Idag lever vi i ett samhälle där teknologi och digitala medier utvecklats och i och med dettillgänglig för barn redan vid tidig ålder. Rådande teknikutveckling har gjort att mångaförskolor har börjat använda sig av den nya tekniken. Surfplattor benämns i denna miljölärplattor. Tanken är att de digitala verktygen skall användas i ett pedagogiskt syfte för attfrämja barns lärande. Vårt syfte är att undersöka hur förskollärares förhållningssätt påverkarbarns möjligheter till språkutveckling genom användning av digitala verktyg, samt på vilketsätt digitala verktyg främjar barns språkutveckling.Vår studie bygger på både den sociokulturella teorin och perspektiv som belyser att barn lärsig av varandra genom socialisering, och att samspel och förutsättningar som omgivningenerbjuder är viktiga delar i lärandet och utvecklingen hos barn. I studien används en kvalitativmetod för att undersöka vårt syfte, både observationer och intervjuer används för datainsamling för att ge resultatet mer trovärdighet. Studien genomförs i två olika förskolor somtillhör två olika kommuner, och som arbetar aktivt med digitala verktyg i verksamheten.Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig olika till användning av digitala verktygberoende på vad de har för erfarenheter, intresse och kompetens. Studien visar vidare på attdigitala verktyg erbjuder bättre möjligheter för språkutveckling hos barn, där stödet frånförskolläraren och samspelet och diskussionen med andra kan främja och utveckla lärandetoch barns språkliga medvetenhet. Även förskollärares kompetens har stor betydelse för att fåbättre vägledning för barns språkutveckling och lärande, därför är det viktigt att förskollärarenär uppdaterad på tekniken. En central slutsats är att valet av digitala verktyg med tillhörandeapplikationer är betydelsefullt för att barns lärande skall bli meningsfullt och lekfullt.Förskollärarnas förhållningssätt, förutsättningar som barn erbjuds, valet av digitala verktygoch applikationerna bildar en helhet för lärandet och språkutvecklingen hos barn. Med andraord, digitala verktyg är inte ett pedagogiskt läromedel i verksamheten om det inte används påett medvetet och korrekt sätt.

Det svenska samhället är inte längre etniskt homogent. I klassrummen runt om i Sverige möts barn från hela världen och ska tillsammans med lärarens hjälp nå de kunskapskrav som står skrivna i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lärare behöver idag anpassa sin undervisning till mer än olika kunskapsnivåer, de behöver även beakta språkliga nivåer och måste kunna anpassa sin undervisning så det gynnar alla elevers både språk och kunskapsutveckling. I den här uppsatsen har vi undersökt hur två undervisande lärare med olika utbildningsbakgrund ser på språkutveckling och hur de arbetar med språkutveckling i sin undervisning. Syftet med undersökningen är att undersöka undervisningen i svenska, med fokus på språkutveckling för elever, hos två lärare och diskutera den utifrån deras olika behörigheter. En lärare med behörighet i svenska, och en lärare med behörighet i både svenska och svenska som andraspråk. Vi har genomfört observationer och intervjuer för att samla in material. Resultatet visar på stora skillnader mellan de två lärarna i både retorik och praktik. Vi tolkar resultatet som en effekt av lärarnas tidigare utbildning och kan se tydliga kopplingar mellan en lärares praktik och retorik och befintlig forskning om språkutveckling medan den andra läraren inte visar på kunskap om ämnet. Vi konstaterar att grundlärarutbildningen bör uppdateras och även innehålla behörighet i svenska som andraspråk då den kursen ger större och djupare kunskaper om språkutveckling och hur man hjälper elever utveckla ett starkt skolspråk.

Denna litteraturstudie beskriver andraspråksutveckling utifrån forskning. Vår upplevelse av verksamheten är att lärare inte har kunskaper hur elever med annat modersmål än svenska ska undervisas på bästa sätt. Resultatet i denna studie visar att lärarens kunskaper om andraspråksutveckling är en viktig faktor för andraspråkselevers skolframgång. Forskning visar flera gynnsamma arbetssätt som skulle bidra till en mer utvecklande undervisning för andraspråkslever om läraren har kunskaper om dessa arbetssätt. Lärarens kunskaper kring språkutveckling är starkt förknippat med lärarens attityd till flerspråkighet. Med godare kunskaper kommer också ett positivare förhållningssätt gentemot elever med ett annat modersmål än svenska. Elevens språk bör ses som en resurs och inte som ett hinder. Emellertid visar resultatet att lärare saknar korrekt kompetens, vilket har negativa konsekvenser för elevens språkutveckling. En annan slutsats från resultatet är att kollegialt samarbete har stor betydelse för andraspråkselevers skolframgång. När elevens utbildning grundas på ett gott samarbete mellan modersmålslärare, klasslärare och studiehandledare blir elevens behov synliga. På detta sätt kan man ge eleven större möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Studien är en litteraturstudie som genomförts med informationssökning och litteraturanalys som metod. Syftet med studien är att analysera forskningsmaterial för att kunna sammanställa ett resultat kring vad forskning säger om språkutvecklande arbetssätt. Studien belyser sociokulturell teoriram, kognitivism, pragmatism och behaviourism utifrån ett språk- och lärandeperspektiv. Materialet som använts i studien har valts ut genom kriterier som innebär att texterna ska innehålla skolkontext, årskurs 1-9 och första- och andraspråksinlärning.

Mitt syfte med den här studien var att undersöka hur fem pedagoger uppger att de jobbar språkutvecklande på förskolan, både med svenska språket samt barnens modersmål. För att göra det använde jag mig av metoden intervjuer. Fyra intervjuer skedde i personliga möten på förskolorna där de jobbade och en intervju skedde via mailen. Det som framkom under intervjuerna var att pedagogerna anser att barnens språkutveckling sker i vardagliga aktiviteter så som läsa böcker, sjunga sånger, spela spel o.s.v. Det som också framkom under intervjuerna var att pedagogerna inte riktigt viste hur de skulle stödja barnens modersmålsutveckling. Eftersom pedagogerna oftast inte själva kan barnens modersmål när det är annat än svenska, så blir det svårt för dem att stödja det språkets utveckling. Det pedagogerna kan göra då är att visa intresse för barnens modersmål och uppmärksamma det på olika sätt som till exempel låta barnet presentera lunchen på sitt modersmål.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med språkutvecklingen hos flerspråkiga barn i förskolan. Dessutom vill vi skaffa oss kunskap om vilket material som används i arbete med dessa barn vid språkutveckling. Studien baseras på en kvalitativ undersökning och kvalitativa intervjuer används för att kunna besvara på vårt syfte och frågeställningar. Intervjuerna genomfördes med sju pedagoger dvs. fyra förskollärare och tre barnskötare, i två olika kommuner i Stockholms län. Det sammanställda resultatet visar att alla förskolor använder olika verktyg/redskap som exempelvis TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), böcker på olika språk, sånger och ramsor samt bilder för att tydliggöra det dagliga arbetet för både flerspråkiga barn och barn som inte har kommit så långt i sin språkutveckling. Med hjälp av olika verktyg/redskap underlättar pedagogerna för barnen att kunna kommunicera både med varandra och med de vuxna i förskolan. Vidare visar studien att pedagogernas roll har stor betydelse för arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.

No description available.

I föreliggande studie har sex förskollärare intervjuats med syfte att undersöka deras uppfattningar om arbetssätt, kompetenser och samarbete med föräldrar för att stärka språkutveckling i svenska hos barn med annat modersmål. Fokus läggs på språkets betydelse för flerspråkiga barns lärande och studien har sina utgångspunkter i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att de flesta förskollärare i studien anser att det krävs ett öppet bemötande gentemot flerspråkiga barn, för att kunna gynna språkutvecklingen i svenska och främja barnens utveckling och lärande i stort. En god attityd betonas som grunden för en bra verksamhet. Däremot menar några att arbetet med flerspråkighet kan upplevas som utmanande och svårt i förskolan. I resultatet framgår även att några förskollärare betonar svårigheter i kommunikationen mellan förskola och hem. De flesta förskollärare tar upp vikten av ett bra samspel, ett öppet bemötande och goda relationer mellan förskolan och hemmet. Något som nämns av de flesta förskollärare är vikten av tydlighet i samspel och kommunikation med flerspråkiga barn. Att barnen är beroende av medvetna pedagoger som planerar aktiviteter och organiserar miljön på ett sätt som stimulerar barnens språkanvändning och språkutveckling. Vissa förskollärare betonar sitt behov av kompetens i flerspråkighet för att kunna tillgodose barnens språkliga behov i svenska. Utifrån denna studie anses kompetens vara kunskap om innehållet i läroplanen, kompetens om flerspråkighet och att ha ett välutvecklat majoritetsspråk. Att själv vara flerspråkig som förskollärare ses också av flera som en kompetens.

Denna studie handlar om flerspråkighet i förskoleklass och undersöker hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkighet samt hur de beskriver att de använder andra modersmål i sin verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskoleklasser med flerspråkiga barn. Som analysverktyg för att se hur resultatet besvarar studiens forskningsfrågor används den sociokulturella teorins begrepp den närmaste utvecklingszonen och stöttning. Resultatet av studien visar att pedagogerna är medvetna om betydelsen av att de flerspråkiga barnen får använda sina modersmål i verksamheten och pedagogernas berättelser visar även på ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet. I resultatet framkommer också hur pedagogerna beskriver flera olika sätt de använder sig av andra modersmål i sin verksamhet. Analysen visar hur det kan tolkas som olika sätt att stötta de flerspråkiga barnens språkutveckling både på modersmålet och på det svenska språket. Resultatet visar även att pedagogerna beskriver hur de anpassar sin undervisning efter barnens språkliga nivå för att alla ska ha möjlighet att tillägna sig den undervisning som förekommer i förskoleklassen.

This thesis focuses on the participants of the public library activity language café, where immigrants and refugees with the help of native Swedes practice the Swedish language. The aim of the thesis is more specifically to examine the function of this activity for its participant’s processes of learning and integration. To investigate this, four questions were asked: which experiences do the participants have of language cafés? How can the language cafés contribute to the process of language development for the participants? Which part does the language cafés play for its participants from a perspective of learning? Which function do the language cafés play for its participants’ processes of integration? These questions were processed through qualitative interviews with participants at language cafés in two public libraries. Concepts from the models the four spaces by Jochumsen et al. (2012), and The indicators of integration framework by Ager and Strang (2008) were then used to analyse the empirical material from perspectives of language, learning and integration. The concepts chosen were: meeting space, learning space, empowerment, language & cultural knowledge, social bridges, social bonds and social links. The result of this investigation shows that the language cafés play the role of a platform for the participants’ language development, retrievement of societal information, and crosscultural meetings. Although the participants integration processes did benefit from the social environment offered by the language cafés, the impact of this activity from a perspective of two-way-integration would have been more efficient if more native Swedes would have taken part.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger inkluderar nyanlända elever i det svenska språket. Fokus kommer att ligga på hur lärare förbereder, tar emot och formar undervisningen så att nyanlända elevers behov och förutsättningar tillgodoses.Genom forskning, litteratur och inblick i två olika verksamheter har vi fått kunskap om hur det kan se ut för nyanlända elever som ska börja i den svenska skolan.I studien har vi utgått från en kvalitativ metod och det empiriska materialet hämtades genom intervjuer. I studien deltog 4 respondenter och resultatet är baserad på intervjuer från två lärare och 2 rektorer på två skilda skolor i en storstad. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ljudinspelning för att göra samtalen mer tillförlitliga.Det sociokulturella perspektivet är utgångspunkten i undersökning som belyser interaktion och kommunikation som viktiga redskap för utveckling och lärande.Studiens resultat visar att förberedandet inför mottagandet av nyanlända elever inte är tillräckligt. Mottagandet kan se olika ut i skolor och stadsdelar. Vad avser resurser och verktyg ser även detta olika ut beroende på skola, stadsdel samt antal nyanlända elever som man tar emot. I dagens läge gör lärarna sitt yttersta för att inkludera de nyanlända eleverna i undervisningen ändå behövs det kompetensutveckling för verksamma lärare och rektorer för att erövra kunskaper som behövs för att undervisa nyanlända elever.