Syftet med denna föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare och barnskötare på förskolor arbetar för att öka barns kommunikativa förmåga med hjälp av estetiska uttrycksformer. Genom en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor vill vi ta reda på hur förskollärare och barnskötare arbetar med estetiska uttrycksformer för att gynna barns kommunikativa förmåga. Deltagarna va överens om att estetiska uttrycksformer är ett bra verktyg för att utveckla barns kommunikativa förmåga. De var även överens om att estetiska uttrycksformer inte används i lika stor utsträckning som de skulle kunna göra. Vår slutsats är att det brister i kunskaperna inom ämnet hos förskollärare och barnskötare. Detta gör att de blir osäkra och estetiska uttrycksformer hamnar på sidan om. Utbildningar i olika slag är ett sätt att få mer kunskap inom ämnet.

Lärandemålen i skolan är idag formulerade på ett sätt som gör att de språkliga kraven är väldigt höga. För elever i språklig sårbarhet uppstår utmaningarna i mötet mellan de språkliga förutsättningarna och de språkliga kraven. Om de inte får möjlighet att delta kommunikativt, ökar risken för att de inte utvecklas optimalt. Tidigare studier framhäver vikten av språklig tillgänglighet i lärmiljön, och föreslår olika metoder för att öka tillgängligheten. Dock är dessa studier i stor utsträckning baserade på lärarnas perspektiv.I denna studie inkluderar vi även elevperspektivet. Vi intervjuar elever, lärare och specialpedagogiskt team, förkortat SpecTeam för att identifiera hur den språkliga tillgängligheten kan förbättras. Data från eleverna visar att studiero, och mindre grupper är betydelsefullt för lärande, samt att varierande läromedel, och framför allt bildstöd är viktigt för att öka den språkliga tillgängligheten. Sammantaget från alla tre intervjugrupperna, framgår betydelsen av språklig medvetenhet, där nya ord, begrepp och termer befästs. Teoretisk utgångspunkt utgår från det sociokulturella och det relationella perspektivet.Våra resultat visar att tidigare publicerad data är reproducerbar även när elever är inkluderade i undersökningen, vilket stärker de metoder som idag implementeras för att förbättra den språkliga tillgängligheten. / The intended learning outcomes are today written in a way that makes the linguistic requirements very high. For students in linguistic vulnerability, the challenges arise in the encounter between the linguistic prerequisites and the linguistic requirements. If they are not given the opportunity to participate communicatively, the risk that they do not develop optimally increases. Previous studies highlight the importance of linguistic accessibility in the learning environment, and suggest different methods for increasing the accessibility. However, these studies are to a large extent based on the teachers' perspective. In this study, we also include student perspective. We interview teachers, a special education team abbreviated SpecTeam, and students to identify how language availability can be improved. Data based on the students show that a calm study environment and smaller study groups are important for learning, and that varying study material and visual scaffolding is important to increase the linguistic accessibility. Taken together, from all three interview groups, the importance of linguistic awareness is highlighted, where new words, concepts and terms are learned. Theoretical framework is based on the socio-cultural and the relational perspective. Our results show that previously published data are reproducible also when students are included in the study, which strengthens the methods that are currently being implemented to improve the linguistic accessibility.

Syfte med studien var att undersöka förskollärares erfarenheter kring möjligheter och utmaningar i arbetet med barns språkutveckling på både mångkulturella och icke mångkulturella förskolor. För att få in material till studien utfördes åtta kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. Ramfaktorteorin så som den har utvecklats av Roar Pettersen (2008) ligger till grund för studien och den förklarar olika ramar och handlingsutrymmen som förskolans verksamhet har. Dessa ramar och handlingsutrymmen utgör både hinder och möjligheter för förskollärarna att utföra ett arbete enligt läroplanens riktlinjer. Ramfaktorteorin kopplades samman med de utmaningar och möjligheter som beskrevs i förskollärarnas utsagor. Utmaningarna som ofta uppstod i arbetet var de stora barngrupperna, barn med annat modersmål, ekonomiska resurser samt tidsbrist. Trots olika hinder beskrev förskollärarna olika idéer med reflexivitet och kreativitet som kan utveckla handlingsutrymmet. Dock finns det en gräns för hur mycket de kan göra själva och upplever att den gränsen påverkas av att den absoluta ramen blir allt mindre.

Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och syftet var att synliggöra vad förskoleklasspersonalen använder för metoder och aktiviteter för att främja elevernas språk och språkutveckling. För att genomföra studien användes en kvantitativ enkätstudie med mestadels slutna frågor men även några öppna frågor. Enkäten skickades ut till personal som arbetar i förskoleklass. Enkätfrågorna sorterades utifrån vilken av studiens frågeställning de tillhörde och svaren analyserades med hjälp av beskrivande statistik. Resultaten visade att personalen i förskoleklass bland annat använder sig av Bornholms modellen, grupp- och par arbeten samt ljudlekar för att främja elevers språk och språkutveckling i förskoleklass. Flera av personalen använder samma metoder. Även på de öppna frågorna var det flera av respondenterna som beskrev liknande aktiviteter och metoder. / This study is based on a socio-cultural perspective and the purpose was to show what the preschool class staff using for methods and activities to promote the students' language and language development. To carry out the study, a quantitative survey was used with mostly closed questions but also some open questions. The questionnaire was sent out to staff working in preschool classes. The questionnaires were sorted on the basis of which of the study's question they belonged to and the answers were analyzed, using descriptive statistics. The results showed that teachers in the preschool class, among other things, uses the Bornholm model, group and couple work as well as sound plays to promote pupils' language and language development in preschool class. Several of the teachers use the same methods. Even on the open questions, several of the respondents described the similar activities and methods.

Uppsatsen behandlar hur tre pedagoger talar om högläsning samt dess roll för barns språkutveckling. Syftet är att bidra med kunskap om några olika sätt att arbeta med högläsning med de yngre barnen i förskolans vardagliga verksamhet, samt hur högläsning kan bidra till de yngre barnens språkutveckling. De två frågeställningar som ligger i grund är hur de tillfrågade pedagogerna beskriver sitt arbete med högläsning med de yngre barnen i förskolan, samt hur pedagogerna uppfattar att deras arbete med högläsning kan bidra till de yngre barnens språkutveckling. Studien utgår från en kvalitativ metod, där tre intervjuer genomförts. Metoden användes för att synliggöra pedagogernas resonemang kring sitt arbete med högläsning. Materialet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen den proximala utvecklingszonen, scaffoldning och mediering. Resultatet visar att samtliga pedagoger framhåller att interaktion i samband med högläsning är en viktig del i barnens lärandeprocesser. Vidare menar pedagogerna att det är viktigt att inte förenkla språket i böckerna för då ges barnen ingen möjlighet att höra de svåra orden och de korrekta meningarna. Samtliga pedagoger beskriver även hur viktig miljön är för att skapa en bra språkutvecklande högläsningssituation. Böcker ska placeras så barnen själva kan nå dem, detta för att uppmuntra deras bokintresse och för att de själva ska kunna ta initiativ till högläsning. Några av slutsatserna är att pedagogerna är medvetna om hur de kan arbeta med högläsning för att stimulera barnens språkutveckling, men även hur de kan använda högläsningen för att skapa ett lugn i barngruppen. Viktigt för barnens språkutveckling är också att de får vistas i en bokrik miljö där böcker finns tillgängliga för dem att själva välja vilken bok de vill höra eller titta i.

Studiens syfte är att tydliggöra hur sju lärare i förskoleklass samt årskurs 1 – 3  arbetar med högläsning som pedagogiskt redskap och hur de tänker kring arbetet med högläsning i klassrummet. Metoderna som valdes för att uppnå studiens syfte var observation och intervju. Observationer användes för att se hur det pedagogiska arbetet går till i klassrummet och intervju användes för att synliggöra lärarnas tankar kring det pedagogiska arbetet. Resultatet speglar lärarnas tankar och arbetssätt och visar att alla medverkande lärare var eniga och tycker högläsning är viktigt samt utvecklar elevernas läsförståelse. Under de observerade högläsningstillfällena framkom det olika arbetssätt som lärarna använde sig av. Dessa arbetssätt var att dramatisera den lästa texten, att diskutera texten före, under och efter högläsningstillfället och använda sig av läsförståelsestrategier. Resultatet visar att lärare har olika syften bakom arbetet med högläsning. Dessa syften beror på vad läraren upplever som relevant och viktigt i stunden. De syften som dessa sju lärare betonade var utvecklingen av läsförståelse, språket och användning av högläsning som avslappningsmoment. Litteraturen kan även väljas beroende på högläsningens syfte eller för att spegla ett specifikt arbetsområde. Studiens slutsats är att lärare arbetar med högläsning på flera olika sätt och de anser att högläsning är viktig för elevernas läs- och språkutveckling.

Inledning I förskolan används de vardagliga situationerna ofta till att stimulera barns språkutveckling och många förskollärare ser på måltiden som en arena att stimulera barns språk på. Det verbala och fysiska språket skapar förutsättningar för att göra sig hörd och förstådd av sin omgivning. Eftersom förskolan förväntas lägga en stabil grund för barns kommande skolår är det viktigt att språket främjas i såväl de vardagliga situationerna som i de planerade aktiviteterna. Syfte Syftet är att belysa vilka strategier förskollärare nyttjar i måltidssituationerna för språkutvecklingen hos barn i åldrarna 1-3 år. Metoder De metoder som användes i studien var intervju och observation med stöd av ett observationsschema. Resultat Resultatet av studien visar att verksamma förskollärare ansåg att måltiden var en viktig vardagssituation att ta tillvara på för att stödja barns verbala språkutveckling. Intervjuernas resultat visade olika strategier förskollärarna använde för att gynna barns språk vid måltidssituationen. De använde sig av verbala- och fysiska strategier samt att de hade en tanke med hur de organiserade måltidssituationerna. Förutom strategierna som användes vid måltidssituationen uttryckte förskollärarna huruvida måltiden på förskolan kunde bli mer språkutvecklande exempelvis färre barn eller fler förskollärare. Observationens resultat visade i vilken omfattning strategierna från intervjuernas resultat förekom vid måltiden. Men det visade dock att det som förekom mest frekvent under måltidssituationen var uppmaningar samt slutna frågor.

Sammanfattning Vårt syfte är att undersöka hur musik kan användas som ett redskap för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter flerspråkiga barn får till att stimulera sin språkutveckling genom musik. Förskollärares roll enligt styrdokumentet är att uppmuntra barnets språkutveckling oavsett modersmål. Metod I denna studie använde vi oss av kvalitativ metod som utgicks från intervjuer av förskollärare. Med intervjuer vill vi få fram om och hur förskollärarna använder musik och flerspråkighet i verksamheten. Det som vi även vill ta reda på är om de arbetar aktivt med musik för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Resultat Resultatet visar vad förskollärarna som intervjuades hade för arbetssätt kring flerspråkighet och musik. Ni kommer även få ta del av förskollärarnas tidigare kunskap och hur de arbetar vidare med musik och flerspråkighet samt hur de arbetar med musik som ett redskap för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Samtliga förskolor tycker musik är ett bra redskap för språkutvecklingen hos flerspråkiga barn men arbetar inte specifikt med båda dessa ämnen tillsammans för att främja språkutvecklingen.

Inledning Studien har sitt fokus i hur digitala verktyg används i förskolor för att utveckla språket hos flerspråkiga barn. Flerspråkighet och digitala verktyg är två växande ämnen i dagens samhälle. Båda ämnena är viktiga att lyfta och skapa sig mer kunskap och förståelse omkring. Syfte Vi vill studera om digitala verktyg används i förskolan med avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vi vill genom detta även undersöka vilka metoder som förskollärare använder i detta pedagogiska arbete. Metod Metoden som används i studien är en kvalitativ datainsamling med intervju som verktyg. Intervjuer genomfördes på fem olika förskolor på två orter i södra Sverige. Resultat Studiens resultat visar på att digitala verktyg används inom kommunen för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det digitala verktyg som används mest är lärplattan och den mest framträdande applikationen är Pollyglutt, där det är möjligt att lyssna på sagor på olika språk. Det framkommer att övriga applikationer endast har som syfte att utveckla det svenska språket. I arbetet med digitala verktyg är det tydligt att respektive förskollärare har olika erfarenheter och metoder. Förskollärarna har arbetat med digitala verktyg i avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vissa har genom lärplattan använt sig av applikationer, andra har använt det som informationssökning samt reflektionsverktyg. Dock är detta en relativt ny metod att arbeta med, det är först på senare år de har kombinerat digitala verktyg med språkinlärning. Båda IKT-ansvariga förskollärare nämnde att de är medvetna om att de har en lång väg att gå i arbetet med digitala verktyg. Förskollärarna upplever också hinder som håller dem tillbaka i arbetet. De menar att den digitala utvecklingen går så snabbt att det är svårt att hinna med. Detta kombinerat med personal- och tidsbrist, tillsammans med okunskap och bristande intresse för att arbeta med digitala verktyg för att utveckla språket, gör det till en utmaning för förskollärarna.

Sammanfattning I denna studie undersöks högläsning i förskolan utifrån ett pedagogperspektiv. Vi tar vår utgångspunkt i tidigare forskning som visar att högläsning är betydelsefull ur flera aspekter. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagogerna planerar och använder sig av högläsning i förskolan samt hur de upplever att högläsningen fungerar. Vi har använt oss utav den kvalitativa metoden och genomfört intervjuer med fem pedagoger om högläsning. Det gav oss möjlighet att ta del av deras olika erfarenheter och lyfta fram dem. Resultatet av vår studie visar att de intervjuade pedagogerna har olika syften kring högläsningen på förskolan, som ökat ordförråd, språkutveckling och vila. De har också tankar om att skapa nyfikenhet och bokvana hos barnen. Pedagogerna planerar för högläsning varje dag men det kommer även oplanerade tillfällen. Högläsningsstunderna upplever pedagogerna som lustfyllda och lärorika. Dessutom använder de högläsning som en grund för samtal med barnen.