MetodMetoden som använts i undersökningen är en kvalitativ ansats med intervju som redskap. De som intervjuades var sex förskollärare verksamma på två olika förskolor i samma kommun.ResultatResultatet visar att förskollärarna lägger mycket kraft i att anlägga grundläggande språkliga förmågor. Det viktigaste som uttrycktes är att barnen får möjlighet att kommunicera med andra. Gällande läs- och skrivutveckling anses det viktigaste vara att väcka ett intresse / Program: Lärarutbildningen