Att bidra med kunskap om hur och varför verksamma pedagoger väljer att använda AKK/TAKK som en språkutvecklande metod för alla barn i svensk förskola. Studiens fokus är att analysera arbetet med AKK/TAKK utifrån de didaktiska frågorna. Syftet konkretiseras i en forskningsfråga som besvaras i studien; “Hur beskriver verksamma pedagoger sina val att använda AKK/TAKK i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv?”. Webbaserad enkät har använts för att samla in data, där verksamma pedagoger fått besvara frågor kring hur och i vilket syfte de använder AKK/TAKK. Datan har analyserats utifrån de didaktiska frågorna Vad, hur, varför, med vem/vilka, när och i vilket sammanhang och ställts i relation till den designorienterade didaktiska triangeln. Enkäten skickades ut till 75 rektorer som tillsammans ansvarade för 136 förskolor i ett län i Sverige. 91 verksamma pedagoger har besvarat enkäten. I resultatet framkommer beskrivningar från 88 respondenter att de använder sig av AKK/TAKK i samtliga undervisningssituationer i förskolan. AKK/TAKK används för att utveckla möjligheten till kommunikation. Metoden används både med ett språkutvecklande- och specialpedagogiskt syfte men även för en ökad inkludering. För att sträva mot en ökad inkludering används AKK/TAKK både med enskilda barn och hela barngruppen samt att samtliga i arbetslaget använder metoden. Arbetssättet varieras och anpassas efter barngrupp, samt varierar det i hur vårdnadshavare involveras. AKK/TAKK ger förutsättningar för alla barn att kommunicera genom att metoden används i samtliga situationer i verksamheten och kontinuerligt i den pedagogiska miljön. Studien ger ett resultat där verksamma pedagoger beskriver att AKK/TAKK gynnar språkutvecklingen för den enskilda individen/individer. Förhoppningen är att studien ska bidra till reflektion kring syftet med att införa AKK/TAKK för hela barngruppen. Att begrunda de konsekvenserna som arbetet med AKK/TAKK kan medföra för det enskilda barnet genom att alla barn ska inkluderas.

No description available.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa vad det finns för diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan inom förskollärarprofessionen utifrån vad som skrivs i tidskrifter där förskollärare ingår i den primära målgruppen. Vår datainsamlingsmetod har därför varit att samla sex olika tidningsartiklar i tidskrifter som riktar sig till förskollärare. Genom att göra en diskursanalys har vi försökt urskilja olika diskurser i förhållande till deras syn på surfplattan. Vårt resultat visade på att det gick att uppfatta tre olika diskurser som överensstämde med vilken relation de tycktes ha till surfplattan: diskurs 1 ”Surfplattor bör användas med försiktighet”, diskurs 2 “Surfplattor är ett bra komplement men får inte ersätta den naturliga leken” och diskurs 3 “Surfplattor är en bra resurs som bidrar till lärande och låter barnen utvecklas även utan vuxnas medverkan”. Slutsatsen är därmed att det går att urskilja olika diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan.

Bristande organisation kring nyanlända elever kan skapa oro hos verksamma lärare, som ställer sig frågande till hur undervisning ska organiseras när språket blir ett hinder. Denna litteraturstudie behandlar nyanlända elevers språkutveckling i relation till vetenskapliga teorier om lärande och det faktum att organisationen kring nyanlända elever varierar. Studien beskriver hur utvecklingsekologisk systemteori, sociokulturellt perspektiv och poststrukturellt perspektiv kan sammanföras för att förklara samverkan mellan aktörer som är en del av elevens sammanhang. Syftet är att undersöka forskning som rör samverkan kring nyanlända elever, en samverkan som kan skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sitt första- och andraspråk. Studiens vetenskapliga material har samlats in via internetbaserade söktjänster och därefter bearbetats, kategoriserats och analyserats. Urvalet består av rapporter, en avhandling, en masteruppsats, tidskriftsartiklar och kapitel ur antologier. Resultatet visar att det saknas riktlinjer för hur bemötandet ska organiseras och att organisationen kring nyanlända elever varierar. Det framkommer också att en samplanering mellan lärarprofessioner och samarbete med föräldrar bidrar till goda resultat i det språkutvecklande arbetet men det är svårt att organisera. Studiens slutsats är att: Om det finns en fungerande organisation underlättar det samverkan mellan aktörerna vilket i sin tur kan bidra till att de utvecklar interkulturell kompetens. Detta påverkar elevers språkutveckling och skapar förutsättningar för en mer likvärdig utbildning.

No description available.

Resultat från både PISA och PIRLS visar att svenska elevers läsförmåga och läsförståelse har försämrats. År 2001 låg Sverige i topp bland de deltagande länderna. I den senaste mätningen som var gjord 2012 rankade sig Sverige totalt som 28 av 34 deltagande länder. Andreas Schleicher, chef för OECD utbildning och kompetens framhåller att Sverige måste enas om nationell utbildningsstrategi med tydligare prioriteringar och starkare ansvar för att kunna främja långsiktig kvalitet i skolan. Syftet med denna litteraturstudie har varit att få kunskaper om hur man kan arbeta med högläsning och vilka förmågor högläsning kan utveckla hos elever i grundskolans tidiga år. Frågeställningarna har besvarats genom en litteraturstudie där den utvalda litteraturen har granskats och analyserats. De databaser som har använts i studien är Summon, LIBRIS och DIVA. Vidare har manuella sökningar och sökningar på Skolverket genomförts. Resultatet visar att flertalet av de förmågor som finns i kursplanen i svenska (Lgr 2011:223-224) kan uppnås genom högläsning. / <p>svenska</p>

The main purpose of this study is to examine the interaction between educators and children during reading aloud and how the educators recognize this. The study is qualitative and the empirical material was gathered through observation and interview methods. Interviews were done with three teachers, and they were observed on five occasions. The children’s age is 4-5 years. The results show that teachers have a good knowledge of reading alouds importance for young children's language development and reading aloud is seen as an educational activity, but may have different purposes depending on the situation. The result also shows that the teachers clearly recognize children's linguistic stimulation in reading aloud.

Syftet med studien är att undersöka lärarens erfarenheter kring användningen av surfplatta som verktyg för arbete med elevers språkutveckling inom ramen för skolans tidiga årskurser. Utifrån syftet formulerades frågeställningar som berör vad surfplattan används till, hur den används och vilka för-och nackdelar den har framför andra pedagogiska verktyg. Kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamma lärare som har erfarenhet av undervisning med surfplatta. Surfplattan används som ett verktyg vid läsning, skrivning, redovisning, färdighetsträning, till samarbete, kommunikation, dokumentation och informationssökning. Apparna Pages, Book Creator, Keynote, PicCollage och Bee-bot används. Hemsidor som används är Code Studio, Elevspel, TodaysMeet och Tango. Genom surfplattan får eleverna träna på många delar utan att de är medvetna om det. Användandet av surfplatta upplevs lustfyllt och resulterar i snabb återkoppling. Det är lättare att individanpassa och få till ett samspel med surfplatta. Surfplatta är ett underlättande verktyg som ger eleverna möjlighet att visa vad de kan på flera sätt. Textskrivande på surfplatta har resulterat i att eleverna utvecklar sina texter mer jämfört om de skrivit för hand.

Syftet med studien har varit att undersöka kvaliteten och kvantiteten på högläsningen i förskolan. Den fokuserar på hur ofta högläsningen sker och om den är planerad eller spontan, för att ta reda på högläsningens kvantitet. Samt vilka slags samtal som existerar i samband med högläsningen och hur ofta de förekommer, för att undersöka högläsningens kvalitet. För att undersöka detta genomfördes åtta observationer, under fyra förmiddagar och fyra eftermiddagar, på fyra olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Resultatet i studien visar att det sker mest planerade högläsningar och att det till större del är läsvila som sker efter lunchen varje dag. Detta indikerar att det inte är alla barn på förskolan som har möjlighet att ta del av högläsningen eftersom att en del av barnen sover vid denna tidpunkt på dagen. Syftet med läsvilan var först och främst att lugna ner barnen och att de skulle vila, vilket blev synligt i resultatet då antalen samtal var relativt låga. Läsvilans syfte och därmed låga antal samtal påverkan högläsningens kvalitet. De samtal i samband med de spontana högläsningstillfällena skedde inte i samma utsträckning som i de planerade högläsningarna. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>