Hösten 2013 infördes en ny reform för modersmålsstödet i Malmö stads förskolor. Reformen ska garantera att alla barn får möjlighet till språkutveckling och språkstöd. Sedan införandet har olika åtgärder gjorts för att garantera ett likvärdigt stöd för alla barn. Syftet med den här studien är att ta reda på om åtgärderna som genomförts i den nya reformen för modersmålsstöd garanterar ett likvärdigt stöd för de flerspråkiga barnen på Malmö stads förskolor. För att lyckas med detta behöver vi ta reda på i hur stor utsträckning pedagogerna i Malmö stad arbetar med flerspråkighet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, med utgångspunkt i Vygotskijs teorier om tänkande och språk. I analysen används Cummins fyrfältsmodell för att beskriva vad den nya reformen kan innebära för de flerspråkiga barnens språkutveckling och Ellis modell för språkundervisning används för att beskriva hur modersmålsstödet har förändrats. I studien har vi använt oss av enkätintervjuer som insamlingsmetod och fick på så vis in svar från 46 förskollärare. Vi har även intervjuat en språkutvecklare från förskoleförvaltningen, för att skapa förståelse för hur språkutvecklarna arbetar. Utifrån studiens resultat så anser vi att åtgärderna som genomförts i Malmö stad sedan den nya reformen genomfördes, inte garanterar ett likvärdigt språkstöd för de flerspråkiga barnen i Malmö stads förskolor. Genom respondenternas svar kom vi fram till att det finns olika faktorer som kan påverka i hur stor utsträckning pedagogerna som deltog i enkäten arbetar med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Några av faktorerna som kan påverka hur stort utrymme flerspråkighetsarbetet ges i verksamheten är bland annat om pedagogerna har tillgång till flerspråkig personal, om de får stöd av en språkutvecklare och om de har tillgång till digitala verktyg på avdelningen. I slutändan så anser majoriteten av pedagogerna i studien att den nya reformen för modersmålsstöd är bättre än den tidigare för de flerspråkiga barnens språkutveckling. Men de anser att det är ett dåligt genomförande av den nya reformen, eftersom 80% av pedagogerna anser att de saknar kunskap och/eller verktyg för att klara av uppdraget att stödja alla barns språkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger verksamma inom särskolan arbetar språkutvecklande i undervisningen. För att ta reda på det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom särskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag är mer intresserad av djupet än av bredden. Resultatet visar att i arbetet med särskoleelever är det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus på det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig på olika nivåer och har olika behov. / Hur pedagoger arbetar språkutvecklande i särskolan.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om pedagogerna på några förskolor anser att Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) är en pedagogisk metod som stimulerar språkutvecklingen hos barn som inte är i behov av särskilt stöd. Förskolorna besöktes för att göra observationer i verksamheten och intervjuer med berörda pedagoger. Dessutom intervjuades en specialpedagog och en logoped eftersom dessa hade en handledande roll för pedagogerna. Undersökningsmetoden var icke-deltagande observation med känd observatör och strukturerade kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna uppfattar TAKK som en metod för att stimulera språkutvecklingen även hos barn som inte bedömts vara i behov av särskilt stöd. Det sociala samspelet är avgörande för metodens effekt medan vidare studier krävs för att mer grundligt fastslå TAKKs påverkan på barns språkutveckling.

Arbete med skönlitteratur i svenska och matematik.

SammanfattningVi har haft ett stort intresse av att undersöka hur språkutveckling sker hos tvåspråkiga barn med fokus på arabisktalande barn. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar språkutveckling hos tvåspråkiga barn samt hur pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn. Fokus är även på pedagogernas syn på modersmål samt hur samarbete fungerar mellan förskolan och hemmet.Litteraturen som vi har läst och använt i vår studie innehåller många forskningsresultat och teorier angående tvåspråkighet, språkutveckling hos språkiga barn och inlärningsmetoder som stimulerar barns språkinlärning.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på två förskolor i ett mångkulturellt område, där vi båda hade vår verksamhetsförlagda utbildning. Vi genomförde enskilda intervjuer med sex pedagoger, tre från varje förskola och observerade barnens språkinlärning samt pedagogernas arbetssätt. Med hjälp av bandspelare spelade vi in intervjuerna för att komma åt informanternas svar och vi antecknade även ner svaren.Resultatet vi kommit fram till är att tvåspråkiga barn med fokus på arabiskatalande barn har olika språkliga svårigheter i det svenska språket. Det finns olika faktorer som hindrar och främjar språkutveckling hos tvåspråkiga barn. Pedagogerna i båda de utvalda förskolorna använder olika inlärningsmetoder. För att främja barns språkutveckling använder pedagogerna TAKK som en stödmetod, högläsning, sång, musik, lek, rörelse, och tema. Pedagogernas åsikter som framgick under intervjuerna var att modersmålet är väldigt värdefullt vid inlärning av andra språk. Pedagogerna hänvisar också till betydelsen av att tvåspråkiga barn ska utveckla det svenska språket parallellt med modersmålet. Vi kom också fram till sättet som pedagogerna arbetar på för att underlätta samverkan med föräldrarna.

Syftet med denna undersökning är att ta del av pedagogers syn på barn och flerspråkighet och hur modersmålsansvariga ser på sitt uppdrag. Vårt samhälle består idag av människor från hela världen. Det innebär många likheter människor emellan, men även vissa skillnader i språk och kultur. Modersmålet är en förutsättning för att utveckla ett andraspråk med gott resultat. Omgivningens inställning till språk påverkar barnens vilja och motivation till denna utveckling. Lyfts vikten av modersmålsträning i förskolorna och till vilken grad erbjuds detta stöd? Vilken betydelse har miljön och pedagogernas inställning för språkutvecklingen? Jag använder mig av kvalitativa intervjuer av sex pedagoger på två förskolor med olika andel flerspråkiga barn. Resultatet av min studie visar att förskolor med högre andel barn med annat modersmål än svenska, i högre utsträckning tillgodoser modersmålsträning. Anmärkningsvärt är det faktum att antalet barn med annat modersmål ökar samtidigt som modersmålsstödet i förskolan minskar.

Syftet med vår studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar med språkutveckling med hjälp av de språk som förekommer bland barnen. Studien grundar sig på följande frågeställningar: 1. Hur kan man arbeta med barnens modersmål för att stödja barnen i deras språkutveckling? 2. Finns det några skillnader i hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med språkutveckling? 3. Anser pedagoger att deras arbete med flerspråkighet är tillräckligt bra eller behöver det förändras? 4. Hur kan man utveckla arbetet med språkutveckling och flerspråkighet? För att besvara dessa frågor har vi fördjupat oss i tidigare forskning som gjorts inom området. Studien genomfördes på fem olika förskolor där vi intervjuade två pedagoger från varje förskola. Sedan har vi transkriberat våra intervjuer och därefter valde vi ut delar ur vårt insamlade material att analysera. Vi analyserade materialet med hjälp av de teorier och begrepp vi anser vara relevanta för vårt arbete. Två av de teorier vi har tagit upp är Sterner och Lundbergs tankar om att barns språkutveckling sker i social och kommunikativa sammanhang samt Ann-Katrin Svensson (2009) som skriver att det förut ansågs att flerspråkighet inte var fördelaktigt för barns intellektuella utveckling. Respondenterna pekar på föräldrasamverkan som en av de viktigaste faktorerna för att kunna arbeta med barns språkutveckling och flerspråkighet. Andra avgörande faktorer för att kunna stödja barn i deras språkutveckling är vikten av att tydligt benämna bland annat objekt vid vardagsrutiner och andra aktiviter i förskolan. Pedagogerna vi intervjuade berättade även att de använder sånger, rim och ramsor samt böcker och sagor för att stärka både de svenska och de flerspråkiga barnens språk. Slutresultatet visar att det inte är någon större skillnad mellan hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar. Redskapen de använder sig av för att stödja barn i sin språkutveckling är desamma men sättet de använder sig av dem är olika. Grunden för hur förskolorna arbetar med språkutveckling och flerspråkighet är ungefär samma men respondenterna lade fokus på olika områden t.ex. den sociala och fysiska miljön och föräldrasamverkan.

"Sång och rörelse ger språket en garanterad skjuts" skriven av Alexander Arndorw och Maria Carlsson handlar om hur medvetna dagens pedagoger är kring musikens påverkan på barns språkutveckling. Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka medvetenheten kring musikens påverkan på barns språkutveckling. Detta har gjorts med fyra pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. Av dessa är två klasslärare och två musikpedagoger. Undersökningens två frågeställningar lyder "Hur resonerar klasslärare kring användandet av musik som en metod för att utveckla barns språkande?" och "Hur resonerar musikpedagoger kring användandet av musik som en metod för att utveckla barns språkande?". Den metod som används i undersökningen är kvalitativ intervju. Det vi bland annat kommit fram till i arbetet är att medvetenheten är stor hos informanterna dock är vår uppfattning att musiken ses som ett separat ämne.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka tre pedagogers arbetssätt med musisk lek, i enmusikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur denmusiska leken kan utveckla barns verbala språk. I vår empiriska undersökning har vi använtoss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vihar intervjuat tre pedagoger med koppling till vår valda förskoleklass samt observeratpedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet avanalysen av vår empiri säger något om pedagogernas synsätt gällande den egnamusikprofilerade undervisningen jämfört med våra egna observationsanteckningar. Detta harvi rubricerat utefter våra tre frågeställningar. I vår analys framkommer att resultatet i stort settär samstämmigt med den litteratur vi har hittat om ämnet. Pedagogerna inriktar sig mycket påsång, rim och dans och vad användandet av detta kan göra för barnens språkutveckling. Denämner även skolans gemensamma projekt där barnen lär sig att samarbeta över gränserna,vilket vi i analysen kopplar till det sociokulturella perspektivet. Slutdiskussionen utgår ifrånvåra egna tankar om den musiska leken och vad den kan göra för språkutveckling samtmöjligheter till fortsatt forskning kring ämnet.

Studiens syfte är att få en fördjupad kunskap om hur fantasi och kreativitet i olika lekaktivite-ter fungerar som en språkutvecklande situation. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod i form av observationer som genomfördes med hjälp av kamera och anteckningar. I undersök-ningen deltog barn i åldern fyra till fem år, från en förskola i en ort mellan Malmö och Lund. Texten baseras på ett sociokulturellt perspektiv, där lärande sker i samspel inom ramen för ett socialt sammanhang och tidigare forskning. Resultatet visar att barnen använder fantasi och kreativitet under dagen i olika lekaktiviteter som t.ex. fantasilek, rollek, rita och konstruktions-lek. Detta uppstår genom återkoppling till egna upplevelser. Det framkommer även att begrep-pen fantasi, kreativitet och språkutveckling förs samman genom att i fantasilekar vågar barn prata mer allsidigt inför de andra, uttrycker sina åsikter och idéer, vilket leder till att deras ordförråd utvecklas. Barn som använder sig av fantasi och kreativitet i olika lekaktiviteter kan skapa proximala utvecklingszoner, med andra ord, möjligheter till lärande. Slutligen kan man konstatera att fantasi och kreativitet är en betydelsefull del av ett barns utveckling, och därför är det viktig att inte glömma bort det som är grundläggande för förskolans funktion, det vill säga, leken.