Syfte med studien var att öka kunskapen om hur förskollärare resonerar om sittarbetssätt för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studienbaserades på ett sociokulturellt perspektiv om lärande och utveckling. För att söka svarpå studiens syfte och frågeställningar användes den kvalitativa forskningsansatsen ochsemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Ett ändamålsstyrt urvaltillämpades i denna studie där förskollärare som hade olika erfarenheter ochkunskaper kring forskningsområdet utvaldes för att få relevant information. Studiensresultat analyserades från en riktad kvalitativ innehållsanalys där insamlat materialidentifierades, kodades och kategoriserades efter förutbestämda kategorier. Resultatetvisade att förskollärare använder sig av olika arbetsmetoder och verktyg såsomhögläsning, bildstöd, gester och tecken som stöd i arbetet med flerspråkiga barn.Förskollärares förhållningssätt och förskolans miljö var avgörande för flerspråkigabarns språkutveckling. Studiens slutsats var att förskollärare använde sig av olikaarbetsmetoder och verktyg som stöd i arbetet med flerspråkiga barn. Förskolläraresförhållningssätt och förskolemiljö var väsentliga för att främja språkutveckling hosflerspråkiga barn.

Syftet med vår systematiska kunskapsöversikt är att analysera och jämföra olika vetenskapliga verk för att se hur en lärare kan arbeta för att främja andraspråkselevers språk och kunskapsutveckling. Vi har därför använt oss av olika databaser som är inriktade på de områderna vi skriver om för att få en gynnsam sökresultat som möjligt. Sammanfattnningen av detta blev att vi skrev om doktorsavhandlingar, artiklar och bokkapitel som kunnde hjälp oss besvara vår frågeställning. Resultatet som vår kunskapsöversikt gav  är att det finns en rad olika förändringar som en lärare kan göra på klassrumsnivå för att främja andraspråkselevers kunskapstuveckling. Ett mer inkluderade arbetssätt leder till att bättre relationer mellan lärare och elev vilket leder till ett bättre klassrum och kunskapmiljö. Det underlättar även för läraren när den planerar sin undervisning så den blir en tillgång till alla elever. Idag finns det en del hinder samt problematik i hur vi tillgodoser andraspråkselever men vi ser positivt på att kunna göra en förändring på klassumsnivå att involvera och tillgodose alla våra elever som framtida lärare.

Denna studie genomfördes i syfte att öka kunskapen om hur förskollärare beskriver sitt arbete för att stötta flerspråkiga barn i deras språkliga utveckling i förskolan. För att undersöka detta har åtta förskollärare intervjuats. Det sociokulturella perspektivet med de teoretiska begreppen redskap, mediering, den proximala utvecklingszonen och scaffolding har förankrats i denna studie. Dessa teoretiska begrepp har använts för att analysera förskollärares beskrivna utgångspunkter, arbetssätt, samt vilka redskap de använder kopplat till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Resultatet påvisar att förskollärares förhållningssätt och syn på flerspråkigheten är en viktig utgångspunkt i arbetet med flerspråkiga barn. Det visade också en stor variation av redskap och arbetssätt som syftar till att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det framkommer i resultatet att förskollärarna anser att struktur och mindre barngrupper är av betydelse när man arbetar med flerspråkiga barn i förskolan, samt att upprepning i olika sammanhang ökar förståelsen. Även att samverka med hemmet pålyser förskollärarna har en enorm betydelse för utvecklingen av det svenska språket och modersmålet. Dessutom påvisar resultatet att förskollärarna anser att leken har en omfattande roll för flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet påvisar att förskollärarna använder en stor variation av olika redskap för att stimulera barnen i sin språkliga utveckling, såsom bildstöd och tecken som stöd, digitala redskap, estetiska lärprocesser, bokläsning och modersmålsstödjare.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur miljön har betydelse för barns språkutveckling och hur alternativ högläsning kan utveckla barnens ordförråd och språkutveckling. Detta arbete kommer representera två olika förskolor och är ett utvecklingsarbete i att stödja barn i deras språkutveckling. I arbetet har följande frågeställningar ställts till pedagogerna: hur pedagogerna på förskolorna ser på högläsningen, vilka utmaningar de upplever och vilka möjligheter de ser för en förbättring. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet som lägger grunden vid hur vi samspelar och lär oss av och med varandra. Pedagoger ger barn en möjlighet och förutsättning att utveckla sitt språk inte bara genom läsningen men även ur ett socialt sammanhang genom högläsningen. Det andra perspektivet som vi har använt oss av är det didaktiska perspektivet där högläsningen bör ha en grund, då genom att veta vad vi ska lära, vem vi ska lära och hur vi ska lära kan vi som pedagoger bättre ge barnen rätt förutsättningar i lärprocessen. All datainsamling är gjord genom enkäter som vi skickade genom webben, det har varit blandad utbildningsnivåer på de som har svarat på frågorna för en variation i hur pedagogerna ser på ämnet. Våra kollegor har kunnat vara anonyma genom både datainsamlingen och hela arbetets gång. Resultatet visade att våra kollegor på både förskolorna ansåg att högläsningen behövde förbättras och utvecklas till mera levande och gynnsam för barnen men även på respektive avdelning. Det visade även att på Mammuten låg problemet mera i läsmiljön än i själva högläsningen medan på Draken behövde pedagogerna arbeta med hur de kunde få in böcker i projektet och använda fler former av berättande för att levandegöra avdelningen projekt.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om förskolepersonalens arbetssätt och förhållningssätt med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats för att genomföra 10 semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetar på mångkulturella förskolor i fyra olika kommuner i Sverige. I denna studie har vi utgått ifrån den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att förskolepersonalen använder olika metoder och strategier för att stötta flerspråkiga barn med ett annat modersmål än svenska. Till exempel beskriver förskollärare att de i arbetslaget använder TAKK-tecken, bildstöd, polyglutt och kroppsspråk för att kunna utveckla flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Det lyfts också att förskolepersonalen anser att det är en fördel att det finns flerspråkiga personal som arbetar på förskolan. Studiens slutsats visade att förskollärare verkar aktivt för att hjälpa barnen med språkutveckling och inkludera alla barns språk i förskolan.

Detta examensarbete utforskar användningen av modersmålet vid andraspråksinlärning i klassrumsundervisning. Studien utgår från den övergripande frågeställningen: Vad kännetecknar forskning om modersmålsanvändningens betydelse för elevers språkutveckling under de tidigare åren i skolan? Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av modersmålsanvändning för flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling vid andraspråksinlärning i klassrumsundervisning. Genom att analysera tidigare forskning och teorier relaterade till modersmålsanvändning i undervisningen samt granska metoder och strategier som tillämpas för att stödja flerspråkiga elevers språkutveckling, strävar studien efter att belysa väsentliga insikter och bidra till att fylla eventuella kunskapsluckor inom området. Frågeställningarna som examensarbetet bygger på är:  1. Vad kännetecknar forskning om modersmålsanvändningens betydelse för elevers språkutveckling under de tidigare åren i skolan? 2. Vilka syften och frågeställningar har ställts i tidigare forskning? 3. Vilka metoder och teorier man har använt i tidigare forskning? 4. Vilka forskningsluckor finns i tidigare forskning? 5. Vilka är de viktigaste slutsatserna i tidigare forskning? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av Eriksson Barajas et al. (2013) 5 steg. Genomsökningar i Primo och Eric ProQuest identifierades 13 användbara artiklar, som sammanställdes i en tabell och utgör grundvalen för examensarbetet. Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier, vilket breddade studiens omfattning. Analysen av artiklarna gjordes utifrån flera aspekter för att ge en omfattande bild av forskningsområdet. Studiens resultat belyser tydligt att samtliga lärare är villiga att integrera elevernas modersmål i klassrumsundervisningen vid andraspråksinlärning. Lärarna ser flerspråkighet som en tillgång och anser att stimulering av modersmålet bidrar positivt till elevernas utveckling av andraspråket. Forskningsartiklar som studien bygger på bekräftar att en betydande del av verksamma lärare anser att användningen av elevernas modersmål eller förstaspråk kan främjaspråkutvecklingen. Vidare, framkommer i resultaten att flerspråkiga lärare som behärskar ett annat språk än svenska utgör en resurs i det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga elever. Studiens resultat belyser tydligt att samtliga lärare är villiga att integrera elevernas modersmåli klassrumsundervisningen vid andra språksinlärning. Lärarna ser flerspråkighet som en tillgång och anser att stimulering av modersmålet bidrar positivt till elevernas utveckling av andraspråket. Forskningsartiklar som studien bygger på bekräftar att en betydande del av verksamma lärare anser att användningen av elevernas modersmål eller förstaspråk kan främja språkutvecklingen. Vidare, framkommer i resultaten att flerspråkiga lärare som behärskar ett annat språk än svenska utgör en resurs i det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga elever. Den inkluderande användningen av elevernas modersmål framhålls som nyckeln till att skapa en tryggare klassrumsundervisning och därigenom främja snabbare kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever. Slutsatserna som dras i denna studie knyter samman med de ursprungliga frågeställningarna och visar på en övergripande positiv inställning bland lärarna mot modersmålets roll i andraspråksinlärning. Användningen av modersmålet som pedagogiskt verktyg uppfattas som gynnsam för elevernas språkutveckling och utgör en resurs som bör integreras i undervisningen. Denna slutsats bidrar till den övergripande förståelsen av modersmålets betydelse för flerspråkiga elever i skolmiljön och pekar mot fortsatt behov av forskning och praktisk implementering av denna strategi för att optimera andraspråksinlärningen.

Syftet med denna studie är att analysera hur förskollärare beskriver arbetet med barn som har någon form av språklig sårbarhet inom förskolan. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt en relationell inkluderingsansats. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor används kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra verksamma förskollärare från två olika förskolor. Det insamlade materialet analyserades sedan i relation till studiens bakgrund, tidigare forskning, det sociokulturella perspektivet samt den relationella inkluderingsansatsen. Resultatet visar att samtliga förskollärare har arbetet med barn i språklig sårbarhet, vilket indikerar på att barn i språklig sårabrhet finns i alla barngrupper mer eller mindre. Förskollärarna har olika erfarenheter av att arbeta med barn i språklig sårbarhet, samtidigt som resultatet visar på att liknande utmaningar respektive viktiga aspekter lyfts fram av samtliga förskollärare. En av slutsatserna som framkommer ur resultatet är att förskollärares förhållningssätt samt miljöns utformning är avgörande för barns möjligheter att förstå och att göra sig förstådd inom förskolans verksamhet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar angåendeflerspråkiga barns språkutveckling i svenska, samt vilka metoder förskollärareanvänder i ett språkfrämjande syfte. Utmaningar i arbetet med flerspråkiga barnsspråkutveckling har även undersökts i syfte att skapa en nyanserad bild hur dessa kanhanteras. Då samhällets mångkulturalitet har ökat innebär det att förskolan idag bestårav barn med olika modersmål, därför är det ett aktuellt ämne att undersöka. Studienhar baserats på en kvalitativ metod som grundas i semistrukturerade intervjuer medfem förskollärare. Resultatet påvisar flertalet metoder förskollärare använder ispråkfrämjande syfte med flerspråkiga barn. Resultatet visar även att det finnsutmaningar i arbetet samt hur dessa utmaningar kan hanteras. Slutsatsen är att det kaninnebära utmaningar att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i svenskaspråket, därför behövs metoder för att hantera dessa vilket studien har bidragit med.

Syftet med vårt arbete är att öka förståelse och kunskap om förskollärares uppfattningar om språkutveckling hos tvåspråkiga barn på förskolan samt vilka utmaningar och möjligheter som förskollärarna möter i sin undervisning bland tvåspråkiga barn. Bakgrunden ger en översikt om tvåspråkighet, språkutveckling och kommunikation i förskolan utifrån kurslitteratur. Tidigare forskning beskriver också kodväxling. Metoden omfattande semistruktuerade intervjuer med följdfrågor för att samla in kvalitativa data och synliggöra möjligheter och utmaningar som förskollärarana möter inom tvåspråkighet på förskolan. I resultatet framkom tydliga mönster som belyste forskningsfrågan. Resultatet visade att förskollärarna bemöter utmaningar i sitt arbete på ett professionellt och språkligt öppensinnat sätt. Vidare visade resultatet att kodväxling är en stor möjlighet på förskolan eftersom barnens språkutveckling inte begränsas utan berikas. Vår studie är kopplad till Bernsteins teori som beskriver vikten av språk och kommunikation i undervisningen. Studien visade att förskollärarana utifrån Bernsteins teori utgör en viktig del i att stödja barns språkutveckling hos tvåspråkiga barn på förskolan. Slutsatsen visar att mångkurturell språkmiljö bland tvåspråkiga barn på förskolan är en del av förskolans vardag. Det behövs därför nyfikna, öppna och kompetenta förskollärare som är villiga att förändra och förnya verksamheten så att den är anpassad för alla.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av sitt arbete med läsmiljö, högläsning och barnlitteratur i förskolan för att främja barns språkutveckling. För att söka svar på det har åtta förskollärare intervjuats. Bakgrunden redogör med stöd från kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och lagtexter. Den teoretiska utgångspunkten är en fenomenografisk ansats. Ansatsen är inom kvalitativ analys och används för att beskriva och analysera förskollärarnas egna upplevelser och erfarenheter. Studiens resultat visar att förskollärare har högläsning som en vardaglig aktivitet för att de månar om hur högläsning bidrar till barns språkutveckling. Studien riktar fokus på förskolans läsmiljö och hur förskollärare utformar den för att väcka nyfikenhet, läslust och intresse för högläsning hos barnen. Studien belyser även hur förskollärare väljer ut barnlitteratur samt olika sätt att arbeta med det. I diskussionen framgår hur läsmiljö, högläsning och barnlitteratur spelar viktiga roller i att främja barns språkutveckling. En av de viktigaste nycklarna för barns språkutveckling är att förskollärare skapar möjligheter för barns delaktighet i deras egen process.