Detta är en kvalitativ studie av fyra förskollärares arbete med att synliggöra strategier i förskolan i ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare stöttar flerspråkiga barn i sin språkutveckling. Studien berör frågor som innebär att synliggöra kompetenser hos förskollärarna inom området flerspråkighet. Vidare kommer studien även beröra vilka strategier som tillämpas i förskollärarnas arbete med flerspråkiga barn. I denna studie har fyra förskollärare med liten till hög erfarenhet i mötet med flerspråkiga barn intervjuats. Vikten av att besitta erfarenhet spelade roll för resultatet, då erfarenheten skulle medföra hur arbetet ser ut för de olika förskollärarna. Studiens fokusområde har varit strategier och kompetenser samt hur arbetet utformas språkutvecklande i deras arbete med flerspråkighet. Studien vilar på semistrukturerade intervjuer som genomfördes via telefon.    Tidigare forskning där bland annat Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) lyfter vikten av att arbeta språkstimulerande med flerspråkiga barn i förskolan. Författarna benämner att barn med ett annat modersmål än svenska ska få rätt till likvärdig undervisning, genom att få möjlighet att utveckla sitt svenska språk och hemspråk. Likaså ges möjlighet till att utveckla sin kulturella identitet. Något som härstammar från skollagens bestämmelser samt läroplanen för förskolan. Resultatet för denna studie visar att förskollärarna tillämpar goda strategier och har ett synsätt som ställer sig i linje till det sociokulturella perspektivet som även tillämpas i denna studie. Resultatet lyfter även utmaningar i arbetet med flerspråkiga barn, samt vikten av att bemöta utmaningarna på ett rätt sätt.

<p>Validerat; 20101221 (root)</p>

This study examines the experienced reading motivation of children who read to a dog, and how reading to dogs can be used in special education for children with reading difficulties. The theoretical framework is inspired by motivational theory and the concepts controlled and autonomous motivation, behavior theory and motivation based on expectation. The method used is semi structured interviews. A total of eleven interviews with children who read to a dog and teachers who work with reading therapy dogs have been collected. Results are that all the children participating in this study have a positive experience of reading to a dog and they prefer reading to a dog to reading to an adult. A common theme from the interviews with the children was a peaceful feeling when reading to a dog. The children started to believe more in their ability to read, and they enjoyed reading to the dog. The participating children described the benefits of the dog as an active listener who did not interrupt or correct the children during reading. The children cuddled with the dog while reading and they described the benefits of being close to the dog as a motivational factor.  The discussion focuses on the role of the learning dog in the special education for children with reading difficulties and how special needs teachers and special education teachers can use reading therapy dogs.

Syftet med den här studien är att undersöka om, och isåfall hur, förskollärarna resonerar kring användandet av högläsning för att främja barns språkutveckling. Vilka strategier använder de och hur de går till väga för att inkludera alla barn. Studien är baserad på en kvalitativ ansats genom intervjuer, utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att högläsning som en planerad aktivitet med barn i förskolan, kan bidra till barns språkutveckling och utökade ordförråd. Det framkom att med hjälp av olika strategier och metoder för planering och genomförandet av högläsning inkluderas alla barn. Förskollärarna kunde på så vis nå barn med andra språk och barn i olika utvecklingsnivåer och främja barns språkutveckling. Studiens slutsats visar att förskollärarens medvetenhet och syfte med högläsning utvecklar barn i deras individuella språknivåer. Avslutningsvis behöver förskollärarna förutsättningar för att hantera yttre ramfaktorer som kan påverka planering och genomförande av högläsning i förskolan.

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger beskriver leken som utgångspunkt och metod för barns språkutveckling. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio verksamma pedagoger. Resultatet visar att lek är viktigt för barns lärande och språkutveckling samt att barn lär sig bättre om förskollärare utgår ifrån barns intressen. En slutsats är att förskollärares barnsyn och förhållningssätt påverkar barns lärande och utveckling.

Inledning De barn som har en försenad språkutveckling av olika orsaker behöver ofta extra stöd i sitt språklärande. Förskollärare träffar barnen en stor del av dagen och är därmed en mycket viktig del i det språkstimulerande arbetet. För att barnen ska stöttas på bästa sätt behöver förskollärarna ha goda kunskaper när det gäller vilket språkområde som behöver tränas och vilket eller vilka språkutvecklande arbetssätt som är mest gynnsamma. Syfte Studiens syfte är att synliggöra förskollärarnas kunskaper om barns språkutveckling och hur de använder sig av sin kompetens för att stötta barn med en försenad språkutveckling. Metod Vald metod för studien är kvalitativa intervjuer. Sex verksamma förskollärare på olika förskolor har medverkat. Intervjusvaren har sedan transkriberats och innehållet har analyserats tematiskt. Resultat Resultatet av vår studie visar att de intervjuade förskollärarna känner ett stort ansvar för alla barns språkutveckling. När ett barn behöver extra träning försöker de göra detta till en inkluderande gruppaktivitet med flera barn. Språkträning är inte något som sker enbart vid planerade samlingar utan detta pågår hela dagen, i så väl leken och lässtunden som vid måltider och till och med på skötbordet. Deltagarna i vår studie anser att alternativ och kompletterande kommunikation är gynnsam för alla barn och ett bra komplement i det språkutvecklande arbetet. Signalerna på en försenad språkutveckling varierar stort, det finns många signaler som förskollärarna i studien är uppmärksamma på. Informanterna anser att en diagnos inte är viktig för barnets rätt till stöd men för att kunna ge rätt typ av stöd finns ett behov av mer kunskap. Specialpedagogen är en stor tillgång i det språkutvecklande arbetet.

No description available.

I följande text presenteras en studie där syftet var att undersöka hur pedagoger i förskolan använder sig av sång, rim och ramsor som stöd för tidig språkutveckling samt hur de beskriver att detta sker. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer och analysen bestod av en tematisk narrativ analys, där fokus ligger på vad som sagts i intervjun. I det resultat som framkom efter intervjuerna framgår det att arbetet med sång, rim och ramsor är vanligt i förskolan men att det kan behövas en större medvetenhet kring hur man kan använda det på ett språkutvecklande sätt. Slutsatsen som kom av resultatet visar på att pedagoger i förskolan har en positiv syn på att använda sig av sång och ramsor som stöd för tidig språkutveckling men att rim används mest bland de äldre barnen. Det framkom även att samtliga respondenter ansåg att det finns ett behov av kompetensutveckling hos förskollärare kring hur viktiga inslag sång och ramsor kan vara för den tidiga språkutvecklingen. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

No description available.